Rehabilitering efter hjärtinfarkt

Vad är målet med rehabilitering efter hjärtinfarkt?

Hjärtinfarkt är beteckningen på den akuta händelse då ett av hjärtats blodkärl, kranskärlen, blockeras och det uppstår akuta bröstsmärtor eller andra obehag i bröstkorgsregionen. Hjärtinfarkt är resultatet av förhindrat blodflöde i ett kranskärl, där blodflödet inte har kommit igång i tid på medicinsk eller mekanisk väg. Infarkt betyder att en större eller mindre del av hjärtmuskeln dör och ersätts med bindväv som inte kan dra ihop sig. Målet med den akuta behandlingen av en hjärtinfarkt är att återupprätta blodgenomströmningen och rädda så mycket som möjligt av hjärtvävnaden, och målet med efterbehandlingen (rehabiliteringen) är att främja läkningen av hjärtat och att förhindra en ny händelse.

Hjärtrehabiliteringen börjar medan du är på sjukhuset. Upplägget fortsätter under flera veckor eller månader efter det att du har kommit hem. Forskning visar att hemmabaserad hjärtrehabilitering sannolikt är lika effektivt som institutionsbaserad. Ett program för hjärtrehabilitering fokuserar på tre huvudområden:

• Livsstilsförändringar.
• Läkemedel.
• Känslomässiga frågor.

Om du har haft en hjärtinfarkt – något som innebär att du har kranskärlssjukdom – får du detaljerade instruktioner om träning när du lämnar sjukhuset. Följ instruktionerna noga. Följande är därför bara generella riktlinjer för en okomplicerad hjärtinfarkt.

Tillbaka till ett så normalt liv som möjligt

Arbete eller aktivt pensionärsliv Hur snabbt du kan återgå till dina vardagliga aktiviteter beror på hur allvarlig din hjärtinfarkt var, och vilka belastningar du utsätter dig för. Vid en måttlig och okomplicerad hjärtinfarkt kan du, om du känner dig bra och inte har några symtom, normalt återgå till arbetet och tidigare aktiviteter efter några veckor, återuppta sexuell aktivitet när det känns bra, köra bil efter några veckor. Tänk på att hjärtinfarktomårdet bör ges tillfälle att läka i lugn och ro vilket tar sex till åtta veckor. Vid varje hjärtinfarkt sker rehabiliteringen på individuell basis.

Uppföljning. Efter en hjärtinfarkt behöver du en noggrann uppföljning. Hjärtkärl-sjukdom är ett kroniskt tillstånd som det inte finns någon definitiv bot för. En ändring av riskfaktorerna kan dock betydligt dämpa utvecklingshastigheten. Angioplastik eller bypass-operation lindrar symtomen men är ingen botande behandling. Sjukdomen kan komma tillbaka och den kan förvärras. Din läkare bör följa upp dig noggrant och vara särskilt uppmärksam på följande:

• Nya symtom eller tecken på att sjukdomen förvärras. Det upptäcker läkaren genom att prata med dig och undersöka dig.
• Eventuellt görs undersökningar som arbetsprov, ultraljud av hjärtat eller en kärlröntgen
• Riskfaktorer som blodtryck, blodfetter, diabetes, övervikt, fysisk aktivitet diskuteras.
• Justering av mediciner och eventuellt åtgärder för att begränsa biverkningar.
• Lägga upp ett träningsprogram för dig – som regel får du med dig det från sjukhuset.

Förebyggande åtgärder

Förebyggande av ny hjärtinfarkt sker genom att försöka att påverka kända riskfaktorer. De här riskfaktorerna är nära knutna till varandra. Var och en av oss kan ha en eller flera riskfaktorer. Genom att positivt påverka en eller flera riskfaktorer kan du i väsentlig grad bromsa sjukdomsutvecklingen och minska risken för ny hjärtinfarkt.

