Hjärtmuskelinflammation (myokardit)

Vad är hjärtmuskelinflammation?

Hjärtmuskelinflammation (myokardit) definieras som inflammation i hjärtmuskulaturen. Hjärtmuskelinflammation leder till nedsatt hjärtfunktion.

Hjärtmuskelinflammation är ingen vanlig sjukdom men den är förmodligen inte helt ovanlig. Det saknas dock bra information om förekomsten eftersom sjukdomen ofta förlöper utan att det märks och går över av sig själv.

Hjärtmuskelinflammation är en av de vanligaste orsakerna till plötslig död hos unga, till synes friska personer.

Symtom och tecken

Sjukdomen är ofta så pass lindrig att den förlöper utan symtom. Sjukdomstecknen kan variera mellan förstorade lymfkörtlar och ospecifika influensaliknande symtom, till akut hjärtsvikt med stora andningsproblem eller plötslig död.

Typiska symtom kan vara:

• Hög puls.
• Eventuellt bröstsmärtor.

Andra tecken är:

• Oförklarlig hjärtsvikt och hjärtrytmstörningar som i vissa fall orsakar svimning.
• Hjärtmuskelinflammation kan ge bröstsmärtor och därför påminna om akut hjärtinfarkt. 

Inflammationen i hjärtat kan alltså ge en sjukdomsbild som varierar från att det inte märks alls att man har sjukdomen till att hjärtat inte förmår att pumpa ut blod till alla organ (hjärtsvikt). Förutom hjärtsvikt kan sjukdomen också leda till allvarliga rytmstörningar i hjärtat.

Orsak

Inflammationen kan orsakas av:

• Virus eller bakterier.
• Giftämnen (toxiner).
• Autoimmuna reaktioner – det vill säga att kroppen utvecklar antikroppar som angriper hjärtmuskulaturen.

Det handlar i de flesta fall om en immunreaktion under eller efter en infektion, alltså en indirekt (autoimmun) reaktion på infektion där kroppen producerar antikroppar riktade mot till exempel ett virus eller en bakterie. Det är i regel dessa antikroppar som angriper hjärtat. Eftersom sådana antikroppar kan uppstå efter att infektionen har läkt, är det vanligt att symtomen börjar en längre tid (veckor) efter en infektion.

Den generella rekommendationen är att undvika konditionsträning av högre intensitet eller styrketräning vid akuta infektionssymtom. Det är nämligen omöjligt att veta om man vid en infektion bär på ett virus (eller bakterie) som gör att hjärtat kommer att skadas.

I länder med befolkning som har sämre närings- och hälsotillstånd kan myokardit utlösas av bakteriella infektioner och parasiter. I Syd- och Centralamerika är en parasitinfektion (Chagas sjukdom) den vanligaste orsaken till myokardit.

Diagnos

I början kan det vara svårt att skilja myokardit från andra orsaker till bröstsmärta, såsom akut hjärtinfarkt eller kärlkramp. Därför behöver man utreda misstänkt myokardit på sjukhus. Yngre personer med uttalad hjärtmuskelinflammation och hjärtsvikt utreds grundligt. Upplysningar om tidigare luftvägsbesvär, magtarmsymtom eller febersjukdom kan vara till hjälp för att bedöma om det kan handla om en myokardit.

Akut hjärtmuskelinflammation bör misstänkas hos yngre, speciellt män, som har fått hjärtproblem utan känd orsak, såsom hjärtsvikt, hjärtinfarkt och hjärtrytmstörningar.

En läkarundersökning kan påvisa klassiska tecken på hjärtsvikt såsom:

• Utspända blodådror på halsen.
• Rasslande ljud från lungorna.

Skada på hjärtmuskelcellerna gör att så kallade troponiner (hjärtenzymer) stiger. De är också förhöjda vid en hjärtinfarkt. Genom virus- och bakterieprover kan ibland (sällsynt) konstateras att patienten nyligen haft eller har en virus- eller bakterieinfektion. På EKG (elektrokardiogram) syns ibland övergående lätta rytmstörningar med extraslag. Livshotande rytmstörningar kan uppträda sent eller tidigt i förloppet.

Ekokardiografi visar omedelbart allvarlighetsgraden och kan bedöma hjärtats pumpfunktion. Ibland görs även:

• Kranskärlsröntgen.
• Magnetkameraundersökning av hjärtat.
• Slätröntgen ("vanlig" röntgen av till exempel skelettet vid fraktur).
• Skiktröntgen (datortomografi vilken ger bilder av kroppens organ). 

Diagnosen kan bekräftas med att ta vävnadsprov (biopsi) från hjärtmuskelvävnaden. Det görs dock inte så ofta.

Behandling

Målet med behandlingen är att stabilisera hjärtats funktion och begränsa inflammationen.

Lindrigare fall kräver oftast ingen behandling. Vid hjärtsvikt sätts mediciner in för att stötta hjärtat. I vissa fall kan särskild medicinering mot virusinfektionen eller kroppens immunförsvar sättas in. Pacemakerbehandling eller implantering av automatisk defibrillator kan övervägas. Hjärttransplantation kan vara aktuellt i undantagsfall.

Det är viktigt att vara försiktig med:

• Alkohol.
• inflammationsdämpande läkemedel (NSAID, till exempel naproxen, diklofenak, ibuprofen).

Viktigt vid myokardit är också att avstå från krävande fysisk aktivitet i minst sex månader efter att sjukdomen har läkt ut.

Prognos

Myokardit har oftast en god prognos. Det stora flertalet blir friska och får inga problem med hjärtat efter att sjukdomen läkt ut. I vissa fall går den över till ett tillstånd med försvagat hjärta (dilaterad kardiomyopati). Risken för rytmstörningar är också förhöjd. I sällsynta fall behövs hjärttransplantation.