Hjärtrehabilitering
Om man har haft en hjärtinfarkt eller genomgått hjärtkirurgi kan det vara bra att delta i ett organiserat rehabiliteringsprogram. Forskning har visat att sådan träning förbättrar livskvaliteten och kan öka livslängden.
Om man nyligen har haft en hjärtinfarkt eller genomgått hjärtkirurgi är kanske inte tanken på fysisk träning det som lockar mest. Men för många med hjärtsjukdom är ett medicinskt lett hjärtrehabiliteringsprogram det som kan hjälpa hjärtat att återhämta sig och ge förbättrad livskvalitet.
Hjärtrehabilitering är ett allsidigt program som är avsett att bidra till bättre hälsa, vare sig man har haft en hjärtinfarkt, genomgått hjärtkirurgi eller har haft andra hjärtsjukdomar. Det är ett tryggt och effektivt sätt att övervinna några av de fysiska hinder som förknippas med vissa typer av hjärtsjukdom. Det kan minska risken för att utveckla ytterligare hjärtproblem, hjälpa att återgå till ett aktivt socialt liv och yrke, och förbättra det psykiska välbefinnandet. Träningen kan hjälpa att återfå styrka och faktiskt bidra till att man lever längre.
Vem har nytta av hjärtrehabilitering?
Man kan ha nytta av hjärtrehabilitering om man har haft en hjärtinfarkt eller har kärlkramp, hjärtsvikt, hjärtmuskelsjukdom, eller om man har genomgått vissa kirurgiska procedurer som bypass-kirurgi, ballongvidgning (perkutan koronaintervention) och klaffoperation.
Ålder är inte något hinder. Personer över 65 år tycks ha lika stor nytta av ett hjärtrehabiliteringsprogram som yngre. Äldre med hjärtsjukdom kan ha större utbyte av ett sådant program eftersom de har svårare att vara fysiskt aktiva på egen hand.
Ofta är tiden på sjukhus vid en hjärtinfarkt ganska kort. Hela vidden av en allvarlig hjärthändelse hinner inte sjunka in under den korta sjukhusvistelsen och frågorna kan dyka upp först efteråt. Träning på en rehabiliteringsenhet gör det möjligt att få svar på frågor och förbättrar långtidsprognosen genom att man kan lägga om livsstilen.
Vad består rehabiliteringsprogrammet av?
Programmet består av fyra delar:
- Medicinsk bedömning.
- Övervakad träning.
- Livsstilsträning.
- Psykosocialt stöd.
Hjärtrehabiliteringen har både kortsiktiga och långsiktiga mål. På kort sikt ska programmet hjälpa att återuppta ett normalt liv med normala aktiviteter och hantera psykiska och sociala sidor av hjärtsjukdomen. Programmet har också som mål att minska risken för nya hjärtproblem och hantera symtomen, som smärta eller kraftlöshet, som orsakas av tillståndet eller operationen.
På lång sikt får man lära sig att hantera de riskfaktorer som lett till hjärtsjukdomen. Hjärtrehabiliteringen är också ett tillfälle att knyta kontakter eller få nya vänner som genomgått samma sak. Många kan med rehabiliteringen hitta ett sundare sätt att leva som inte skadar hjärtat, vilket också leder till att det totala hälsotillståndet förbättras.
Ett hjärtrehabiliteringsprogram skräddarsys för varje person. Det som passar den som har haft en liten hjärtinfarkt kan skilja sig från programmet för den som nyligen genomgått en bypass-operation med en längre sjukhusvistelse.
Olika faser i ett rehabiliteringsprogram
Ett rehabiliteringsprogram består typiskt av flera faser.
På sjukhuset. I idealfallet börjar rehabiliteringen direkt efter en hjärtinfarkt eller hjärtoperation, medan man är kvar på sjukhuset. Flera specialister deltar i rehabiliteringen som hjärtspecialist, undervisningssköterska, dietist, fysioterapeut och arbetsterapeut. Steg för steg ökas den fysiska belastningen. Man börjar med aktiviteter som anpassas efter hur man mår. Efterhand rör man sig fritt på avdelningen. Utan fysisk belastning tappar man snabbt muskelstyrka som det tar lång tid att få tillbaka.
Tidig träning. Nästa fas av rehabiliteringen börjar när man lämnar sjukhuset. Den varar i två till tolv veckor, beroende på programmet. Man kan fortsätta att träna vid ett rehabiliteringscenter, om det finns ett sådant i närheten där man bor. Man kan också få ett upplägg som man följer på egen hand. Under den här perioden med tidig träning ökar man gradvis sin generella aktivitetsnivå. Rehabiliteringsteamet kan föreslå övningar som man kan fortsätta med hemma. Programmet handlar också om sund kost, att sluta röka, psykologiska anpassningar, att återuppta sexuell aktivitet och socialt stöd.
Senare träning. Efter sex till tolv veckor har man utvecklat egna träningsrutiner hemma eller på ett lokalt träningscenter. Det kan vara bra med fortsatt medicinsk tillsyn. Träningen fortsätter inom näring, livsstil och eventuellt viktnedgång. Denna rehabiliteringsfas varar normalt i tre till sex månader.
