Kammartakykardi

Vad är kammartakykardi?

Hjärtat består av två förmak och två kammare. Takykardi betyder snabb hjärtfrekvens, det vill över 100 slag per minut. Ett hjärtslag startar vanligtvis med att ett område i höger förmak utlöser en elektrisk impuls som sprider sig längs hjärtats elektriska ledningssystem till kamrarna. När impulsen når ner till kamrarna drar de ihop sig.

En elektrisk impuls kan också uppstå på andra ställen i ledningssystemet. När den uppstår i kamrarna kallar vi den efterföljande sammandragningen av kamrarna för ventrikulär extrasystole, eller kammarextraslag. Kammartakykardi är en rytmstörning och definieras som tre eller fler på varandra följande kammarextraslag som ger en hjärtfrekvens på över 100 slag per minut. Kammartakykardier, eller ventrikeltakykardier, delas in i icke-ihållande (<30 sekunder) och ihållande.

Korta episoder med kammartakykardi är vanligt de första 48 timmarna efter en hjärtinfarkt. Kammarextraslag är i sig själv ett vanligt fenomen som oftast inte kräver behandling. För övrigt vet man inte mycket om förekomsten av kammartakykardi. Man vet att äldre personer har en högre risk för tillståndet eftersom riskfaktorer för kammartakykardi är vanligare hos äldre individer.

Symtom

Vissa personer känner inga symtom alls. Andra får symtom och vanliga symtom är i sådana fall:

• Hjärtklappning (snabb hjärtfrekvens, hjärtrusning)
• Andnöd eller andfåddhet
• Bröstsmärtor som kan stråla ut mot arm, rygg och käke (kärlkramp)
  
• Yrsel
• Svimning
• Nedsatt förmåga till fysisk aktivitet

Orsak

Kammartakykardi kan ha många olika orsaker. Den vanligaste orsaken är nedsatt blodtillförsel till hjärtmuskeln i samband med hjärtinfarkt eller andra tillstånd där kärlen till hjärtat blivit trängre (åderförkalkning, ateroskleros).

Andra orsaker kan vara:

• Sjukdom i hjärtmuskeln (kardiomyopati).
• Medfödda förändringar på cellnivå som ger ökad risk för rytmstörningar.
• Inflammation i hjärtmuskeln (myokardit).
• Biverkning av läkemedel.
• Förgiftningar eller droger.
• Förändrade värden av mineralämnen i blodet såsom lågt kaliumvärde.

Faktorer som ökar sannolikheten för att drabbas av kammartakykardi är högt blodtryck, kroniskt obstruktiv lungsjukdom och hjärtsvikt.

Diagnos

Om man misstänker att det kan handla om kammartakykardi görs ett elektrokardiogram (EKG) för att kartlägga den elektriska aktiviteten i hjärtat. Ibland kan man se en snabb rytm under själva undersökningen, andra gånger har hjärtrytmstörningen redan gått över igen. Det är ändå värdefullt att göra EKG i sådana fall eftersom man kan bedöma om det föreligger andra hjärtsjukdomar. EKG under längre tid som man kan ta med sig hem, långtids-EKG, kan ibland behövas för att upptäcka rytmstörningen.

Information om tidigare hjärtinfarkt, tidigare tecken på kärlkramp, tidigare sjukdom eller inflammation i hjärtmuskeln och intag av större mängder alkohol eller droger stärker misstanken om diagnosen. Alkohol och vissa droger är giftiga för hjärtat och kan ge hjärtmuskelskada som leder till kammartakykardi. Många läkemedel som har effekt på hjärtat kan utlösa och/eller förvärra kammartakykardi.

Undersökningen under ett anfall med takykardi kan, förutom den snabba hjärtfrekvensen, vara helt normal. Ibland är blodcirkulationen påverkad vilket i värsta fall kan leda till chock – dåsighet, kalla och fuktiga händer och fötter, nedsatt urinprodukton eller vätskefyllda lungor (lungödem). 

Blodprover såsom mätning av mineralämnen kalium, natrium och kalcium kan avslöja tillstånd som ökar risken för kammartakykardi. Nivån av eventuella läkemedel som ger en ökad risk för kammartakykardi kan också kontrolleras.

Specialundersökningar som kan bli aktuella i utredningen är:

• Ultraljudsundersökning av hjärtat (ekokardiografi).
• En variant av EKG som innebär att man för ner elektroden i matstrupen (så kallat esofagalt EKG).
• En variant av EKG där man ska anstränga sig medan man tar EKG.
• Framställning av hjärtats blodkärl med hjälp av insprutning av kontrast (koronar angiografi).
• Magnetkameraundersökning (MRT) eller skiktröntgen av hjärtat (DT).

Behandling av kammartakykardi

Syftet med behandlingen är förbättra långtidsprognosen och minska symtom. Vid framför allt ihållande kammartakykardi finns en liten risk att kamrarna börjar flimra, framför allt hos personer som redan har sjukdomar i hjärtat. Vid kammarflimmer (totalt oordnad spridning av elektriska impulser i en kammare som bara står och darrar och inte pumpar blod) får patienten cirkulationsstopp och förlorar medvetandet under loppet av några få sekunder. Kammarflimmer är ett akut tillstånd med hög dödlighet eftersom pumpfunktionen i hjärtat slutat fungera. Hos vissa personer är det viktigt att behandla kammartakykardi för att minska risken för kammarflimmer, plötslig hjärtdöd.

Akut behandling av kammartakykardi

Om rytmstörningen gör att hjärtat inte pumpar tillräckligt med blod ut till kroppen behövs en omstart av hjärtat genom så kallad elkonvertering, det vill säga en strömstöt genom hjärtat. Dessutom kan vissa läkemedel ges för att minska risken för ihållande rytmstörning. Bakomliggande orsaker som kan ge kammartakykardi ska behandlas.

Akut behandling av kammarflimmer

Kammarflimmer är livshotande och det kan endast behandlas genom att skicka en strömstöt genom hjärtat.

Behandling med läkemedel

Det finns ingen behandling av kammartakykardi som passar för alla. Om och hur man ska behandlas beror på olika faktorer. Exempel är hur bra pumpfunktionen av hjärtat är, hur mycket symtom man har och hur stor risk man tror har för att utveckla kammarflimmer. En specialist i hjärtsjukdomar gör en bedömning av tillståndet.

Andra behandlingsmetoder

Vissa personer med ökad risk för kammarflimmer erbjuds en hjärtstartare (defibrillator) som finns inne i hjärtat. Apparaten kan skicka en strömstöt som avbryter de onormala impulserna. 

Andra ingrepp kan vara:

• Kirurgi på hjärtats kranspulsåder för att öka blodflödet till hjärtats muskelceller.
• Borttagande av onormala ledningsfibrer mellan förmak och kammare (kateterablation).

Prognos

Kammartakykardi av okänd orsak kan av och till ses hos yngre personer (bara periodvis) och har en bra prognos. Likaså har övergående kammartakykardi som uppkommer tidigt i förloppet av en akut hjärtinfarkt en bra prognos.

Kammartakykardi uppstår ofta som en följd av ett ärr efter hjärtinfarkt eller annan hjärtsjukdom. Prognosen beror i sådana fall främst på hur bra pumpfunktionen av hjärtat är. Kammartakykardi debuterar ofta de första månaderna efter infarkten, men kan också komma flera år senare och har då en sämre prognos. 

Vid symtomgivande, ihållande kammartakykardi hos personer med känd hjärtsjukdom är prognosen sämre.