Hjärtsäcksinflammation, perikardit
Perikardit är det medicinska namnet för hjärtsäcksinflammation. Bröstsmärtor förekommer nästan alltid vid hjärtsäcksinflammation och uppkommer ofta på kort tid.
Vad är perikardit?
Perikardit är det medicinska namnet för hjärtsäcksinflammation. Hjärtsäcksinflammation kan uppstå vid en rad olika tillstånd och ger ofta symtom i form av bröstsmärtor.
Perikardit är relativt ovanligt. Cirka fem procent av alla akuta inläggningar på grund av bröstsmärtor beror på hjärtsäcksinflammation. Tillståndet är vanligast hos män 20–50 år.
Symtom
Bröstsmärtor förekommer nästan alltid vid hjärtsäcksinflammation och uppkommer ofta på kort tid. Smärtan är ofta intensiv, skarp och lokaliserad centralt eller till vänster i bröstet.
Typiskt för smärta vid hjärtsäcksinflammation är att den ofta tilltar när man drar in ett djupt andetag, hostar, sväljer eller ligger på rygg. Smärtan lindras ofta när man sitter böjd framåt. Feber är vanligt. Andfåddhet kan förekomma i vissa fall.
Hos vissa uppstår varaktiga förändringar i hjärtsäcken, så kallad konstriktiv perikardit. Vid konstriktiv perikardit kan hjärtat inte slå som vanligt, vilket kan leda till tecken på hjärtsvikt. Typiskt för tillståndet är ökad andfåddhet, trötthet och svaghet. Den sjuka tål inte så mycket fysisk aktivitet och blir snabbt andfådd vid ansträngningar.
Orsak
Normal anatomi
Hjärtat omges av en tunn hinna som kallas perikardium eller hjärtsäcken. Hinnan består av två lager. En inre hinna som fäster på hjärtmuskulaturens yta och en yttre hinna. Mellan de två hinnorna finns det en ytterst liten mängd vätska som gör att de två hinnorna glider lättare mot varandra när hjärtat arbetar.
Perikardit
Vid hjärtsäcksinflammation, perikardit, uppstår en inflammation i hjärtsäcken. Den absolut viktigaste orsaken till akut perikardit är virusinfektioner. Perikardit kan också förekomma vid tuberkulos eller dåligt behandlad hivinfektion, sjukdomar som är vanligare i låginkomstländer. Andra möjliga orsaker är bland annat bakterieinfektioner, svampinfektioner, läkemedel, cancersjukdomar, njursvikt, bindvävssjukdomar och strålskada.
Diagnos
Vid plötsliga bröstsmärtor är det viktigt att ta reda på orsaken. Det mest akuta är att utesluta hjärtinfarkt. Vid hjärtsäcksinflammation kan man iaktta feber, snabb hjärtfrekvens och ett gnidningsljud som hörs med stetoskopet över hjärttrakten. Det beror på att de två hinnorna i perikardiet har blivit inflammerade och gnisslar mot varandra.
Vid utredningen görs bland annat ett EKG för att registrera hjärtats elektriska aktivitet. EKG visar i många fall typiska förändringar vid perikardit som stärker misstanken om diagnosen. Blodprover kan också vara nödvändiga för att utesluta hjärtinfarkt. Ekokardiografi och en röntgenundersökning av bröstkorgen rekommenderas hos alla med misstänkt hjärtsäcksinflammation.
Behandling
Patienter med akut hjärtsäcksinflammation bör tas omhand på sjukhus. Vissa personer som har en högre risk för att utveckla komplikationer observeras vanligen på sjukhus med EKG-övervakning eftersom en följdsjukdom kan vara inflammation i hjärtmuskeln (myokardit) och därmed risk för oregelbunden hjärtrytm.
Behandlingen består av inflammationsdämpande medicin (exempelvis ibuprofen) och i de flesta fall också ett annat läkemedel som kan minska inflammation, kolkicin. Oftast ges höga doser i början och man trappar sedan ner doseringen.
Ifall det samlas mycket vätska i hjärtsäcken måste patienten övervakas noga och bedömas beträffande dränering av perikardiet, det vill säga avlägsnande av vätska från hålrummet i hjärtsäcken. Andra ovanligare former av perikardit behandlas alltefter vad som anses vara den bakomliggande orsaken.
Prognos
De flesta fallen av akut perikardit har ett begränsat, kortvarigt förlopp och prognosen är god. Upp till hälften av alla patienter som inte behandlas med kolkicin får en ny period med hjärtsäcksinflammation.
Hjärttamponad är en ovanlig, men fruktad komplikation, där det har bildats så mycket vätska i hjärtsäcken att hjärtat inte kan fyllas med blod. Endast en procent av alla med hjärtsäcksinflammation utvecklar konstriktiv perikardit med tecken på att hjärtats pumpfunktion har blivit sämre.
Bakteriell perikardit, som i våra dagar är sällsynt, kan i vissa fall bli livshotande. Även konstriktiv perikardit kan vara ett livshotande tillstånd.
