Posttrombotiskt syndrom
Behandlingen vid posttrombotiskt syndrom syftar till att minska bensvullnad och förhindra sårbildning.
Vad är posttrombotiskt syndrom?
Venerna är de blodkärl som leder tillbaka blodet till hjärtat. Venerna i underbenet och låret har klaffar som ska förhindra att blodet rinner tillbaka i riktning från hjärtat. Posttrombotiskt syndrom (PTS) uppstår när en blodpropp har förstört klaffarna eller lett till ärrbildning i de djupa venerna så att det stör blodflödet. Det är alltså en komplikation till genomgången djup ventrombos (DVT). Vid posttrombotiskt syndrom ökar trycket i venerna, vilket leder till förändringar i benet på grund av utsöndring av vätska från blodkärlen.
Posttrombotiskt syndrom utvecklas hos 20–50 procent av personer som har haft en djup ventrombos.
Symtom
Posttrombotiskt syndrom uppstår oftast inom 3–6 månader efter DVT, men det kan också ta längre tid, upp till 2 år eller mer. Symtomen är svullnad i benet särskilt vid ankeln och underbenet. Huden på underbenet kan bli blågrå eller brunaktigt missfärgad. Ofta uppstår också eksem och sårbildning, och vissa får besvärlig klåda. Många får varierande grad av smärta eller tyngdkänsla i foten.
Orsak
Vener är blodkärl som leder blodet tillbaka från kroppens vävnader till hjärtat. Om blodet levrar sig i ett sådant blodkärl hämmas blodets återflöde. Den drabbade kroppsdelen kan då bli blodfylld och svullen.
Många olika saker kan leda till att blodproppar bildas i de djupa venerna. Den vanligaste orsaken är immobilisering – sängbundenhet eller låg aktivitet i samband med sjukdom eller operationer. Risken är högre vid till exempel cancersjukdom. Behandling med östrogen i exempelvis p-piller ökar också risken. I många fall kan man inte hitta någon förklaring till blodproppsbildningen.
När en ven täpps till ökar trycket inne i venen. Venerna innehåller klaffar som gör att blodet bara kan strömma åt ena hållet genom blodkärlet, nämligen mot hjärtat. När trycket ökar inne i venen kan dessa klaffar bli förstörda. Det gör att venerna inte leder blodet lika effektivt och blodet "stockar sig". Detta kan också medföra att vätska utsöndras från blodkärlet och ger svullnad och färgförändringar. Huden blir skör på grund av svullnaden och det kan bildas öppna sår.
Behandling
Syftet med behandlingen är att förhindra svullnad (ödem) i foten/vaden, förebygga sårbildning och att säkerställa bästa möjliga blodcirkulation i foten.
Det finns flera saker man kan göra själv:
- Kompressionsstrumpor kan minska symtomen.
- Noggrann hudvård är viktigt för att förebygga sår. Om huden på underbenen är torr är det bra att smörja benen dagligen.
- Daglig aktivitet och motion bidrar till att hålla blodcirkulationen igång och kan dämpa graden av vätskeansamling och besvär.
- Att undvika långvarigt stående och att placera benet växelvis högt och lågt vid sittande minskar svullnaden i benen.
- Att hålla normalvikt eller minska i vikt vid övervikt eller fetma kan också hjälpa.
Prognos
Besvären blir ofta värre med åldern. Både hårt fysiskt arbete och stillasittande eller stillastående arbete kan förvärra besvären. Det är därför viktigt att vara noga med behandlingen och eventuellt anpassa arbetet.
