Aortainsufficiens

Vad är aortainsufficiens?

Aortainsufficiens är ett tillstånd där klaffen mellan hjärtat och den stora kroppspulsådern (aorta) inte fungerar som den ska. Resultatet blir att blodet flödar tillbaka från aortan till hjärtat efter att hjärtat pumpat ut blodet. Detta kan leda till symtom om hjärtats pumpfunktion blir påverkad. 

En lindrig grad av aortainsufficiens är mycket vanligt förekommande. De flesta vet dock inte om det eftersom det inte ger några besvär. Kraftigare aortainsufficiens är ovanligare. Tillståndets förekomst ökar med stigande ålder och diagnosen ställs oftast mellan 40 och 60 års ålder.  

Symtom och tecken

De allra flesta med aortainsufficiens har inga symtom alls, även om läckaget är betydande. Hjärtat har en stor förmåga att öka sin pumpförmåga så ibland utvecklar man aldrig några symtom. 

Om hjärtats pumpfunktion påverkas kan det uppstå en rad olika symtom såsom trötthet, andningssvårigheter vid ansträngning, kärlkramp, hög hjärtfrekvens och lågt blodtryck. Dessutom kan det uppstå tecken på hjärtsvikt såsom svullna ben eller vätska i lungorna som leder till andningssvårigheter. 

Orsak

Normal pumpfunktion av hjärtat

Aortan är den stora kroppspulsådern som leder blodflödet från hjärtat. När hjärtat dras samman pumpas det ut blod i aortan. När hjärtat har dragits samman helt och blodet i aortan vill flöda tillbaka, sluts förbindelsen mellan aortan och hjärtat genom att den så kallade aortaklaffen stängs. Detta hindrar att blodet flödar tillbaka till hjärtat. Klaffen fungerar således som en envägsventil – den släpper bara igenom blod den ena vägen.

Aortainsufficiens

Om klaffen inte fungerar som den ska uppstår läckage av blod tillbaka från aortan till hjärtat. Det är detta som kallas aortainsufficiens eller aortaklaffinsufficiens. Följden kan bli ett hjärta med lägre pumpfunktion. På grund av läckaget tillbaka till hjärtat måste hjärtat pumpa en del av blodet på nytt för att få ut det i kroppen. Detta utgör en extra belastning på hjärtat och kan medföra att hjärtat så småningom får problem med att pumpa runt tillräckligt med blod för att täcka de olika organens syrebehov.

I höginkomstländer är den allra vanligaste orsaken att klaffarna blir allt sämre med stigande ålder, så kallade degenerativa förändringar eller åldersförändringar. Den dåliga klaffunktionen kan också bero på medfödda svagheter i klaffen, medfödda bindvävssjukdomar, inflammationer i kärl, högt blodtryck, reumatoid artrit, inflammatorisk ryggsjukdom, skador på klaffarna eller högt blodtryck. Reumatisk feber, ett mycket ovanligt tillstånd i höginkomstländer, kan leda till aortainsufficiens. I vissa fall är en bakteriell infektion i klaffen orsak till en akut aortainsufficiens (infektiös endokardit). Ingrepp på hjärtat kan också leda till aortainsufficiens. 

Diagnos

Läckage av blod tillbaka till hjärtat ger ett karakteristiskt duschande blåsljud över hjärtat som man kan höra genom att lyssna på hjärtat med stetoskop. För att säkerställa diagnosen krävs en ultraljudsundersökning av hjärtat, ett ekokardiogram. Den undersökningen kan också klargöra den exakta orsaken och hur allvarligt läckaget är.  Ultraljudsundersökning är en helt ofarlig och smärtfri undersökning. Undersökaren placerar ultraljudssändaren/-mottagaren ("proben") på bröstkorgen och kan därmed se hjärtats blodflöde på en datorskärm. 

Behandling av aortainsufficiens

Behandlingen består av olika delar:

• Skydda hjärtat från andra skador genom att till exempel äta varierad kost, träna regelbundet och undvika tobaksprodukter. Det är också viktigt att blodtrycket hålls i normalintervallet. I vissa fall är det viktigt att undvika kraftig fysisk ansträngning, något som en specialist i hjärtsjukdomar kan bedöma från fall till fall. 
  
  
• Klaffkirurgi kan bli aktuellt hos personer som har tecken på ultraljud som talar för att hjärtat påverkas allvarligt av klaffelet.
  
  Kirurgi kan då användas för att förebygga att hjärtat skadas. Kirurgi rekommenderas också hos personer som utvecklar symtom, oavsett graden av läckaget.
  
  Vid klaffkirurgi byts den egna klaffen ut mot en biologisk eller mekanisk klaff. Efter ingreppet behöver man i regel äta blodförtunnande läkemedel för att förebygga att det uppstår blodproppar som kan leda till stroke. 
  
  
• Symtomlindring är främst aktuellt hos individer som har utvecklat symtom vid uttalad aortainsufficiens men som inte kan bli opererade. Läkemedel kan bestå av så kallade ACE-hämmare och kalciumantagonister.

Prognos

I de allra flesta fall ger tillståndet inga symtom alls och risken för försämring av klaffelet är allt som allt låg. För att tidigt upptäcka eventuella tecken på försämringar görs regelbundna kontroller av hjärtat med ultraljud. Om hjärtats pumpförmåga minskar är det ofta en indikation att klaffkirurgi behövs.

Om hjärtat börjar svikta och man får symtom av hjärtsvikt är prognosen betydligt sämre.