Hjärtarytmi/hjärtrytmrubbning, översikt

Vad är hjärtarytmi, hjärtrytmrubbning?

Man talar om hjärtrytmproblem, hjärtarytmier, när de elektriska impulserna i hjärtat som samordnar hjärtslagen inte fungerar som de ska och hjärtat slår för fort, för långsamt eller oregelbundet.

De flesta människor upplever av och till tillfälliga, kortvariga, ofta helt ofarliga arytmier. Det kan vara hjärtat som hoppar över ett hjärtslag eller några extra snabba hjärtslag efter varandra. Tillståndet upplevs som hjärtklappning. Ibland upplever man att hjärtat slår hårt men att rytmen är normal. Det är vanligen inget tecken på någon hjärtsjukdom, man kan förekomma vid stressituationer som vid till exempel ångest/oro.  

Ibland kan ett hjärta som slår oregelbundet vara ett tecken på ett allvarligare tillstånd. Då åtföljs rytmstörningen av andfåddhet eller svimning. Andra hjärtrytmrubbningar ger risk för följdsjukdomar, såsom blodproppar. 

Symtom och tecken

En rytmstörning i hjärtat behöver inte ge symtom. Ibland upptäcker läkaren det vid en rutinkontroll innan personen själv märkt något. Men hjärtrytmrubbningar kan ge symtom och tecken som:

• Oro, skälvning i bröstet.
• Snabba hjärtslag.
• Långsamma hjärtslag.
• Bröstsmärtor.
• Andfåddhet.
• Yrsel.
• Svimning eller nära att svimma.
• Bensvullnad.

Normal funktion av hjärtat

Hjärtat är indelat i fyra rum med två rum på höger och två rum på vänster sida. På varje sida finns ett förmak (atrium) och en kammare (ventrikel) som arbetar tillsammans för att pumpa ut blodet i kretsloppet.

Rummen på höger sida pumpar ut blodet i lungkretsloppet och rummen på vänster sida pumpar ut blodet i det stora kretsloppet. Vid ett enskilt hjärtslag fungerar de två rummen på samma sida som två pumpar. Först drar de mindre förmaken ihop sig och fyller de avslappnade kamrarna med blod. Strax därefter drar de kraftiga kamrarna ihop sig och pressar ut blodet i kretsloppet, samtidigt som klaffarna till förmaken stängs och förmaken fylls med blod igen.

Effektiv blodcirkulation kräver en rytmisk samordning av förmak och kammare för bästa möjliga pumpeffekt. Dessutom krävs en god pulskontroll, det vill säga hastigheten på hjärtslagen, som normalt är 60–100 slag per minut när kroppen är i vila. De här två mekanismerna samordnas via hjärtats elektriska system.  

Orsaker

Arytmityper

Vården delar in arytmierna utifrån var i hjärtat de uppstår (i förmaken eller kamrarna) och hjärtslagens hastighet.

Beroende på hjärtats hastighet kan rytmrubbningar delas in i två grupper:

• Takykardi betyder snabb puls – det vill säga mer än 100 slag per minut. Man skiljer mellan takykardier som uppstår i förmaken (till exempel förmaksflimmer och förmaksfladder, supraventrikulära takykardier, Wolff-Parkinson-Whites syndrom) och i kamrarna (kammartakykardi, kammarflimmer, långt QT-syndrom). 
• Bradykardi betyder långsam puls – vilket brukar definieras som en vilopuls någonstans under 50 slag per minut. 

Alla takykardier eller bradykardier innebär inte sjukdom. I samband med fysisk belastning är det normalt att takykardi uppstår för att säkerställa att vävnaderna får tillräckligt med syrerikt blod (sinustakykardi). Idrottsutövare kan ha en vilopuls under 50 slag per minut eftersom deras hjärtan arbetar så effektivt (pumpar mycket blod på en gång).

Möjliga orsaker

Ärr i hjärtat kan uppstå som en följd av en lång rad tillstånd, men är vanligast efter en hjärtinfarkt. Ärrförändringar kan störa igångsättningen av en elektrisk impuls i sinusknutan eller impulsens utbredning i ledningssystemet. Rytmen kan också påverkas av att hjärtat under en längre tid inte får tillräckligt med syre, som vid förkalkningar i kärlen runt hjärtat som kan leda till kärlkramp (angina pectoris).

Ibland kan hjärtcellernas förmåga att producera eller leda en elektrisk signal störas av yttre faktorer, såsom en elektrisk stöt eller användning av ett läkemedel. Även alkohol kan påverka hjärtats förmåga att hålla en regelbunden rytm.

Läckage eller förträngning i hjärtklaffarna kan leda till sträckning och förtjockning av hjärtmuskeln. När kamrarna blir förstorade och svaga som en följd av den extra belastningen från trånga eller läckande klaffar, är risken för arytmi större. Detsamma gäller för långvarig obehandlad höjning av blodtrycket. 

Ofarliga extraslag kan uppstå både i förmak och kammare, utan att det är ett tecken på sjukdom. Om extraslagen kommer väldigt ofta kan det vara ett tecken på en bakomliggande sjukdom. 

Ovanligare orsaker är vissa ärftliga och medfödda sjukdomar, felaktig styrning av hjärtrytmen utanför hjärtat (till exempel sinus caroticus syndrom). Ibland kan man inte hitta någon förklaring alls till varför hjärtats rytm är avvikande.