Vad händer i hjärtat vid en hjärtinfarkt?
Om du har smärtor eller obehag i bröstet, käken, axeln, armen eller ryggen och tror att du kan ha en hjärtinfarkt bör du ringa efter ambulans, slå nummer 112. Om de som svarar på SOS Alarm anser att det kan vara en möjlig hjärtinfarkt kommer de att skicka en ambulans för att hämta dig. Vänta inte och se om det går över. Tiden är en kritisk faktor. Kör inte till sjukhuset själv eller få någon att köra dig.
Hjärtat och cirkulationen
Hjärtat är en muskelpump som har till uppgift att pumpa blod runt till alla kroppens organ. Hjärtat består av fyra hålrum: höger och vänster förmak (atrium) och höger och vänster hjärtkammare.
Blodet levererar syre till all vävnad när det cirkulerar runt i kroppen. Det syrefattiga blodet kommer tillbaka till höger förmak. Därifrån strömmar blodet in i höger hjärtkammare, varifrån blodet pumpas ut i lungkretsloppet där det tar upp nytt syre. Det syrerika blodet går därefter tillbaka till vänster förmak. Därifrån strömmar blodet in i vänster hjärtkammare och pumpas under högt tryck ut i pulsådrorna (artärerna) i det stora kretsloppet.
Det höga trycket skapas genom kraftiga sammandragningar i hjärtmuskeln, något som är en förutsättning för att blodet ska kunna strömma ut till alla delar av kroppen. Hjärtat måste vara starkt för att kunna klara det pumpjobbet.
Hjärtat själv får blodförsörjning – och därmed syretillförsel – via egna blodkärl som finns på utsidan av hjärtat, de så kallade kransartärerna Hjärtats pumpförmåga är helt beroende av den här blodtillförseln. Vanligtvis är kranskärlen elastiska och töjbara. Det inre lagret av de här artärerna är normalt glatt, vilket gör att blodet strömmar lätt genom ådrorna utan att det bildas blodproppar.
Vad händer i hjärtat vid en hjärtinfarkt?
En hjärtinfarkt beror på en plötslig långvarig förlust av blod och syre till delar av hjärtat. Den vanligaste orsaken till en hjärtinfarkt är åderförfettning, ateroskleros, och kolesterolavlagringar/inflammationshärdar (plack) på insidan av kranskärlen. När insidan av kranskärlen blir ojämn på grund av plack kan små blodproppar bildas som helt eller delvis blockerar kärlet. Mängden blod som då kan strömma genom blodkärlet minskar drastiskt. Den del av hjärtmuskeln som försörjs av det kranskärlet förlorar sin syreförsörjning. Om blodtillförseln är avstängd tillräckligt länge kommer den delen av hjärtmuskeln att dö. Om en större del av hjärtmuskeln förlorar blodtillförseln kan det uppstå allvarliga problem på grund av betydande försvagning av hjärtmuskeln. Det kan under en hjärtinfarkt också uppstå livshotande hjärtrytmrubbningar (kammarflimmer).
Tiden är kritisk
Att känna igen symtomen på en hjärtinfarkt och omedelbart söka medicinsk hjälp kan faktiskt vara skillnaden mellan liv och död. Om det uppstår ett plötsligt hjärtstopp måste hjärt-lungräddning inledas omedelbart. Det innebär mun-mot-mun-andning och hjärtmassage (bröstkompression) för att hålla igång cirkulationen. Det kan säkerställa att en liten mängd syre tillförs hjärtat och hjärnan.
Hjärtstopp kräver snabb handling. Ett EKG eller en hjärtstartare kan visa att hjärtat har stannat eller att det föreligger ett kammarflimmer. En elektrisk stöt kan då få tillbaka hjärtat i normal rytm. Men ofta finns det inga sådana hjälpmedel tillgängliga. Då är det avgörande att hjärt-lungräddning fortsätter tills ambulanspersonalen kommer, eller tills patienten har kommit till sjukhus.
Hotande hjärtinfarkt kontra hjärtinfarkt
Vid ett plötsligt stopp i ett kranskärl uppstår hos de flesta patienter typiska bröstsmärtor, kallsvett, obehagskänslor och illamående. Snabb behandling kan förhindra att det uppstår en varaktig skada på hjärtmuskeln – en hjärtinfarkt. Den första fasen av en hjärtinfarkt innebär därför en möjlighet att förhindra varaktig skada, det vill säga förhindra att det blir en hjärtinfarkt. Därför används ofta beteckningen hotande hjärtinfarkt om den första fasen.
