Plötslig svaghet i en kroppsdel, symtomguide

Vad är plötslig svaghet i en kroppsdel?

En stroke innebär att hjärnans blodcirkulation plötsligt störs, vilket gör att vissa kroppsfunktioner slutar fungera. Om dessa problem försvinner inom 24 timmar kallas det för en transitorisk ischemisk attack (TIA). De flesta TIA-attacker varar mindre än en timme.

Det är viktigt att veta att en stroke inte alltid leder till plötslig svaghet i någon del av kroppen och att det finns andra orsaker till förlamning än stroke. Den här texten handlar om plötslig svaghet i någon del i kroppen, som ofta beror på ett problem i nervsystemet. För information om allmän trötthet kan du läsa texten Trötthet, symtomguide. Det finns också en annan text som heter Förlamning, symtomguide.

Vad kan vara orsaken till plötslig svaghet i en kroppsdel?

Vanliga orsaker

• Stroke och TIA:
  • Mycket vanligare än alla andra orsaker
  • Det uppstår till följd av en blödning eller blodpropp i hjärnan. Symtomen kan gå tillbaka utan restsymtom (TIA) eller vara bestående (stroke)
  • Symtomen varierar beroende på skadans lokalisation och svårighetsgrad
• Subaraknoidalblödning:
  • Blödning från en utbuktning (aneurysm) på blodkärl förekommer ofta hos yngre personer
  • Huvudvärk som vanligen uppkommer snabbt och kan vara mycket kraftig. Värken upplevs som skärande, sprängande
  • Medföljande symtom är ofta nackstelhet, illamående, kräkningar och medvetandepåverkan
• Subduralhematom:
  • Förekommer främst bland äldre och personer med högt alkoholintag. Det uppstår en tid (dagar, veckor) efter ett slag mot huvudet. Slaget behöver inte vara allvarligt och ibland kommer inte personen ihåg att den slagit i huvudet
  • Vanligtvis inträder en gradvis försämring av de mentala funktionerna under några dagar. Andra symtom är ofta huvudvärk, balanssvårigheter och medvetandepåverkan
• Multipel skleros, MS:
  • Tillståndet kan ibland leda till svaghet i en kropssdel som börjar plötsligt
  • Ofta är drabbas ganska unga vuxna personer 

Sällsynta orsaker

• Migränattacker:
  • Kan medföljas av förlamning i en kroppsdel, men det är sällsynt. Förlamningen varar vanligen 10–20 minuter
• Funktionell förlamning:
  
  • Vid en funktionell förlamning upplevs en svaghet utan att det finns en kroppslig skada eller egentlig förlamning av muskulaturen
  • Problemen är ofta relaterade till konflikter på personligt plan eller svåra livshändelser. 
  • Funktionell förlamning kan vara både medvetet och omedvetet
• Hjärntumör:
  • Kan ge plötslig svaghet i en kroppsdel beroende på var i hjärnan tumören sitter. I regel långsam debut under dagar till veckor
• Hjärnhinneinflammation:
  • Är sällsynt orsak till plötslig svaghet i en kroppsdel
• Akut porfyri:
  • Vid porfyri fungerar inte bildningen av ämnet hem effektivt vilket resulterar i att porfyriner ansamlas i kroppen.
  • Akut intermittent porfyri är ärftligt och mycket sällsynt.
  • Ett akut porfyrianfall karakteriseras av starka magsmärtor men i allvarliga fall också av neurologiska symtom i form av förlamningar
• Guillain-Barrés syndrom, GBS:
  • GBS är en inflammation i perifera nerver och nervrötter från ryggmärgen med en överreaktion i immunförsvaret.
  • Tillståndet börjar ofta efter en luftvägs- eller tarminfektion
  • Två till fyra veckor senare börjar det sticka och bränna i fötter och händer. En del har ont, oftast i axlar, rygg och lår. Sedan följer muskelsvaghet och förlamning, som börjar i benen eller armarna och rör sig uppåt

När ska man söka vård?

• Man ska alltid kontakta vården vid plötslig svaghet i en kroppsdel.
• Vid misstänkt stroke ska 112 eller sjukvårdsupplysningen kontaktas och personen ska alltid transporteras till sjukhus utan dröjsmål.
• Personer med misstänkt akut stroke eller TIA ska aldrig själv köra bil till sjukhuset

Utredning

Sjukdomshistorien

Vanliga frågor

• Hur började det hela?
  • Plötsligt insjuknande talar för blödning eller blodpropp
• Har du några andra kända sjukdomar?
• Äter du någon medicin regelbundet?
• Har du nyligen (under de senaste veckorna) varit med om ett slag mot huvudet eller någon annan skada?

Undersökningar

• Vanligen är detta en akutsituation och man får först en snabb och enkel undersökning för att bedöma tillståndet.
• Inne på sjukhuset/akutmottagning görs vanligtvis nya undersökningar. Ofta görs akut bilddiagnostik såsom skiktröntgen (datortomografi).

Remiss

• Vid misstanke om stroke eller tillfällig syrebrist i hjärnan blir man vanligen omedelbart remitterad till ett akutsjukhus.