Kärlkramp, symtom
Symtom
Kärlkramp eller angina pectoris är smärtor eller obehag i bröstet som orsakas av syrebrist i delar av hjärtmuskeln. Syrebristen beror på fettinlagringar på insidan av kranskärlen som har lett till att kärlen blivit trånga och därmed ger minskat blodflöde till delar av hjärtat. Smärtorna uppträder vanligtvis vid fysisk ansträngning och försvinner vid vila. Om förändringarna är små kan det hända att smärtan endast känns vid mycket hård belastning. Om förändringarna i blodkärlen är uttalade kan även liten fysisk aktivitet leda till smärtor.
Som regel känns kärlkramp som ett tryckande obehag eller smärta mitt i bröstet. Obehagen kan vara allt från lindriga till kraftiga. Andra beskriver obehagen som brännande, eller som om en tung vikt placerats på bröstkorgen. Det är inte ovanligt, men heller inte någon regel, att obehagen strålar ut i axel och arm inklusive handled och fingrar (särskilt på vänster sida) eller till nacken och käken. I vissa fall kan det vara svårt att avgöra varifrån smärtan kommer och vissa kan uppleva det som om smärtan kommer från övre delen av magen, ryggen eller käken.
Smärtor/obehaget varar oftast några minuter och i regel mindre än tio minuter från det att man har minskat belastningen på hjärtat. Bröstsmärtor som varar några sekunder är inte typiska för kärlkramp. Det är känt att symtomen kan bli lindrigare eller kortare efter fortsatt eller upprepad belastning.
Andra symtom som kan förekomma vid kärlkrampsanfall är andnöd eller andfåddhet. Det är inte särskilt ovanligt. Andra, något ovanligare symtom är trötthet, svimningskänsla, illamående, rastlöshet och dödsångest.
Symtom som talar för en annan orsak till smärtor/obehag är nytillkommen hosta och en tydlig ömhet över bröstkorgen vid tryck.
Utlösande faktorer
Fysisk ansträngning eller träning, känslomässig stress eller väderlek med stark kyla och blåst kan medföra en ökad belastning på hjärtat. Det måste arbeta hårdare och behöver därför ökad energitillförsel (bland annat syre). Det är också vanligt att kärlkramp uppstår vid uppvaknande. Andra utlösande orsaker är stimulerande droger som kokain och amfetamin samt läkemedel som ökar hjärtfrekvensen.
En annan mekanism som kan utlösa kärlkramp är om blod innehåller mindre syre än vanligt. Vistelse i syrefattig luft på hög höjd och lågt blodvärde (anemi) är exempel.
När bör jag kontakta läkare?
Om man sedan tidigare inte fått någon diagnos på kärlkramp så är det viktigt att du vid pågående symtom enligt ovan tar kontakt med sjukvården via 112.
Ibland har symtomen gått över snabbt efter avslutad aktivitet eller när man har fått medicin som vidgar kärlen runt hjärtat. I så fall kan det vara lämpligt att ringa till vårdcentralen för att boka en läkarbedömning.
Om symtomen inte går över snabbt – och särskilt när de varar längre än 15-20 minuter – är det viktigt att man ringer 112. Det kan handla om en hjärtinfarkt som behöver en akut åtgärd. Om allt lättare ansträngning utlöser smärta eller om man ha smärta i vila kan sjukdomen kan ha förvärrats. Även då rekommenderas snabb kontakt med sjukvården.
