Hjärtat

Hjärtat är en muskel som har som uppgift att pumpa blod ut i kroppen så att celler och vävnader kan ta emot syre och näringsämnen. Denna blodtillförsel är helt nödvändig för att vi ska kunna överleva. Blodet transporterar också bort avfallsprodukter från vävnader och celler. Avfallsprodukterna avlägsnas när blodet flyter genom njurarna, levern och lungorna. Blodet tar upp näringsämnen från tarmarna.

På sin väg tillbaka till hjärtats högra del är blodet syrefattigt. I lungorna avskiljs koldioxid, som andas ut, och syre absorberas i blodet och binds framförallt till hemoglobinet i blodets röda blodkroppar. Blodet återvänder från lungorna till hjärtats vänstra sida och har på nytt fyllts med näringsämnen och syre och är färdigt att pumpas ut i kroppen.

Upprätthållande av cirkulationen är mycket viktigt. Cirkulationssvikt kan bland annat bero på att hjärtats pumpförmåga försvagats och på ändringar i blodkärlen. Blodkärlen kan till exempel vara trånga och styva på grund av ateroskleros (åderförfettning). Detta kan leda till att blodflödet möter större motstånd och följaktligen når mindre blod ut i vävnaden. Normalt fungerande blodkärl prioriterar hela tiden att sända tillräckligt med blod till hjärnan, hjärtat och njurarna. Blodkärlen till dessa organ utvidgas när blodtillförseln är för liten (autoreglering) så att mer blod når fram. Utan tillräcklig blodtilförsel kan hjärnan endast överleva i några få minuter. Hjärtmuskeln behöver syre och näringsämnen för att klara av att pumpa blodet till lungorna och ut i kroppen och är nästan lika känslig som hjärnan.

Hjärtats uppbyggnad

Hjärtat består av fyra rum: två på höger sida och två på vänster sida. Varje sida består av ett förmak (atrium) och en kammare. Förmaken fungerar som "mottagningsrum" för blodet från kroppen (höger förmak) eller lungorna (vänster förmak). Förmaken fungerar också som pumpar i och med att de dras samman och vidarebefordrar blod till kamrarna i slutet av deras fyllnadsfas. Det är emellertid kamrarna som är de viktigaste pumparna. Höger kammare och vänster kammare pumpar blodet till lungorna respektive ut i kroppen. Pumparna fungerar genom att kamrarna regelbundet drar sig samman så att det skapas ett tryck. Trycket gör att blodet stötvis pumpas ut från hjärtat i samband med varje hjärtslag.

Hjärtklaffarna

Hjärtat har fyra klaffar. Klaffarna är viktiga för att säkerställa att blodet strömmar i en riktning och inte tillbaka till det hjärtrum det kom från. Klaffen mellan höger förmak och höger kammare kallas trikuspidalisklaffen och den mellan vänster förmak och vänster kammare kallas mitralisklaffen. Klaffen mellan höger kammare och lungartären kallas pulmonalisklaffen medan klaffen mellan vänster kammare och stora kroppspulsådern (aortan) kallas aortaklaffen. Öppningen och slutningen av alla hjärtklaffarna bestäms av vätsketrycket mot klaffarnas båda sidor och är därför en passiv process.

Hjärtcykel

Hjärtats fyra rum dras samman växelvis (kontraheras) och vilar (relaxerar) när de ska pumpa blod till lungorna och ut i kroppen.

Hjärtcyklen delas in i systole och diastole. Systole är beteckningen på den tid kamrarna använder för att dra sig samman och pressa ut blod från hjärtat, medan diastole betecknar perioden när kamrarna vilar och fylls med blod från förmaken. En hjärtcykel består därmed av både systole och diastole.

Kranskärlen

Hjärtat pumpar ut blod i kroppen så att alla celler och vävnader ska kunna ta emot syre och näringsämnen. Men för att hjärtat ska klara av att utföra sin uppgift, är det i likhet med andra organ själv beroende av syre och näringsämnen. Hjärtmuskeln tar emot blod från artärer som kallas kranskärl. Dessa artärer delar sig som grenar från stora kroppspulsådern (aorta) strax efter att den utgår från vänster kammare och i nivå med aortaklaffen. Artärerna ligger på utsidan av hjärtmuskeln och skickar grenar in i densamma.

De vanligaste sjukdomarna

Om kranskärl blir trånga på grund av åderförfettning, kommer delar av hjärtat att drabbas av nedsatt blodförsörjning. Detta leder till att hjärtat får för lite syretillförsel i samband med tyngre fysisk ansträngning. Då uppstår kraftiga bröstsmärtor. Detta kallas angina pectoris eller kärlkramp.

Ibland täpps hela eller delar av kranskärlen till fullständigt. Ett större eller mindre område av hjärtat mister då sin syretillförsel. Utan behandling kommer denna del av hjärtmuskeln att dö. Detta kallas hjärtinfarkt.

En hjärtklaff kan bli för trång (stenos) eller den kan bli otät (läckage). Hjärtat fungerar då otillfredsställande och det kan med tiden utvecklas hjärtsvikt. 

Vanligtvis slår hjärtat med en regelbunden rytm, men på grund av underliggande sjukdom eller förändringar i hjärtats elektriska funktion (retledningssystemet) kan hjärtat slå för långsamt, för snabbt eller oregelbundet. Detta kallas hjärtrytmrubbningar eller arytmier.