Implanterbar hjärtstartare (defibrillator)

Vad är en implanterbar hjärtstartare (defibrillator)?

En implanterbar hjärtstartare (implantable cardioverter-defibrillator = ICD) kan opereras in under huden i bröstkorgsväggen. ICD:n ser ut som en pacemaker men är större eftersom den förutom att kunna pacemakerstimulera hjärtat också ska kunna ge chocker och då behöver kraftfullare batterier. Syftet med en hjärtstartare är att minska risken att dö om hjärtat slår om till en livshotande rytmrubbning och slutar att slå – hjärtstillestånd. Du kan behöva en hjärtstartare om du har återkommande eller ökad risk för kammartakykardi – en livsfarlig hjärtrytmstörning – eller om du får kammarflimmer – ett tillstånd som innebär att hjärtat bara skälver och inte kan pumpa ut blodet i kroppen, och som innebär döden om du inte får behandling omedelbart.

En implanterbar hjärtstartare fungerar genom att upptäcka och stoppa farliga, livshotande rytmrubbningar från hjärtats kammare. Hjärtstartaren övervakar hjärtrytm hela tiden, och den avger vid behov en elektrisk stöt eller chock för att återställa normal hjärtrytm.

Varför implanteras en hjärtstartare?

Du har kanske sett på tv eller upplevt i verkligheten att vårdpersonal ger en elektrisk stöt till medvetslösa patienter med hjärtstillestånd med hjälp av två elektroder eller hantlar som pressas mot bröstet. En implanterad hjärtstartare gör detsamma, men inne i hjärtat och automatiskt när hjärtstartaren upptäcker en livshotande rytmrubbning.

En implanterbar hjärtstartare opereras in under huden, ofta nedanför vänster nyckelben. En eller två böjbara ledningar (elektroder) går från hjärtstartaren genom blodkärlen (venerna) till hjärtats kammare.

Eftersom den implanterade hjärtstartaren hela tiden registrerar din hjärtrytm, upptäcker den omedelbart en livshotande rytmrubbning från hjärtats kammare, och behandlar denna genom att avge en elektrisk stöt/chock eller genom att avge små svaga elektriska impulser i snabb takt.

Hur fungerar hjärtstartaren?

När hjärtrytmen plötsligt förändras, blir snabb och eventuellt oregelbunden, går elektriska signaler via ledningarna från hjärtat till hjärtstartaren. Den uppfattar det som en nödsituation och skickar elektriska snabba impulser tillbaka till hjärtat. Beroende på vad det är för fel på hjärtrytmen, kan hjärtstartaren programmeras (ställas in) för olika behandlingar:

• Lågenergistimulering så kallad antitakykardi terapi (ATP). I en sådan situation märker du antingen ingenting eller bara en svag skälvning i bröstet när hjärtstartaren sänder svaga snabba impulser till hjärtat för att försöka bryta en kammartakykardi.
• Kardioversion. En kraftigare elektrisk stötchock avges för att behandla den livshotande rytmrubbningen. Det kan kännas som om du får ett slag i bröstet.
• Defibrillering. Detta är den kraftigaste elektriska stöten som kan avges för att återställa normal hjärtrytm. Den upplevs som smärtsam och som om du har fått en spark i bröstet. Normalt varar den här smärtan bara en sekund, och det är sällan obehagligt efter att stöten är över.

Ofta räcker det med en elektrisk stöt för att återfå den normala hjärtrytmen. Flera stötar under en kort tidsperiod är inte bra och du bör så snart som möjligt söka läkare. Läkaren måste då fastställa varför du får dessa stötar, om det är ett fel på hjärtstartaren eller om det finns en annan underliggande medicinsk orsak. Om du eventuellt behöver en annan typ av behandling.

Vem behöver en implanterbar hjärtstartare?