Underhållsträning. När man har tillägnat sig träningsmetoderna och börjat göra sunda förändringar i sin kosthållning och levnadssätt, är man redo för större självständighet. Man behöver sannolikt inte regelbundna hjärtkontroller eller medicinsk kontroll i samband med träningen. Målet är nu att etablera sin nya livsstil som ett livslångt levnadssätt. Regelbundna besök på rehabiliteringsenheten, till exempel varje halvår eller varje år, kan bidra till att förstärka det nya livsmönstret.
Några detaljer
Medicinsk bedömning
En grundlig bedömning hjälper rehabiliteringsteamet att bedöma den fysiska förmågan, medicinska begränsningar, andra tillstånd som man har samt psykosociala behov. De här fynden underlättar att skapa ett träningsprogram som är anpassat för den enskildes situation. Ett program som är tryggt och effektivt. Upp till en tredjedel av personer som haft en hjärtinfarkt har till exempel också tydliga tecken på depression. En medicinsk bedömning kan bidra till att tillståndet uppdagas och behandlas som en del av rehabiliteringsprogrammet.
Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet är bra för hjärtat även om det har blivit skadat. Motion ger flera fördelar:
- Det ökar blodgenomströmningen till hjärtat och stärker hjärtat så att det pumpar mer blod och ansträngs mindre.
- Det bidrar till att uppnå och bibehålla en sundare vikt, och ger bättre kontroll över riskfaktorer som diabetes, högt blodtryck och högt kolesterol.
- Det hjälper också mot stress, förbättrar konditionen och minskar smärta.
- Studier visar att motion sannolikt kan förebygga komplikationer i hjärta och kärl lika effektivt som läkemedel.
Motionsaktiviteterna kan bestå av en blandning av uppvärmningar, stretch, promenader, cykling eller inomhusaktiviteter, till exempel löpband, motionscykel eller simning.
När man börjar på ett hjärtrehabiliteringsprogram ska den fysiska belastningen vara låg. Medicinsk övervakning kan vara bra, men är inte nödvändigt. Allteftersom man blir starkare, blir träningsprogrammet mer intensivt och man får anstränga sig hårdare och längre. Det är viktigt att man inte hoppar över träningen, eftersom det påverkar förbättringen negativt. De gynnsamma effekterna av träningen håller inte i sig om man slutar att träna.
Målet för kan vara att motionera/träna med måttlig intensitet i 30–40 minuter minst tre dagar i veckan. Det är ännu bättre om man klarar cirka 60 minuter varje dag. Styrketräning kan också vara gynnsamt. Olika typer av utrustning gör lika god nytta. Men man behöver inte gå till ett gym, man kan improvisera fram lösningar i hemmet.
Undantagsvis kan risken som förknippas med fysisk träning överstiga nyttan. Träningen måste då begränsas. Vårdpersonalen kan ge anpassade råd för varje patient.
Ändringar i levnadsvanor
Det sätt man lever på påverkar hälsan, så är det för alla, men om man har en hjärtsjukdom är risken för problem större. Genom att ha en sund kosthållning och undvika onyttig mat kan man förbättra sin hälsa och minska risken för en ny hjärtinfarkt eller andra hjärtkärlkomplikationer som till exempel stroke.
I många rehabiliteringsprogram kan man få råd från en dietist för att skapa en sund kosthållning. Man får lära sig om kostens betydelse för hälsan. Om man är överviktig får man lära sig nya kost- och motionsvanor som kan hjälpa att gå ned i vikt. De som ansvarar för rehabiliteringsprogrammet kan också ge råd om hur man ska kunna sluta röka.
Psykosocialt stöd
En hjärtinfarkt kan vara en stor och allvarlig sjukdom som i större eller mindre omfattning påverkar livet. Det kan ta tid att anpassa sig till den nya situationen. Man kan utveckla depression och ångest, förlora kontakten med sitt sociala nätverk och behöva vara borta från arbetet kortare eller längre tid. Man kan märka att stress och ångest håller i sig även när det fysiska tillståndet har stabiliserat sig. Sjukdomen kan också påverka familjen.
Att delta i ett organiserat rehabiliteringsprogram ger gemenskap med andra som är i samma situation som. Man kan dela känslor och erfarenheter så att det blir lättare att anpassa sig till den nya situationen.
Många hjärtrehabiliteringsprogram ger råd och information om depression, stress, ilska och andra psykosociala reaktioner som man kan uppleva. Vissa behöver också hjälp från företagshälsovården, Försäkringskassan eller arbetsförmedlingen för att anpassa förhållandena på arbetsplatsen till den nya situationen.
En bättre prognos
Om man har haft en hjärtinfarkt eller genomgått hjärtkirurgi kan det vara bra att delta i ett organiserat rehabiliteringsprogram. Forskning har visat att sådan träning förbättrar livskvaliteten och kan öka livslängden.
