Bypass-operation (kranskärlsoperation) av hjärtat

Trånga kranskärl?

Hjärtat är en kraftig muskel som pumpar blodet runt i kroppen. För att klara detta arbete behöver hjärtat ständig tillförsel av syre och andra näringsämnen. Denna tillförsel kommer från blodet via blodkärl som ligger utanpå hjärtat, kranskärlen (koronarartärerna). Det finns tre större kranskärl. De förser olika delar av hjärtat med blod. Varje kranskärl delar upp sig i allt mindre kärl så att hela hjärtmuskeln får tillräckligt med syre och näring.

Kärlkramp (angina pectoris)

Allt eftersom vi bli äldre kommer våra blodådror att bli trängre på grund av att fettmaterial avlagras på insidan av kärlväggen, ateroskleros. Detta gäller även kranskärlen. En trång artär kan medföra syrebrist i den vävnad som artären försörjer (se figur). När hjärtats pumpfrekvens ökar, alltså när pulsen ökar, behöver hjärtats muskulatur större blodtillströmning för att tillfredsställa behovet av syre. Om kranskärlen har blivit förträngda kan det till slut bli så trångt i blodkärlen att de inte längre kan leverera tillräckligt med blod vid ökat behov. Då uppstår det syrebrist, vilket ger sig tillkänna genom smärta. Denna bröstsmärta som utlöses av syrebrist i delar av hjärtmuskulaturen kallas kärlkramp, eller angina pectoris. Det är typiskt att denna smärta kommer vid pulsökning, oftast på grund av ökad fysisk aktivitet, men även stress kan öka pulsen och därmed utlösa kärlkrampsanfall.

Vid totalt stopp av ett kranskärl förlorar en del av hjärtmuskeln sin blodförsörjning, vilket leder till att den delen av muskelvävnaden dör. Detta kallas hjärtinfarkt.

Bypass-operation

Vid kärlkramp eller akut hjärtinfarkt utför man som regel en kranskärlsröntgen som är en kontraströntgenundersökning av kranskärlen. Om trånga partier eller totalt stopp upptäcks i ett eller flera av kranskärlen kommer man under undersökningen att försöka genomföra en perkutan koronarintervention (PCI). Vid PCI förs ett tunt plaströr (kateter) in i det trånga partiet och kärlet utvidgas med hjälp av en ballongkateter (se figur). Ibland kan det hända att detta inte är möjligt, av tekniska skäl eller för att det finns flera trånga partier i blodkärlet. I dessa fall blir det aktuellt att göra en bypass-operation. (Se figur.) Det är ett ingrepp där man öppnar bröstkorgen och syr in ett eller flera blodkärl som tas från ett annat ställe på kroppen så att blodet kan ledas förbi de förträngda partierna.

Operationen

En bypass-operation är ett stort ingrepp som sker under narkos, med patienten kopplad till en så kallad hjärt-lungmaskin. Bröstbenet sågas itu så att bröstben och revben kan föras åt sidan för att komma åt hjärtat. Under ingreppet är det vanligt att två kirurger samarbetar. En delar bröstkorgen och gör i ordning för själva bypass-ingreppet, medan den andra opererar ut ett blodkärl från benet och gör detta klart att användas på hjärtat. Därefter samarbetar kirurgerna med att sy in de nya blodkärlen i huvudpulsådern (aorta) och in i kranskärlen på andra sidan om det förträngda partiet. I många fall behövs det tre till fyra sådana nya blodkärl. Under den del av operationen då de nya blodkärlen sys på plats stoppas hjärtat och hjärt-lungmaskinen sköter utpumpningen av blodet i patientens blodomlopp.

Efter operationen

Det är vanligt att man får ligga inne i cirka en vecka på sjukhus efter operationen. Det är också vanligt att rekommendera rehabiliteringsträning i en så kallad hjärtträningsgrupp, och det dröjer några månader innan man är tillbaka i god form. På grund av att bröstbenet har delats får man bland annat inte belasta armarna de första sex till åtta veckorna efter ingreppet.

För att hindra att blodkärlen blir förträngda på nytt måste du ta blodförtunnande medel (acetylsalicylsyra) under resten av livet. De flesta rekommenderas även så kallade betablockerare under det första året efter ingreppet, och nästan alla behandlas med kolesterolsänkande mediciner för att förebygga återfall. Inte minst är rökstopp, sund kost och motion mycket viktigt för att säkerställa ett gott resultat på lång sikt.