Buergers sjukdom

Vad är Buergers sjukdom?

Buergers sjukdom kallas även trombangitis obliterans (TAO), vilket betyder inflammation som täpper till blodkärlen. Sjukdomen karakteriseras av ihållande eller återkommande inflammationer i små och mellanstora blodkärl. Detta leder till förträngningar och blodproppar som hindrar blodförsörjningen i både armar och ben. Buergers sjukdom är inte samma sak som åderförfettning i benens artärer, även om symtomen kan likna varandra.

Sjukdomen drabbar bara personer som röker. I Västeuropa är Buergers sjukdom ganska sällsynt, men i vissa delar i Asien som Indien, Korea och Japan är sjukdomen vanligare. De flesta som drabbas är i åldern 20–45 år och män.

Symtom

I den tidiga fasen är det vanligt med inflammationer i ytliga blodkärl på armar eller ben. Tecken på detta är att huden blir röd och öm över det inflammerade blodkärlet. Dessa förändringar går vanligtvis tillbaka inom två till tre veckor, efteråt syns dock en ökad pigmentering i huden i form av mörkare fläckar. Tillståndet missas ofta av både patient och läkare på grund av de lindriga besvären.

Senare i förloppet visar sig symtom på dålig blodcirkulation i benen eller armarna, ibland både och. Periodvisa smärtor i fot och eventuellt ben vid gång är typiska symtom. Smärtorna försvinner när man slutar att gå. Andra symtom på dålig blodcirkulation är blekhet, domningar, känsla av kyla, stickande eller brännande känsla i ben eller armar. I takt med att sjukdomen förvärras blir smärtorna mer frekventa och mer långvariga och till slut gör det ont i benen också i vila, man kan även få smärta och sårbildning i fingrarna. I allvarliga fall uppstår svårläkta sår i fötter eller händer till följd av den dåliga blodcirkulationen.

Orsak

Orsaken till sjukdomen är inte helt klarlagd, men den har en tydlig koppling till rökning/nikotintag. Antagligen finns också en ärftlig komponent.

Diagnos

Det kan vara svårt att skilja Buergers sjukdom från åderförfettning i benartärerna, så kallad claudicatio eller fönstertittarsjuka. Åderförfettning drabbar dock oftast personer som är äldre än 40 år. Besvären i fötterna vid Buergers sjukdom är också klart mer framträdande än vid den vanliga åderförfettningen, och även händerna kan drabbas. God vägledning ges också av sjukdomshistorien med inflammationer i ytliga blodkärl i den tidiga fasen. För att kartlägga sjukdomen på bästa möjliga sätt görs ibland ultraljudsundersökning (doppler) och eventuellt andra bildundersökningar av blodkärlen.

Behandling av Buergers sjukdom

Egenbehandling

Den enda riktigt effektiva åtgärden vid Buergers sjukdom är att sluta röka/inta nikotin. Om man inte slutar att röka/inta nikotin kommer sjukdomen att förvärras, även om man får annan behandling. Man bör även undvika trånga strumpor och skor som kan hindra cirkulationen. Det är bra att hålla benen varma eftersom blodkärlen drar ihop sig i kyla.

Ett annat gott råd är att promenera 15–30 minuter varje dag eftersom träning förbättrar cirkulationen till benen. Om man har problem med fötterna som gör det svårt att gå kan man få anpassade sulor och skor som minskar besvären. Det kan vara en bra idé att höja upp sängens huvudände 20–30 cm för att underlätta blodcirkulationen i benen på natten. Vid sängläge bör särskilt hälarna skyddas mot tryckskador med hjälp av bandage eller polstring med skumgummi.

Annan behandling

Det finns mediciner som kan utvidga blodkärlen och därmed förbättra blodcirkulationen. Dessvärre är effekten av medicinerna osäker och varierande. Vissa har dock nytta av dessa läkemedel. De kirurgiska möjligheterna är begränsade eftersom Buergers sjukdom främst drabbar små blodkärl.

Prognos

Om man helt slutar att röka/inta nikotin är prognosen god. Om man fortsätter att röka är det stor risk för att man till slut kommer att behöva amputera delar av armarna eller benen.