Mitralisinsufficiens

Vad är mitralisinsufficiens?

Mitralisklaffen är namnet på hjärtklaffen mellan vänster förmak och vänster kammare. Denna klaff ska normalt hindra blodet att rinna tillbaka till vänster förmak när kammaren dras samman. Mitralisinsufficiens innebär att blodet strömmar i fel riktning genom klaffen.

Mitralisinsufficiens är det näst vanligaste klaffelet, efter förträngning av aortaklaffen (klaffen till stora kroppspulsådern).

Symtom

Mitralisinsufficiens som startar akut ger akut andnöd och ibland vätska i lungorna.

Symtom vid mitralisinsufficiens som startar långsamt är ökad andfåddhet och trötthet. En del har mitralisinsufficiens utan några symtom.

Orsak

Mitralisinsufficiens kan ha många orsaker. Orsaken är ofta oklar hos unga personer. Hos äldre personer är det vanligare med mitralisinsufficiens på grund av syrebrist, till exempel efter hjärtinfarkt. En infarkt kan leda till att de trådar som ska hålla klaffarna i rätt läge blir för slaka eller brister. Musklerna som stramas åt och kontrollerar trådarna till klaffarna kan också skadas. Bindvävssjukdom i hjärtat kan vara en annan orsak.

Diagnos

Vid mitralisinsufficiens hörs ett blåsljud på hjärtat vid undersökning med stetoskop. Ibland kan pulsen vara oregelbunden på grund av förmaksflimmer.

EKG, som visar hjärtats elektriska aktivitet, kan visa förmaksflimmer och eventuellt tecken på utvidgning av vänster förmak.

För att ställa en säker diagnos görs ultraljud av hjärtat, ekokardiografi. Vid denna undersökning ses klaffarnas rörelser och blodflödet i läckageområdet.

Behandling av mitralisinsufficiens

Målet med behandlingen är att förhindra att den vänstra hjärtkammaren utvidgas. För den som får symtom av sin mitralisinsufficiens är läkemedel den vanligaste behandlingen.

Personer som har utvecklat hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet redan vid lätt till måttlig fysisk aktivitet utreds för operation av klaffen. Ibland byts hela klaffen ut och ibland görs en reparation av klaffen. Ofta kan sådana operationer göras med hjälp av smala operationsinstrument som förs in till hjärtat via bröstkorgsväggen. 

Vad kan man göra själv?

Om man har en måttlig till allvarlig mitralisinsufficiens är det bra att undvika mycket tung fysisk belastning, men normal fysisk belastning går bra. 

Läkemedelsbehandling

Hjärtsvikt behandlas med läkemedel som stärker hjärtats pumpförmåga och vätskedrivande läkemedel.

Förebyggande behandling

Om man har förmaksflimmer ges läkemedel som hämmar blodkoagulationen (kallas ibland blodförtunnande) för att minska risken för blodpropp som kan leda till exempelvis stroke.

Om en klaffprotes opereras in ges också läkemedel som hämmar blodkoagulationen. En mekanisk klaffprotes kräver livslång behandling, vilket inte alltid är fallet om en så kallad biologisk klaffprotes används.

Prognos

Om hjärtats pumpförmåga inte är skadad är prognosen god efter kirurgisk behandling. Därför följs patienter med mitralisinsufficiens upp av hjärtläkare, så att en eventuell operation av klaffen görs innan hjärtat blir för påverkat.

Vid akut mitralisinsufficiens kan det uppstå allvarliga andningsproblem på grund av akut ansamling av vatten i lungorna och utveckling av chock.