Du är bland annat kandidat för en implanterbar hjärtstartare om du har haft ett anfall med kammartakykardi som påverkat din cirkulation, har överlevt en episod med plötsligt hjärtstillestånd eller om du har svimmat som en följd av kammartakykardi. Andra orsaker kan vara att du har haft en hjärtinfarkt som har försvagat hjärtat, att hjärtmuskeln är sjuk (kardiomyopati) eller att du har en ärftlig defekt i hjärtats elektriska ledningssystem, till exempel ett så kallat långt QT-syndrom – som kan leda till kammarflimmer och dödsfall även hos unga, aktiva människor. Det finns även andra orsaker – och i varje enskilt fall bedömer din läkare nyttan av defibrillator behandling för just dig. Andra sällsynta indikationer kan vara Brugadas syndrom och arytmogen högersidig kammardysplasi.

Är implantationen eller operationen förknippad med någon risk?

Själva implantationen är sällan förknippad med komplikationer. De vanligaste problemen som kan uppstå efter implantationen är infektion i operationsområdet, blödning och blodansamling, skador på den ven i vilken ledningarna till hjärtstartaren går, blödning runt hjärtat, läckage genom den hjärtklaff som ledningarna går igenom. Forskning visar att den samlade risken för komplikationer är cirka 1,5 %.

Hur avgör man om du behöver en hjärtstartare?

Det är flera olika undersökningar som ingår i en sådan hjärtutredning. Ett elektrokardiogram (EKG) är en av standardundersökningarna. Ett EKG ger information om vilken typ av rytmstörning du har. Ekokardiografi är en ultraljudsundersökning som ger information om hur bra hjärtmuseln fungerar, eller om du har en omfattande nedsättning av kraften i hjärtmuskeln. Elektrofysiologiska mätningar kan användas för att fastställa om det finns fel i hjärtats elektriska system eller om du har en rytmstörning som framkallas mycket lätt. Holtermonitorering innebär att du får ha på dig en liten EKG-apparat i 24 timmar. Om det uppstår rytmstörningar under den här perioden fångas de upp och läkaren kan se vilken typ av rytmstörning det rör sig om.

Det kan vara svårt att förutsäga om och när en livshotande rytmstörning uppträder. Dessvärre är det så att de flesta som får hjärtstillestånd får det utan någon varsel och drabbas av plötslig hjärtdöd. Det är därför det är så viktigt att implantera en hjärtstartare på de patienter som har en ökad risk för plötslig hjärtdöd.

Själva operationen

Implantationen av hjärtstartaren går likadant till som en pacemakeroperation och utförs i lokalbedövning. Ingreppet tar ofta 1–3 timmar. Under ingreppet förs en ledning/elektrod in i en av de större venerna under eller nära nyckelbenet, och leds med hjälp av röntgengenomlysning ned till hjärtat. Änden på ledningen/ledningarna förs ned i botten av hjärtats högra kammare. Den andra änden av ledningen fästs på hjärtstartaren, som ofta implanteras under huden precis nedanför nyckelbenet.

Efter implantationen testar hjärtläkaren hjärtstartaren och programmerar (ställer in den) den så att den behandlar ditt specifika hjärtrytmproblem. Om läkaren anser att man behöver testa hjärtstartaren innebär det att hjärtat måste ges en stöt. Detta sker i så fall under en kort sövning (narkos). I dag är det sällan man behöver utföra testning av hjärtstartaren. Ofta får du stanna en till två dygn på sjukhuset efter ingreppet.

Efter operationen kan du vara lite öm i operationsområdet, som kan vara svullet och ömt från några dagar till några veckor. Smärtstillande preparat lindrar besvären. Du får inte köra bil hem själv från sjukhuset efter utskrivningen. Det finns speciella regler för att få ha körkort om man behandlas med hjärtstartare. Din läkare kan berätta mer.

Vad gör du om du får en stöt?

