Risken för lungpropp kan finnas kvar längre än man tidigare trott

Att risken för blodpropp ökar efter en operation är väl känt sedan tidigare. En blodpropp som lossnar och tar sig vidare till lungan kan orsaka det mycket allvarliga tillståndet lungemboli. Därför ges patienter i Sverige blodförtunnande behandling i drygt en vecka efter ett kirurgiskt ingrepp. 

Nu visar en ny studie att risken för blodpropp kan finns kvar väldigt mycket längre än sju dagar. Resultaten från den franska registerstudien visar att det finns en förhöjd risk för lungemboli upp till tolv veckor efter en operation. 

Osäkert om resultaten ändrar praxis i Sverige

Studien bygger på data från över 60 000 patienter som genomgått någon av operationtyperna: mag-tarmkirurgi, gynekologisk eller vaskulär kirurgi, insättning av höft- eller knäprotes, annan ortopedisk kirurgi eller operation efter fraktur.
Risken för blodpropp var förhöjd efter samtliga operationstyper mellan sju och tolv veckor efter ingreppet.  

– Eftersom blodpropp i lungan i värsta fall kan vara dödligt så är detta viktiga fynd. Eventuellt kan förlängd behandling med trombosprofylax vara aktuell vid fler operationer än vad som är standard i dag. Men det är samtidigt osäkert hur väl man kan extrapolera dessa data till svenska förhållanden, säger Margareta Holmström, professor vid Linköpings universitet och överläkare vid koagulationsmottagningen på Karolinska universitetssjukhuset, till Dagens Medicin. 

Högst risk vid fraktur och gynekologisk kirurgi

Risken för att drabbas av lungemboli var som högst upp till sex veckor efter operationen, oavsett vilken operation som genomförts. Högst risk hittades hos de som genomgått operation på grund av fraktur eller av gynekologisk karaktär. Drygt 30 procent av de som genomgått någon av de operationstyperna drabbades av lungemboli. Den så kallade oddskvoten var omkring åtta i båda grupperna. 
 
Blodförtunnande behandling
Svenska patienter får blodförtunnande efter en operation där det finns en extra hög risk för blodpropp efter operationen. Till exempel vid insättning av höftprotes får patienter idag propplösande behandling i upp till fem veckor efter operation. 

I den aktuella franska studien framgår inte om patienterna fått blodförtunnande, och i så fall under hur lång tid, i de fall de fått behandling. Det är något som Margareta Holmström lyfter fram som en stor svaghet i studien. 

– Det är en så pass hög andel av de som opererats som drabbas av lungemboli att man kan misstänka att patienterna inte fått blodförtunnande, kanske för att de varit relativt unga och friska, säger hon till Dagens Medicin.

Två amerikanska forskare lyfter i en kommenterande artikel att det är svår att utifrån studien bedöma om breddad behandling med blodförtunnande är värt den ökade blödningsrisken som kommer med behandlingen. 
Datan som studien baserades på handlade om patienter som opererades mellan 2009 och 2014.