Extraslag (extrasystolier)

Hjärtat och kretsloppet

Hjärtat består av två förmak (atrier) och två kamrar (ventriklar) (se illustration). Syrefattigt blod kommer in i höger förmak, går ned till höger kammare och pumpas därefter ut i lungkretsloppet. Här syresätts blodet samtidigt som den avfallsgas, koldioxid, man andas ut avges. Det syrerika blodet från lungkretsloppet samlas och töms i vänster förmak. Härifrån passerar det till vänster kammare och pumpas sedan ut i kroppens stora kretslopp via huvudpulsådern, aorta.

Hjärtats elektriska system

Hjärtat är en kraftig muskel som drar ihop sig rytmiskt. Aktiviteten i hjärtat styrs av elektriska signaler (impulser). Ett ledningssystem i hjärtat (se illustration) ser till att de här impulserna når hela muskeln. Normalt är det ett litet område i höger förmak SA-knutan (sinusknutan) som styr de elektriska impulserna. I vila utlöser SA-knutan cirka 60–70 elektriska impulser per minut som breder ut sig över hjärtat. Från SA-knutan går impulsen först ut till de två förmaken. Impulsen fångas upp av ett område som befinner sig vid övergången mellan förmaken och kamrarna, AV-knutan (atrioventrikulärknutan). Från AV-knutan leds impulsen vidare genom ledningar som ligger i skiljeväggen (septum) mellan höger och vänster kammare. Den första delen av den här ledningen kallas His bunt, den delar sig därefter i en höger och en vänster ledningsgren, och från dessa grenar sprider sig impulsen till muskulaturen i höger respektive vänster kammare.

Hjärtslag

Ett hjärtslag består av två sammandragningar i hjärtmuskeln. Först drar förmaken ihop sig så att blodet i förmaken pressas ned i kamrarna. Därefter drar kamrarna ihop sig. Hjärtklaffarna till förmaken stängs för att förhindra att blodet rinner tillbaka till förmaken. Samtidigt öppnas hjärtklaffarna av höger och vänster kammare så att blodet kan pumpas ut i lungkretsloppet och det stora kretsloppet. Det är de elektriska impulserna som styr hjärtslagen. När impulsen från SA-knutan breder ut sig i förmaken, drar förmaksmuskulaturen ihop sig. När impulsen når ned till kammarväggarna, drar kammarmuskulaturen ihop sig.

Vad är extrasystolier?

Extrasystolier är extra hjärtslag som kommer mellan två normala hjärtslag. Ofta upplever man det som om hjärtat hoppar över ett hjärtslag. Förklaringen är att sådana extraslag kommer innan kamrarna har hunnit fyllas med blod efter ett normalt hjärtslag. Det medför därför lite blod som pumpas ut med det här hjärtslaget. Hjärtslaget känns svagt, om du över huvud taget känner det. Extraslaget följs av en paus och under den här tiden fylls kamrarna med mer än den normala mängden blod. Utpumpningen av mer blod från kamrarna får nästa hjärtslag att kännas kraftigare än normalt. Och det är det här kraftigare hjärtslaget som registreras som "hjärtklappning".

Man kan av och till känna av tillfälliga extraslag. Det är mycket sällan något allvarligt problem och uppfattas som ett normalt fenomen.

Hur uppstår extrasystolier?

Ett extrasystole uppstår genom att ett annat område i hjärtat än sinusknutan utlöser en elektrisk impuls. Detta område kan befinna sig i förmaket – man får det som kallas supraventrikulär extrasystole (SVES) – eller det kan befinna sig i kamrarna – ventrikulär extrasystole (VES). Ibland kan en sådan onormal urladdare (pacemaker) utlösa "salvor" av extrasystolier, det vill säga flera snabba extraslag efter varandra.

Om läkaren klarar av att fånga upp ett extraslag på ett EKG är det lätt att skilja mellan supraventrikulär och ventrikulär extrasystole.