Sluta röka

Det är det viktigaste du kan göra! Även passiv rökning, cigarrökning, användning av tuggtobak eller snus är farligt för hälsan. För vissa är detta svårt. Be eventuellt din läkare om hjälp att sluta.

Håll kolesterolnivån nere

Du bör känna till ditt kolesterolvärde. I Sverige rekommederas att du håller LDL-kolesterolet under 1,8 mmol/L eller 50% reduktion från utgångsvärdet. Om du inte klarar att hålla kolesterolet under de här värdena med endast ändrad kost kan det bli aktuellt med kolesterolsänkande läkemedel (en statin). Det har visat sig att sänka kolesterolet, bromsar utvecklingen av koronarsjukdom och minskar risken för ny hjärtinfarkt. Genom att sänka kolesterolnivån minskar avlagringen av kolesterol på insidan av artärerna (pulsådrorna).

Sund kosthållning

Undvik att äta stora mängder fett och kolesterol eftersom detta påskyndar åderförfettningen och blockeringen av kranskärlen. En sund kosthållning är bra för alla, inte bara för dem med högt kolesterol. Det hjälper till att kontrollera kolesterolnivån och vikten.

Begränsa intaget av mättade fetter, transfetter, ät inte stora mängder socker och snabba kolhydrater och lägg om till kost av medelhavstyp (grönsaker, fisk, olivolja frukt och så vidare).

Öka din fysiska aktivitet

Fysisk aktivitet hjälper till att sänka blodtrycket, öka mängden av det "goda" kolesterolet (HDL-kolesterol) och hålla vikten. Studier visar att motion sannolikt kan förebygga komplikationer i hjärta och kärl lika effektivt som läkemedel. Börja långsamt om du behöver, men försök att nå målet om 30 minuters uthållighetsträning tre till fem gånger i veckan. Sådana aktiviteter innefattar att promenera, simma, cykla eller delta i aerobics. Så gott som alla kan delta i någon form av fysisk aktivitet. Innan du börjar med träningsprogrammet bör du diskutera upplägget med läkaren eller andra ansvariga.

Viktminskning

Övervikt ökar belastingen på hjärtat och blodkärlen. En kost som innehåller mycket fibrer och lite fett tillsammans med regelbunden motion, kan hjälpa dig att gå ned i vikt och hålla vikten. Undvik "snabb"-bantningsmetoder, de ger sällan någon varaktig effekt.

Var måttlig med alkoholen

Även om det finns forskning som kan tyda på att alkohol kan skydda mot hjärtsjukdom bör du begränsa intaget till max en till två alkoholenheter per dag. Större mängder kan öka blodtrycket, orsaka rytmrubbningar och skada hjärtmuskulaturen eller levern.

Stressa ner

Musiklyssnande har visat sig kunna ge personer med tidigare hjärtinfarkt ångestlindring och även ha gynnsam effekt på blodtryck, hjärt- och andningsfrekvens, sömnkvalitet och upplevd smärta.

Prognos

Långtidsutsikterna för en person som har haft en hjärtinfarkt beror på följande faktorer:

• Tid till behandling. Snabb medicinsk behandling är en viktig faktor för att förbättra prognosen både på kort och lång sikt.
• Omfattningen av hjärt-kärlsjukdom och antalet kranskärl som är inblandade.
• Förekomst av hjärtsvikt eller farligt lågt blodtryck (chock).
• Komplikationer som klaffläckage (mer vanligt) eller avslitna hjärtmuskelfibrer (mindre vanligt).
• Tidigare hjärtinfarkt, angioplastik eller bypass-kirurgi.
• Om artären som förorsakade hjärtinfarkten har blivit vidgad (dilaterad) så att blodet kan strömma genom artären och ut till hjärtmuskulaturen.
• Hjärtmuskelns pumpförmåga (mäts genom ekokardiografi).
• Eventuella rytmrubbningar, i synnerhet kammararytmi.