Lymfödem

Vad är lymfödem?

Ödem är beteckningen på en svullnad i mjukdelsvävnaden som beror på vätskeansamling. Ödem kan ha många olika orsaker. Lymfödem är en speciell ödemtyp som beror på nedsatt dränering av lymfvätska i lymfsystemet, vilket leder till ansamling av lymfvätska i främst huden i ett arm eller ben. Man kan skilja mellan två subtyper:

• Primärt lymfödem är en medfödd sjukdom där lymfkärlen är dåligt utvecklade. Tillståndet är ovanligt.
• Sekundärt lymfödem beror på en sjukdom som blockerar lymfdräneringen på grund av förändringar i lymfkörtlar eller lymfkärl. Denna form av lymfödem är betydligt vanligare och uppträder oftast efter cancerbehandling. 

Symtom

Vid primärt eller medfött lymfödem uppstår svullnaden ofta i tonåren eller genom en annan utlösande faktor, såsom insektsbett, stukningar, frakturer, infektioner eller graviditet. Det förekommer vanligen i ett eller båda ben.

Vid sekundärt lymfödem uppstår svullnaden gradvis. Man kan uppleva tyngd och spänningskänsla i huden men det ger i regel ingen smärta. I början är ödemet mjukt och när man trycker på det efterlämnas ett "fingeravtryck" eller en grop i huden. Senare blir huden torr och fast, den blir mindre mjuk och känns styvare att ta på. I ett senare skede kan det uppstå ärrvävnad under huden, pigmentförändringar och bildas det ny fettvävnad under huden. 

Lymfödem påverkar livskvaliteten negativt. Risken för depression, ångest och negativ självkänsla ökar om det har uppstått lymfödem.

Orsak

Det är de minsta kärlen i kroppen som förser våra celler med syre, proteiner och andra ämnen som behövs för att de ska fungera normalt. Normalt sett tas det mesta av den vätska som filtreras ut genom kapillärerna upp igen i kapillärerna. En del av den filtrerade proteinrika vätskan i vävnaden återvänder dock inte tillbaka till blodcirkulationen utan fångas upp av lymfsystemet. 

Lymfsystemet är kroppens dräneringssystem och består av lymfkärl som startar ute i vävnaderna som mycket tunna rör som efter hand löper samman och blir till större lymfkärl. När vätskan har kommit in i lymfkärlen transporteras det till större blodkärl, klaffar och muskelvävnad i lymfkärlen förhindrar vätskan från att rinna tillbaka. 

Lymfödem uppstår om den lymfvätska som produceras inte kan föras bort tillräckligt av lymfkärlen. Det kan bero på att lymfkärlen är otillräckligt utvecklade som vid primärt lymfödem eller om de har skadats eller blivit helt blockerade som vid sekundärt lymfödem. Primärt ödem är medfött och i vissa fall ärftligt. Om lymfödem finns under en lång tid kan det leda till inflammation i huden, ärrbildning och nybildning av fettvävnad. 

Vanliga orsaker till sekundärt lymfödem är cancerbehandling såsom strålbehandling eller om en lymfkörtel har tagits bort.  Detta gäller särskilt kvinnor som har opererats och eventuellt strålbehandlats för bröstcancer varpå det kan uppstå lymfödem i armen. Den huvudsakliga orsaken till lymfödem i världen är filariasis (elefantsjuka), en grupp parasitsjukdomar som överförs via myggbett. Sjukdomen förekommer främst i tropiska länder.  

Diagnos

Diagnosen baseras på en noggrann undersökning av huden och kroppen. Det är viktigt att utesluta andra former av svullnad/ödem, som till exempel vid hjärtsvikt, blodpropp, venös insufficiens eller njursvikt. Eftersom lymfödem kan vara ett tecken på cancersjukdom ska lymfödem utan tydlig förklaring utredas. Provtagning och olika bilddiagnostiska metoder kan bidra till att utesluta andra diagnoser. I det sammanhanget kan det vara nödvändigt att genomföra ultraljud eller en skiktröntgen. 

Om man har en hög risk för att utveckla lymfödem, till exempel efter en cancerbehandling, kan man med hjälp av särskild teknik upptäcka lymfödem i ett mycket tidigt stadium.

Behandling av lymfödem

Tidig behandling är mycket viktigt vid lymfödem för att undvika komplikationer i framtiden och för att minska obehag. Det finns olika behandlingstekniker som används vid lymfödem:

• Hudvård består av att hålla huden ren genom försiktig rengöring. För att undvika en torr hud med sprickor kan man använda mjukgörande krämer med lågt pH.
• Motion/fysisk aktivitet går ut på att genom att använda musklerna pumpa ur överflödig vätska från vävnader och öka cirkulationen. Vanligen räcker det med vardagsmotion såsom gång, cykling eller hushållssysslor. 
• Kompressionsbehandling är hörnstenen i behandlingen av lymfödem. I början används ofta bandage för att minska ödemet. Kompressionsbehandlingen behöver främst i början pågå dygnet runt. Senare kan man gå över till individualiserade kompressionsdelar som kan finnas färdiga på butiker som används på dagen. I andra fall behöver de måttanpassas. 
• Tilläggsbehandling kan bestå av manuellt lymfdränage (mld) och lymfpulsatorbehandling. Manuellt lymfdränage är en specialiserad typ av massage för att minska vätskan i huden. Vid lymfpulsatorbehandling är det istället teknisk utrustning som pressar ihop huden vilket gör att vätskeansamlingen minskar.

Patienter med lymfödem bör undvika situationer där den svullna kroppsdelen hålls orörlig/hänger passivt, till exempel då man står en lång stund, är stillasittande eller sitter med benen i kors. Vissa kan ha nytta av att lyfta armen/benet. Tättsittande kläder kan påverka lymfströmmen negativt och ska i regel undvikas. Hos personer med övervikt rekommenderas viktnedgång eftersom övervikt ger en ökad risk för lymfödem.

Läkemedel ingår inte i den normala behandlingen av tillståndet. Kirurgisk behandling används endast i undantagsfall. Genom fettsugning kan man minska den nybildade fettvävnaden.

Prognos

I början av sjukdomen när ödemet precis har upptäckts kan svullnaden gå tillbaka genom adekvat behandling. Om man inte behandlar ödemet kommer det dock tillbaka.

Med tiden uppstår i regel förändringar i huden som inte går tillbaka. Lymfödem kan då ge en ökad risk för infektioner med svamp eller bakterier i huden. Dessutom kan det uppstå en blomkålsaktig förtjockning av huden som kan minska rörelseförmågan i den drabbade kroppsdelen. Tidig och adekvat behandling minskar riskerna för sådana komplikationer.