1. Ta det lugnt och leta rätt på en plats där du kan sitta eller ligga.
2. Om du mot förmodan inte vaknar strax efter behandlingen, måste någon i din omgivning ringa ambulans.
3. Om du är vaken men känner dig sjuk efter stöten, ska du uppsöka ditt sjukhus. Det kan vara aktuellt att ringa efter ambulans.
4. Om du känner dig kry efter behandlingen (vilket är det vanligaste), och det inte händer något mer kan du i lugn och ro på dagtid meddela din mottagning där du går på kontroll.

Hjärtstartaren måste kontrolleras

Hjärtstartaren ska kontrolleras regelbundet på den kontrollmottagning du tillhör. Läkaren kontrollerar batteriets status och testar ledningarna till hjärtat. Hjärtstartaren kommer ihåg alla episoder som har gett en stöt och registrerar EKG från händelsen, så att läkaren kan skriva ut detaljerna om hjärtrytmen. Händelserna kan analyseras och programmeringen justeras så att hjärtstartaren fungerar på bästa möjliga sätt. Det är särskilt viktigt att justera hjärtstartaren om den har gett en stöt som inte var nödvändig.

Vid kontrollen säger hjärtstartaren "ifrån" i god tid när batteriet börjar ta slut och måste bytas. En del typer varslar genom att pipa. Vid generatorbyte behöver du ofta bara stanna en kort tid på sjukhuset. Ingreppet vid bytet tar normalt bara några timmar. Ofta byter man bara generatorn, och behåller ledningen till hjärtat.

Är hjärtstartaren till nytta?

Hjärtstartare har blivit standardbehandling hos alla som har överlevt ett hjärtstillestånd, och den används också i allt större omfattning hos patienter som löper stor risk för plötslig hjärtdöd. Forskning visar att om du har implanterat en hjärtstartare, så minskar risken för hjärtstillestånd betydligt jämfört med läkemedelsbehandling.

En implanterad hjärtstartare måste du ha resten av livet. Även om de elektriska stötarna är obehagliga, så är de ett bevis för att hjärtstartaren fungerar och att den skyddar dig mot plötslig död.

Hur ska jag leva med en implanterad hjärtstartare?

Du kan med största sannolikhet återgå till ett normalt liv efter ingreppet. Du kan vara fysiskt aktiv, arbeta och ha sex. De första fyra veckorna efter operationen bör du emellertid undvika tunga, fysiska aktiviteter, tunga lyft och kontaktidrotter.

Problem med hjärtstartaren på grund av störningar av andra elektriska apparater är sällsynt.

• Du bör dock undvika att placera en påslagen mobiltelefon närmare än cirka 15 cm från hjärtstartaren. Det är en fördel att hålla telefonen mot motsatt öra, och inte ha den i kläder/bälte på den sidan där hjärtstartaren ligger. Kom ihåg att telefonen är lika aktiv när du inte pratar i den.
• I säkerhetskontrollen på flygplatser utlöser hjärtstartaren larm. Du bör därför ha med dig ett intyg som visar att du har en hjärtstartare.
• Handhållna metalldetektorer kan störa hjärtstartaren. Undersökningen bör därför vara kortare än 30 sekunder i området ovanför hjärtstartaren.
• En magnetkameraundersökning kan påverka hjärtstartaren och går många gånger inte att utföra och läkaren måste noggrant bedöma om undersökningen går att genomföra.
• Håll ett avstånd på 0,5 m från kraftgeneratorer.

Mikrovågsugnar, tv, fjärrkontroller, radioapparater, mp3-spelare, elektriska filtar, rakapparater och elektriska borrar innebär liten eller ingen risk.

Kan jag köra bil?

Du får inte inneha körtkort för de högre körkortsklasserna om du behandlas med hjärtstartare. Om du kan fortsätta köra vanlig personbil avgörs av din läkare från fall till fall. Efter implantationen måste det alltid gå en viss tid innan du överhuvud taget kan köra bil. Efter cirka ett halvt år görs en ny bedömning av din läkare. Kombinationen hjärtrytmstörningar och en stöt kan leda till att du svimmar, vilket är väldigt farligt vid bilkörning.