Njurartärstenos

Vad är njurartärstenos?

Njurarna är två knytnävsstora organ som ligger på vardera sidan av ryggraden bakom bukhålan. I njurarna avskiljs avfallsämnen och vätska från blodet så att det bildas urin. På så vis gör sig kroppen av med skadliga ämnen. Njurarna är också viktiga för att reglera vätskemängden och blodtrycket i kroppen. 

Båda njurarna får blod från den stora kroppspulsådern (aorta) genom var sitt stort blodkärl, njurartärerna. Vid njurartärstenos finns en förträngning (stenos) i en eller båda njurartärerna.

Symtom

Det är vanligt med små njurartärstenoser och de ger inga besvär. När de uppnår en viss storlek kan det dock få konsekvenser. De vanligaste problemen är högt blodtryck och njursvikt. som i regel heller inte ger några besvär till dess att komplikationer uppstår. Komplikationer av högt blodtryck kan vara hjärt- och kärlsjukdomar som till exempel stroke eller hjärtinfarkt. Vid svår njursvikt kan man få många olika symtom, till exempel trötthet, svullnad i kroppen eller nedsatt matlust.

Orsak

Det finns i huvudsak två bakomliggande orsaker till njurartärstenoser:

• Hos unga personer rör det sig vanligtvis om bindvävsförändringar i kärlväggen. Detta kallas fibromuskulär dysplasi. Orsaken bakom tillväxten är okänd. Den har ingen koppling till cancer.
• Hos äldre personer rör det sig vanligtvis om åderförfettning/åderförkalkning i njurartärerna. 

Diagnos

Misstanke

Njurartärstenos bör misstänkas vid högt blodtryck som visar sig på ovanliga sätt, exempelvis vid ung ålder eller plötsligt mycket högre eller svårbehandlat blodtryck.

Även påtaglig försämring av njurfunktionen efter att man börjat med blodtryckssänkande läkemedel av typen ACE-hämmare eller angiotensinreceptorblockerare gör att njurartärstenos bör misstänkas.

Utredning vid misstanke

Vid misstanke om njurartärstenos tas blodprov, bland annat för att bedöma njurfunktionen.

Dessutom finns det olika metoder för att undersöka hur stor förträngningen är. De vanligaste undersökningsalternativen för att bedöma blodströmmen genom njurartären är ultraljud, magnetkamera eller skiktröntgen (datortomografi, DT).

I enstaka fall görs så kallad renal angiografi då kontrastvätska sprutas in i njurartären. I samband med denna undersökning kan njurartärstenosen också behandlas, se beskrivning av PTRA nedan.

Behandling

Njurartärstenoser som orsakar påtaglig blodtrycksstegring eller njurfunktionsnedsättning behöver ofta behandlas. Syftet med behandlingen är att undvika allvarliga njurskador och minska blodtrycket. Vilken behandling som är lämpligast beror bland annat på om förträngningen beror på muskeltillväxt eller åderförfettning. Även storleken på förträngningen och var den sitter har betydelse.

Ofta behövs blodtryckssänkande mediciner. Personer med åderförfettning kan ha nytta av kolesterolsänkande mediciner (statiner). Medicinerna kan inte ta bort förträngningen men minskar risken för allvarliga följdtillstånd. Även låg dos av acetylsalicylsyra rekommenderas om orsaken är åderförfettning.

Hos vissa kan så kallad ballongutvidgning (PTRA) ha god effekt. Metoden går ut på att man för in en tunn slang (kateter) i ljumskpulsådern och därifrån in i njurartären där förträngningen kan utvidgas från insidan. Ofta sätts ett litet rör (stent) in i kärlet för att hålla det öppet.

Prognos

Personer med muskelförträngningar har som regel mycket god prognos och får få problem av de förträngda kärlen. Många blir helt friska efter ballongutvidgning.

Personer med njurartärstenos på grund av åderförfettning, som vanligen finns på flera platser i kroppen, får inte alltid lika bra effekt av behandlingen. De löper därför större risk för njurskador med utveckling av njursvikt och problem på grund av högt blodtryck. För äldre är det därför viktigt att avstå från rökning, äta hälsosam mat och vara fysiskt aktiv. Mediciner kan förebygga problem på lång sikt hos vissa.