Livsstilsförändringar vid förmaksflimmer prioriteras

Det var fyra år sedan ESC-riktlinjerna uppdaterades senast och mycket har hänt sedan dess inom flimmerområdet. Därför har riktlinjerna nu uppdaterats på flera punkter. För Dagens Medicin berättar Tord Juhlin, överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund, om vad detta innebär för sjukvården och för patienterna.

Enligt honom är den allra största skillnaden mot de tidigare riktlinjerna införandet av det så kallade ABC-begreppet, det vill säga ”the Atrial fibrillation Better Care (ABC) pathway”. Där står A för behandling med antikoagulantia för att minska risken för stroke, B för att ha bättre koll på symtom och i C ingår kardiovaskulär- och samsjuklighetsoptimering.

– A och B är ju vad vi jobbar med normalt, att behandla symtom och undvika stroke, men C lyfter nu på ett helt nytt sätt vikten av att behandla riskfaktorer och samtidiga sjukdomar. Här får också livsstilsmodifikationer ett helt annat fokus än i tidigare riktlinjer, säger Tord Juhlin till Dagens Medicin.

För hård träning kan öka risken för förmaksflimmer

De nya riktlinjerna sätter ett större fokus på bestående livsstilsförändringar, såsom att minska övervikt, alkoholkonsumtion och öka mängden fysisk träning. Samtidigt finns det undantag.

Det handlar till exempel om en mindre grupp som tränar så pass hårt att det kan orsaka förmaksflimmer. Tord Juhlin menar att personer över 50 år ska vara försiktiga med extrema distanslopp på cykel, skidor och löpning.

Vad gäller träning ökar risken för allvarlig blödning vid behandling med antikoagulantia, varför kontaktsporter helt ska undvikas för dessa patienter.

En annan nyhet i de uppdaterade riktlinjerna är att med så kallad opportunistisk screening kunna upptäcka förmaksflimmer hos patienter med högt blodtryck.