Hjärtat

Hjärtat är en muskel som har som uppgift att pumpa blod ut i kroppen så att celler och vävnader kan ta emot syre och näringsämnen. Denna blodtillförsel är helt nödvändig för att man ska kunna överleva. Blodet transporterar också bort avfallsprodukter från vävnader och celler. Avfallsprodukterna avlägsnas när blodet flyter genom njurarna, levern och lungorna. Blodet tar upp näringsämnen från tarmarna.

På sin väg tillbaka till hjärtats högra del är blodet syrefattigt. I lungorna avskiljs koldioxid, som andas ut, och syre absorberas i blodet och binds framförallt till hemoglobinet i blodets röda blodkroppar. Det syrerika blodet återvänder från lungorna till hjärtats vänstra sida och pumpas sedan ut i kroppen.

Upprätthållande av cirkulationen är mycket viktigt. Cirkulationssvikt kan bland annat bero på att hjärtats pumpförmåga försvagats och på ändringar i blodkärlen. Blodkärlen kan till exempel vara trånga och stela på grund av ateroskleros (åderförfettning). Detta kan leda till att blodflödet möter större motstånd så att mindre blod når ut i vävnaden. Normalt fungerande blodkärl prioriterar hela tiden att sända tillräckligt med blod till hjärnan, hjärtat och njurarna. Blodkärlen till dessa organ utvidgas när blodtillförseln är för liten så att mer blod når fram. Utan tillräcklig blodtillförsel kan hjärnan vanligtvis endast överleva i några minuter. Hjärtmuskeln behöver syre och näringsämnen för att klara av att pumpa blodet till lungorna och ut i kroppen och är nästan lika känslig som hjärnan.

Hjärtats uppbyggnad

Hjärtat består av fyra rum: två på höger sida och två på vänster sida. Varje sida består av ett förmak och en kammare. Förmaken fungerar som "mottagningsrum" för blodet från kroppen (höger förmak) eller lungorna (vänster förmak). Förmaken fungerar också som pumpar i och med att de dras samman och vidarebefordrar blod till kamrarna. Höger kammare och vänster kammare pumpar sedan vidare blodet till lungorna respektive ut i kroppen. Pumparna fungerar genom att kamrarna regelbundet drar sig samman så att det skapas ett tryck. Trycket gör att blodet stötvis pumpas ut från hjärtat i samband med varje hjärtslag.

Hjärtklaffarna

Hjärtat har fyra klaffar. Klaffarna är viktiga för att blodet ska strömma i rätt riktning utan att det blir backflöde. Klaffen mellan höger förmak och höger kammare kallas trikuspidalisklaffen och den mellan vänster förmak och vänster kammare kallas mitralisklaffen. Klaffen mellan höger kammare och lungartären kallas pulmonalisklaffen medan klaffen mellan vänster kammare och stora kroppspulsådern (aortan) kallas aortaklaffen. Öppningen och slutningen av alla hjärtklaffarna bestäms av vätsketrycket mot klaffarnas båda sidor.

Hjärtcykel

Hjärtats fyra rum vilar och dras samman växelvis när de ska pumpa blod till lungorna och ut i kroppen.

Hjärtcykeln delas in i systole och diastole. Systole är beteckningen på den tid kamrarna använder för att dras samman och pressa ut blod från hjärtat, medan diastole betecknar perioden när kamrarna vilar och fylls med blod från förmaken. En hjärtcykel består därmed av både systole och diastole.

Kranskärlen

Hjärtat pumpar ut blod i kroppen så att alla celler och vävnader ska kunna ta emot syre och näringsämnen. Men för att hjärtat ska klara av att utföra sin uppgift, är det i likhet med andra organ själv beroende av syre och näringsämnen. Hjärtmuskeln tar emot blod från artärer som kallas kranskärl. Dessa artärer delar sig som grenar från stora kroppspulsådern strax efter att den utgår från vänster kammare och i nivå med aortaklaffen. Artärerna ligger på utsidan av hjärtmuskeln och skickar grenar in i densamma.

De vanligaste hjärtsjukdomarna

Om kranskärl blir trånga på grund av åderförfettning, kommer delar av hjärtat att drabbas av nedsatt blodförsörjning. Detta leder till att hjärtat får för lite syretillförsel i samband med fysisk ansträngning och bröstsmärtor kan uppstå. Detta kallas angina pectoris eller kärlkramp.

Ibland täpps hela eller delar av kranskärlen till fullständigt. Ett större eller mindre område av hjärtat mister då sin syretillförsel. Utan behandling kommer denna del av hjärtmuskeln att dö. Detta kallas hjärtinfarkt.

När hjärtat inte kan pumpa ut den mängd blod som kroppen behöver kallas det för hjärtsvikt. Det finns många olika orsaker till hjärtsvikt, bland annat hjärtinfarkt och högt blodtryck. Hjärtsvikt kan också orsakas av fel på någon av hjärtklaffarna. En hjärtklaff kan bli för trång  eller den kan bli otät. Beroende på i vilken klaff felet sitter och hur uttalat det är så kan det påverka hjärtat på olika sätt. Men klaffel kan också finnas utan att hjärtats funktion påverkas. 

Vanligtvis slår hjärtat med en regelbunden rytm, men på grund av underliggande sjukdom eller förändringar i hjärtats elektriska funktion (retledningssystemet) kan hjärtat slå för långsamt, för snabbt eller oregelbundet. Detta kallas hjärtrytmrubbningar eller arytmier.  

En vanlig arytmi är förmaksflimmer, då slår hjärtat oregelbundet och ofta snabbt. Vissa känner inte av några symtom, medan andra kan få besvär med till exempel hjärtklappning, andfåddhet och yrsel. Vid förmaksflimmer finns en ökad risk för blodpropp och stroke och därför kan man behöva behandling med blodförtunnande läkemedel.