Rökning och koronar hjärtsjukdom

Koronar hjärtsjukdom är ett samlingsnamn för angina pectoris (kärlkramp i hjärtat) och hjärtinfarkt. Båda tillstånden beror på att blodkärlen som försörjer hjärtmuskeln med blod, koronarartärerna, har blivit förträngda (angina pectoris) eller tilltäppta. Rökning ökar risken att utveckla koronar hjärtsjukdom både hos män och kvinnor.

Ökad risk för koronar hjärtsjukdom

Det förekommer långt fler rökare än icke-rökare bland patienter med hjärtinfarkt. Rökare är yngre än icke-rökare när de får sin första hjärtinfarkt, och fler av dem är män. Bland män i åldersgruppen 35–54 år är risken fyra gånger större att dö av hjärtinfarkt bland rökare i förhållande till icke-rökare. En stor engelsk studie visade att bland rökare i åldern 30–49 år orsakade tobak fyra av fem hjärtinfarkter. Motsvarande tal för rökare i åldersgrupperna 50–59 år och 60–79 år var två av tre, respektive en av två.

Risken för koronar hjärtsjukdom ökar med antalet rökta cigaretter. I jämförelse med icke-rökare är risken mer än dubbelt så stor. Till och med ett fåtal cigaretter per dag är farligt. Bland forskarna råder oenighet om i vilken grad ett ökat antal cigaretter ökar risken för hjärtsjukdom. Men en studie har till exempel visat att bland kvinnor som röker mer än 45 cigaretter dagligen, är risken att få en hjärtsjukdom nästan sexfaldigad. Även cigarrökning är förknippad med en ökad risk för koronar hjärtsjukdom.

Rökning och ateroskleros

Rökare utvecklar tidigare och i större omfattning avlagringar av fett och kalk på insidan av blodkärlen (ateroskleros) än icke-rökare. Även icke-rökare som är utsatta för passiv rökning får mer avlagringar än andra icke-rökare. En sådan förtjockning av kärlväggen i koronarartärerna ökar risken för utveckling av angina pectoris och senare hjärtinfarkt.

Man beräknar att det i Sverige årligen dör 400–500 icke-rökare av hjärtsjukdom, som följd av passiv rökning.

Orsak

Det finns flera orsaker till att rökning ökar risken för koronar hjärtsjukdom. Förutom ökad ateroskleros leder rökning till ytterligare förträngning av hjärtats artärer eftersom blodkärlen drar ihop sig när det finns nikotin i blodet. Nikotin är en mycket vanebildande substans som ökar hjärtfrekvensen, blodtrycket och den kraft som hjärtat använder när det pumpar blod.

Kroppens förmåga att lösa upp små blodproppar av sig själv (så kallad fibrinolys) är nedsatt på grund av nikotinet och tjäran i röken. Dessutom har blodet hos rökare en ökad tendens att koagulera (bildande av tromboser). Rökare har också högre värden av de ogynnsamma fetterna i blodet (triglycerider) och lägre värden av de goda fetterna (HDL-kolesterol). Röken innehåller kolmonoxid som minskar mängden syre i blodet och därmed minskar tillgången på syre till hjärtat och resten av kroppen. Fler rökare än icke-rökare utvecklar dessutom typ 2-diabetes, något som också ökar risken för hjärtsjukdom.

Hjälper det att sluta röka?

Att sluta röka minskar snabbt risken för akut hjärtinfarkt. Även efter en akut hjärtinfarkt är det gynnsamt att sluta röka. En större uppföljningsstudie av patienter som hade genomgått hjärtinfarkt, visade att de som slutade röka, halverade risken för att dö under de följande två till tio åren.

Enligt WHO (Världshälsoorganisationen) är vinsten av att sluta röka jämfört med att fortsätta röka:

• Ålder cirka 30 år – man lever cirka 10 år längre
• Ålder cirka 40 år – man lever cirka 9 år längre
• Ålder cirka 50 år – man lever cirka 6 år längre
• Ålder cirka 60 år – man lever cirka 3 år längre

Slutsats

Rökning ökar risken för koronar hjärtsjukdom. Ökad sjuklighet och överdödlighet har påvisats både hos män och kvinnor. Hjärtinfarkt inträder vid yngre åldrar än hos icke-rökare. Bland patienter som har genomgått akut hjärtinfarkt och som slutar röka, uppnås en betydande minskning av för tidiga dödsfall. Det finns därför all anledning att noga överväga om dessa risker med rökning är värda glädjen med rökandet.