Högt blodtryck, symtomguide

Vad är högt blodtryck?

• Högt blodtryck, hypertoni, räknas inte som en sjukdom i sig, men är en belastande faktor för hjärtat och medför något ökad risk för utveckling av stroke och hjärtinfarkt.
• Blodtrycket varierar hos alla människor från dag till dag och även under loppet av en dag. Trycket är normalt som lägst vid vila om natten. Det krävs bara små ansträngningar eller aktivitet för att blodtrycket ska stiga. Psykisk stress leder också till blodtrycksstegring. Detta är normala och övergående ökningar som inte har några negativa effekter. På grund av variationerna är det mycket viktigt att blodtrycket mäts när man är avslappnad och att man följer fasta rutiner vid mätningen. Man definierar därför heller inte ett blodtryck som för högt förrän detta har visats med upprepade mätningar.
• Blodtryck anges med två tal som åtskiljs av ett snedstreck: övertryck och undertryck. Övertrycket är trycket i blodkärlen när hjärtat drar ihop sig (det systoliska trycket). Undertrycket är trycket i pulsådrorna mellan hjärtslagen (det diastoliska trycket). Enheten som används är mmHg, millimeter kvicksilver. Ett blodtryck på 150/90 mmHg betyder alltså att det övre trycket är 150 mmHg och det nedre trycket 90 mmHg.

Vilka besvär ger högt blodtryck?

• De allra flesta med högt blodtryck har inga symtom eller besvär.
• Vid mycket högt tryck, något som är sällsynt, kan man emellertid uppleva yrsel och huvudvärk.
• När man behandlar långvarigt högt blodtryck är det inte för att lindra besvär utan för att minska risken för senare utveckling av stroke eller hjärtsjukdom.

Förekomst

• Förhöjt blodtryck är mycket vanligt men det exakta antalet beror på var man sätter gränsen mellan för högt och normalt:
  • Den vanligaste gränsen är 140 mmHg (eller högre) som övre tryck eller 90 mmHg (eller högre) som nedre tryck
• I Sverige är gränserna för behandling av blodtryck för vuxna lika oberoende av ålder upp till åtminstone omkring 85 års ålder och ingen skillnad görs mellan könen. Ett lägre tryck rekommenderas hos personer med diabetes och njursjukdom. 
• Omkring en miljon personer har diagnosen högt blodtryck i Sverige.

Vad kan orsaken vara?

Vanliga orsaker

• Högt blodtryck av okänd orsak:
  • Utgör mer än 80–85 % av alla tillfällen med diagnosen förhöjt blodtryck
  • I mer än 80–85 % av alla tillfällen hittar man ingen specifik orsak till det förhöjda trycket
  • Ofta finns faktorer såsom ärftliga förhållanden, brist på motion och övervikt med som förklaring

Sällsynta orsaker

• Sekundär hypertoni:
  • Det är ordet som används för att ange att det höga blodtrycket beror på en specifik orsak, andra sjukdomar som man vet ger högt blodtryck
  • Dessa orsaker utgör 5–20 % av alla tillfällen med högt blodtryck.
• I de flesta fall kommer man inte att genomföra en utredning för att leta efter dessa diagnoser, men det kan bli aktuellt vid ovanligt höga blodtrycksvärden, när högt blodtryck uppstår i ung ålder eller när blodtrycket visar sig vara ovanligt svårbehandlat.
• Exempel på dessa tillstånd är:
  • Vissa läkemedel och substanser, såsom p-piller, antiinflammatoriska läkemedel, kortison, högt intag av lakrits och vissa narkotika
  • Kronisk njursjukdom
  • Njurartärstenos – förträngning av pulsådern till en njure
  • Feokromocytom – tumör som producerar stresshormoner som noradrenalin eller adrenalin
  • Cushings syndrom – tillstånd som ger överproduktion av kortison
  • Conns syndrom och andra tillstånd i binjurarna som ger överproduktion av aldosteron

Vad kan man göra själv?

• Högt blodtryck är en av flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Det är viktigt att väga ihop alla andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom:
  • Det är summan av riskfaktorer som är avgörande för risken att utveckla kärlkramp, hjärtinfarkt eller stroke
• Man kan påverka flera av riskfaktorerna:
  • Rökning – att sluta röka är den viktigaste enskilda åtgärd man kan vidta för att minska risken
  • Viktminskning – om man är överviktig kommer risken att minska om man klarar av att gå ner i vikt
  • Motion – daglig fysisk aktivitet minskar risken
  • Stressreduktion – det är också bra om man kan ändra sin livsstil så att man har mindre stress
  • Kosthållning – hälsosam mat, det vill säga mycket grönsaker och frukt och mindre av sötsaker och energirik mat, minskat saltintaget (det finns stöd för att saltintaget bör vara högst 6 gram per dag)

När ska man söka vård?

• Högt blodtryck är ett tillstånd som man mycket sällan märker själv. Symtomen uppstår först vid mycket högt blodtryck.
• Blodtrycket mäts ofta inom sjukvården, ofta när man har ett vårdbesök av en annan anledning. Blodtrycket kan också mätas själv i hemmet eller på apoteket. 
• Om man har andra riskfaktorer, såsom övervikt, rökning, risk för diabetes eller ärftlighet för högt blodtryck kan det vara bra att mäta blodtrycket regelbundet. 
• Om blodtrycket ligger i det övre normalområdet görs i regel en plan över när man ska komma på nästa kontroll.

Utredning

• Blodtryck:
  • Om blodtrycket ligger runt eller över de rekommenderade värdena görs en något grundligare mätning – bland annat mäts blodtrycket vid ytterligare två eller tre gånger tillfällen för att få en så exakt uppfattning om trycket som möjligt
  • I vissa fall ger läkaren patienten en automatisk blodtrycksmätare som mäter blodtrycket flera gånger under loppet av 24 timmar. Metoden blir allt vanligare och verkar ha god förmåga att upptäcka förhöjningar i blodtrycket
• Om man har hittat ett förhöjt blodtryck letar man efter eventuella orsaker och tecken på skador som det höga blodtrycket kan ha gett i kroppen:
  • En grundlig undersökning av hjärta, lungor, och kärl i mage, hals och i ben
  • Ta några enstaka blodprover för att kontrollera innehållet i blodet av kalium och natrium (blodsalter), njurfunktion (kreatinin), glukosvärden, kolesterol
  • Ta ett enstaka urinprov för att utesluta att det förekomma proteiner i urinen som är ett tecken på njursjukdom
  • I regel tar man även EKG för att få en fingervisning på om hjärtat har tagit skada av det höga blodtrycket
• Vården ger dig sannolikt också råd om anpassning av ohälsosamma levnadsvanor, egenbehandling.
• Vid en aning förhöjt blodtryck trots egna åtgärder kommer vården efter tre till sex månader att avgöra om man bör börja med blodtryckssänkande läkemedel. Vid högre tryck kan det vara aktuellt att börja med läkemedel omedelbart, eller efter några veckor.