Svimning, symtomguide

Vad är svimning?

• Svimning är en variant av plötsligt insättande medvetslöshet.
• Svimning kan pågå från sekunder till minuter.
• Svimning kallas också synkope.
• Se dokument om svimning hos barn och ungdomar.

Förekomst

• Svimning förekommer någon gång i livet hos minst 25 % av befolkningen. Vissa upplever bara en svimning och alla uppsöker inte läkare för detta.
• Bland äldre på institution har det visats att svimning förekommer hos cirka 6 % av vårdtagarna varje år.
• Svimning kan ha många olika orsaker, men beror på syrebrist i hjärnan på grund av för lite blodtillförsel:
  • Den vanligaste orsaken till svimning (vasovagal svimning) utlöses av provokation såsom smärta, åsynen av blod, obehaglig lukt med mera, och åtföljs ofta av illamående.
  • En annan orsak är att du reser dig för snabbt, ett övergående blodtrycksfall gör att hjärnan får för litet blod under några sekunder.
  • Svimning på grund av sjukdomar i hjärtat utgör cirka 10–20 %.
  • Neurologiska sjukdomar som epilepsi kan också ge medvetlöshet liksom för högt och lågt blodsocker vid diabetes och flera andra sjukdomstillstånd.
• Hos 30 % av dem som söker vård hittas ingen klar orsak till svimningen.

Vad kan vara orsaken?

Vanliga orsaker

• Vanlig svimning:
  • Beror på stimulering av vagusnerven, en stor nerv som både påverkar tarmsystemet, blodtrycket och pulsen. Vagusnerven kan till exempel stimuleras vid illamående eller vid vattenkastning eller tarmtömning, något som leder till sänkt blodtryck och långsam puls och därmed risk för svimning på grund av för lite syrerikt blod till hjärnan.
  • Är oftast ofarligt och inget tecken på sjukdom.
• Kortvarigt blodtrycksfall:
  • När du reser dig upp snabbt eller stiger snabbt upp ur sängen, tar det några sekunder för blodtrycket att stiga till normal nivå. Under dessa sekunder kan blodtillförseln till hjärnan bli så liten att det leder till svimning.
  • Är ofarligt hos i övrigt friska personer och inget tecken på sjukdom.
• Blodbrist, anemi:
  • Lågt Hb (hemoglobin) ökar risken för yrsel och svimning.
• Svimning utlöst av hjärtsjukdom:
  • Vid rytmrubbningar i hjärtat (hjärtarytmi) såsom snabb oregelbunden puls vid förmaksflimmer, mycket snabb regelbunden puls eller mycket långsam puls kan blodtrycket bli så lågt att hjärnan inte får tillräckligt med blod.
  • Vid förmaksflimmer kan det bildas blodproppar i hjärtat som lossnar och följer blodomloppet till hjärnan och orsakar stroke.
• Psykiska orsaker:
  • Hyperventilering, som syns vid ångest, kan leda till medvetslöshet som liknar svimning.
  • Anfall av hysteri kan imitera svimning.
• Andra mer uppenbara orsaker till medvetslöshet är:
  • Hjärnskakning
  • Epilepsi
  • Stroke
  • Berusning
• Lågt blodsocker:
  • Hos patienter med diabetes.
• Läkemedel – speciellt kombination av flera läkemedel.

Vad kan man göra själv?

• De flesta fall av svimning bland yngre personer är ofarliga och du vaknar upp av dig själv. Sätt eller lägg dig ner om du känner förebud till svimning! En kall, våt handduk på pannan kan hjälpa litet.
• Om du har lätt för att svimma är det viktigt att du noterar i vilka situationer det händer och att du försöker att undvika dessa.
• Har du lätt för att hyperventilera, hjälper det att andas in och ut i en papperspåse.

När ska man söka vård?

• En första svimning – och oförklarlig svimning – bör bedömas av läkare liksom svimning vid ansträngning eller samtidig hjärtklappning.
• Vid återkommande svimningar bör också läkarundersökning ske.

Utredning

• Undersökaren försöker att hitta orsaken till svimningsanfallet med hjälp av sjukdomshistorien (anamnesen) och en kroppsundersökning inklusive blodtrycksmätning i liggande och efter snabb uppresning.
• EKG bör registreras och i vissa fall kan enstaka blodprov behövas.
• Vid misstanke om sjukdom i hjärtat eller centrala nervsystemet krävs mer omfattande undersökningar.

Sjukdomshistorien

Vanliga frågor

• Vad gjorde du när du svimmade?
• Hade du någon föraning?
  • Hjärtklappning?
  • Flimrande det framför ögonen?
• En känsla av svaghet och matthet, hunger, svettning, darrningar?
• Var du stressad?
• Var du rädd? Hade du svåra smärtor?
• Upplevde du andra besvär samtidigt?
  • Andningssvårigheter?
  • Stickande känsla och domning i händerna, runt munnen?
  • Synproblem?
  • Talproblem?
• Hur kändes det efter anfallet?
  • Trötthet och utmattning?
  • Märkte ingenting?
• Har du svimmat tidigare?
• Har du några andra sjukdomar?
• Använder du läkemedel? Vilka?

Undersökningar

• En allmän utvärdering av ditt fysiska och psykiska tillstånd ingår i utredningen.
• Puls och blodtryck mäts och man lyssnar på hjärta och blodkärl på halsen.
• Vissa tecken på bakomliggande sjukdomar kan bedömas, såsom alkoholöverkonsumtion eller diabetestecken. Är personen påfallande blek?
• Blodprov är ofta till liten nytta.
• En EKG-undersökning utförs vanligtvis för att bedöma om det kan finnas en bakomliggande hjärtsjukdom.

Remiss

• Vid misstanke om svimning som utlösts av hjärtsjukdom remitteras personen till akutsjukhus.
• Vid misstanke om sjukdom i nervsystemet kan det bli aktuellt att utföra skiktröntgen eller magnetkameraundersökning av huvudet, EEG och ultraljud av blodkärl på halsen.