Takykardier
Vad är arytmi?
Hjärtrytm styrs av elektriska signaler som normalt uppstår i höger förmak, passerar via elektriska ledningsbanor i hjärtmuskulaturen till AV-knutan som befinner sig mellan förmaken och hjärtkamrarna och därifrån passerar de vidare ned i kamrarna. Hjärtrytmstörningar, arytmier, uppträder när de elektriska impulserna i ditt hjärta inte bildas eller sänds ut på ett korrekt sätt. Det kan medföra att ditt hjärta slår för fort, för långsamt eller oregelbundet – något som ger en oregelbunden puls.
Hjärtarytmier kan bland annat förekomma när det är fel i någon del av hjärtats elektriska system. Läkarna delar in arytmierna utifrån var i hjärtat de uppstår (i förmak eller kamrarna) och utifrån hastigheten på hjärtslagen.
- Takykardi betyder snabb puls – det vill säga mer än 100 slag i minuten.
- Bradykardi betyder långsam puls – en vilopuls någonstans under 40–60 slag i minuten.
Alla takykardier och bradykardier innebär inte sjukdom. I samband med fysisk belastning är det normalt att takykardi uppstår för att säkerställa att dina vävnader erhåller tillräckligt med syrerikt blod. Och i motsats har ofta idrottsutövare en vilopuls under 60 slag per minut eftersom deras hjärtan arbetar så effektivt (pumpar mycket blod i ett enda slag).
Indelning av takykardier
- I förmaken
- Förmaksflimmer
- Förmaksfladder
- Supraventrikulära takykardier
- Wolff-Parkinson-Whites syndrom (WPW)
- I kamrarna
- Kammartakykardi
- Kammarflimmer
- Långt QT-syndrom
Förmaksflimmer
Snabba och kaotiska sammandragningar av förmaken är den vanligaste arytmin och den kallas förmaksflimmer.Förmaksflimmer är sällsynt före 60-årsåldern, men ses hos 6–8 % i 70-årsåldern och hos 10 % av 80-åringarna. Åldersförändringar på hjärtat gör att tillståndet uppstår vanligare hos äldre människor.
I samband med förmaksflimmer är den elektriska aktiviteten i förmaken inte samordnad. Förmaken slår så snabbt, 300–600 slag per minut, att det verkar som om de vibrerar (fibrillerar). Lyckligtvis når inte alla de här förmaksimpulserna fram till kamrarna. AV-knutan mellan förmak och kammare fungerar som ett filter och den släpper bara igenom en bråkdel av impulserna. Trots det når en del av de snabba extraimpulserna fram till kamrarna. Det innebär att vilopulsen kan öka till 150 slag per minut eller mer vid förmaksflimmer. Dessutom når förmaksimpulsen kamrarna med oregelbundna mellanrum, något som ger en oregelbunden puls.
Förmaksflimmer kan komma som anfall och vara från några få minuter till timmar eller dagar eller mer innan hjärtat går tillbaka till regelbunden hjärtrytm (sinusrytm). Förmaksflimmer kan också vara kroniskt eller permanent och därmed ett ihållande problem.
Förmaksflimmer är sällan en livshotande arytmi, men kan orsaka andra allvarliga tillstånd som slaganfall/stroke.
Förmaksfladder
Förmaksfladder är mindre vanligt än förmaksflimmer, men de två arytmierna är ganska lika. Du kan ha båda tillstånden, och växla mellan det ena och det andra tillståndet. Huvudskillnaden är att förmaksfladder är en mer rytmisk och organiserad arytmi med cirka 250–350 slag per minut, och den kan i en del fall också vara lättare att behandla än förmaksflimmer.
Supraventrikulär takykardi
Supraventrikulär takykardi (SVT) är en gemensam beteckning på många typer av arytmier som uppstår i förmaken (supra betyder över). SVT visar sig vanligtvis som anfall med snabba hjärtslag som börjar och slutar plötsligt, och som kan hålla i sig från sekunder till dagar. Det börjar ofta med ett extraslag från hjärtats förmak som startar en elektrisk rundgång av signaler. SVT kan orsaka en puls på 140–200 slag per minut. Även om tillståndet ofta inte är livshotande i ett i övrigt normalt hjärta, kan symtomen från det "skenande" hjärtat upplevss ganska kraftigt.
Wolff-Parkinson-Whites syndrom (WPW)
WPW är en speciell form av SVT. Arytmin kan undantagsvis förekomma i familjer. Den beror på en extra ledningsbana mellan förmak och kammare förutom den normala AV knutan. Den här extra ledningsbanan leder elektriska impulser snabbare mellan förmak och kammare än genom AV-knutan, och leder till att kamrarna blir för tidigt aktiverade = preexcitation.
Kammartakykardi
Det är snabba, regelbundna hjärtslag orsakade av onormala elektriska impulser som uppstår i kamrarna. Den kan leda till att kamrarna slår mer än 200 slag per minut. De flesta fall av kammartakykardi förekommer hos personer som har en hjärtsjukdom som ärr eller förstörd kammarmuskulatur som en följd av koronarsjukdom (angina pectoris eller hjärtinfarkt). En kortvarig kammartakykardi upp till 30 sekunder kan vara ofarlig, men är beroende av bakomliggande hjärtsjukdom. Ett anfall med kammartakykardi kan dock vara ett varsel om allvarligare benägenhet för ventrikulära rytmstörningar, som långvarig kammartakykardi. Ett anfall med kammartakykardi är en akut situation. Den kan ge hjärtklappning, yrsel, svimning och i värsta fall leda till döden. Utan omedelbar behandling kan en kammartakykardi gå över i kammarflimmer (se nedan).
I sällsynta fall förekommer kammartakykardi i ett annars friskt hjärta. Sådana fall är långt mindre allvarliga, men tillståndet måste läkarundersökas.
Kammarflimmer
Uppskattningsvis beror omkring 90 % av fallen med plötslig hjärtdöd på den här arytmin. Vid kammarflimmer uppstår snabba, kaotiska elektriska impulser som får kamrarna att vibrera (fibrillera), och de kan inte pumpa blod. Utan effektiva hjärtslag faller blodtrycket, och blodtillförseln till livsviktiga organ som hjärnan upphör. De flesta blir medvetslösa under loppet av några sekunder och kräver omedelbar medicinsk hjälp i form av hjärt-lungräddning. Chansen att överleva ökar om hjärt-lungräddningen kan fortsätta tills hjärtat har fått en elektrisk stöt med en så kallad hjärtstartare, något som kan normalisera hjärtrytmen. Utan hjärt-lungräddning och hjärtstartare inträffar döden inom loppet av några minuter. Kammarflimmer är ofta utlöst av en hjärtinfarkt. Men det händer att kammarflimmer är det första tecknet på ett hjärtproblem.
Långt QT-syndrom
Syndromet är antingen ett förvärvat eller ärftligt tillstånd. Bland äldre människor kan den här sällsynta arytmin utlösas av ett läkemedel eller en kombination av läkemedel, många av dem vanliga. Dessa läkemedel påverkar hjärtats elektriska funktion. Mindre vanligt är att långt QT-syndrom är ett ärftligt tillstånd som innebär att ett fel i de mikroskopiska jonkanalerna på hjärtcellernas yta får dem att fungera på ett felaktigt sätt. QT-tiden ses på ett elektrokardiogram (EKG). När QT-intervallet är förlängt kan det finnas risk för störningar av hjärtrytmen, hjärtklappning och svimning, och det kan vara en ökad risk för plötslig död.
