Åderbråck

Vad är åderbråck?

Åderbråck (varicer) är utvidgade, slingrande blodkärl (vener) strax under hudytan som är särskilt vanliga på benen och insidan av låret. Åderbråck kallas på läkarspråk för varicer. Åderbråck anses som ett ofarligt medicinskt tillstånd som oftast inte behöver behandlas men som kan vara både fysiskt och psykiskt obehagliga.

Åderbråck är mycket vanligt. Det är olika när i livet man får åderbråck, vissa drabbas redan i tonåren, men det blir vanligare ju äldre man blir. Hos kvinnor kan åderbråck komma i samband med graviditeter.

Symtom

Symtomen varierar och många har inga besvär av åderbråcken. Vissa upplever obehag och en känsla av att benen är tunga, särskilt vid stillastående. Vid stillastående är besvären ofta värre mot slutet av dagen.

Vissa utvecklar eksem och klåda. Småblödningar från åderbråcken kan missfärga huden i benen. Åderbråck kan i undantagsfall vara utgångspunkten för bensår.

Orsak

Venerna är de blodkärl som leder blodet från kroppens vävnader tillbaka till hjärtat. Venerna innehåller klaffar som fungerar som envägsventiler. Dessa ska säkerställa att blodet bara kan strömma åt ett håll, mot hjärtat. Om klaffarna förstörs kan blodet rinna åt motsatt håll vilket gör att blodet samlas i venerna i benen. Trycket i venerna ökar, de utvidgas, blir utspända och lätt synliga.

Det finns flera faktorer som kan göra att man lättare riskerar att få åderbråck:

• Det kan till exempel vara ärftligt. Flera i familjen kan ha åderbråck.
• Under graviditeten är kvinnor extra utsatta för att utveckla åderbråck.
• Stillastående arbete medför att man lättare kan utveckla åderbråck.
• Även fetma verkar öka risken för åderbråck.

Åderbråck kan leda till ytliga kärlinflammationer, utveckling av eksem och bensår. Risken för blodpropp i benen (djup ventrombos) är dock mycket liten.

Diagnos

Diagnosen ställs genom att läkaren kan se framträdande, slingrande vener på fötterna, benen och eventuellt på låren. Läkaren kan dessutom genomföra olika undersökningar för att klargöra i vilken grad venerna är skadade. Vanligtvis är sådana undersökningar inte nödvändiga och de utförs främst när det kan bli aktuellt med operation.

Vid behov av ytterligare undersökning är ultraljud den metod man föredrar att använda.

Behandling

Åderbråck är ett ofarligt och okomplicerat tillstånd som i de flesta fall inte kräver någon behandling. Mycket få utvecklar bensår eller andra komplikationer. Vid stora besvär kan det dock vara aktuellt att avlägsna åderbråcken.

Man kan själv vidta följande åtgärder för att minska eventuella obehag: 

• Undvik stillastående arbete.
• Undvik åtsittande kläder och strumpor som hindrar blodets tillbakaströmning.
• Använd gärna en elastisk strumpa (kompressionsstrumpa) som klämmer ihop kärlen och minskar risken för att åderbråcken ska öka i storlek.
• Känns benen tunga och är svullna bör man sitta med benen högt.
• Undvik övervikt det förvärrar åderbråcket.
• Om man har fått eksem på benen bör dessa behandlas ordentligt så att det inte uppstår sår.

Kirurgisk behandling kan vara aktuellt om man har stora besvär av åderbråcken så att arbetsförmågan och livskvaliteten påverkas, exempelvis eksem eller tendens till sårbildning i huden. Om man önskar behandling av åderbråck av kosmetiska skäl kan man kontakta en privat vårdgivare och man betalar då själv för ingreppet.

En vanlig metod är så kallad endotermal ablation, där kärlet värms upp invändigt och på så vis förstörs. En sond förs in i blodkärlet genom ett litet snitt i huden. Blodkärlet värmebehandlas (med laser- eller radiovågor) så att det "smälter" och ombildas till bindväv. 

En annan metod är injektion av ett lokalirriterande ämne i skumform, så kallat ultraljudsledd skumsklerosering. Detta leder till att åderbråcket förstörs och kollapsar. Skumbehandlingen ger ett likvärdigt resultat som laser- eller radiofrekvensbehandling (se ovan), men till lägre kostnad.

Venös stripping, då blodkärlet dras ut, var tidigare en vanlig metod men används numera sällan.

Prognos

Åderbråck har en tendens till att öka med åren och gradvis bli allt mer besvärliga. Farliga komplikationer är dock mycket sällsynta.

Vissa får återfall efter operation. I en studie från 2011 påvisades återfall hos 16–23 % av patienterna efter två år och det fanns ingen tydlig skillnad mellan laserbehandling och kirurgi.