Behandling efter akut hjärtinfarkt

Vad är hjärtinfarkt?

En hjärtinfarkt uppstår när ett kranskärl, ett kärl som förser hjärtat med syre, täpps igen helt eller delvis. Tilltäppningen medför otillräcklig blodförsörjning och som följd en skada på den del av hjärtat som försörjs av detta kranskärl.

Symtomen kommer snabbt och beskrivs oftast som tryckande och stramande smärtor i bröstet, och strålar ibland ut mot vänster arm, hals, underkäke eller utåt ryggen.

Det kortsiktiga målet med behandlingen är att göra skadan på hjärtat så liten som möjligt. Ibland ges läkemedel för att lösa upp blodproppen, men oftast transporteras man snabbt till sjukhuset för att snabbt på mekanisk väg öppna det tilltäppta kärlet.

Efter att den akuta behandlingen är färdig inleds en ny fas där behandlingen inriktas på att förebygga nya hjärt-kärlskador. Den behandlingen kan grovt delas in i två delar:

• Anpassning av ohälsosamma levnadsvanor såsom rökning eller fysisk inaktivitet.
• Läkemedelsbehandling, såsom behandling med acetylsalicylsyra och blodfettsänkande läkemedel.

Levnadsvanor efter hjärtinfarkt

• Tobak:
  • Rökstopp är viktigast av allt
• Matvanor:
  • Rikligt intag av grönsaker, baljväxter, frukt och bär (minst 500 gram eller 5 portioner dagligen)
  • En näve osaltade nötter och frön dagligen
  • Fisk- och skaldjur 2–3 gånger i veckan
  • Växtbaserade matfetter och oljor, omättade fetter hellre än fasta smörbaserade, mättade fetter
  • Fullkornsprodukter (bröd, pasta, gryn)
  • Begränsning av salt, sockersötad dryck, godis, kakor, glass, rött kött och charkvaror
  • Val av nyckelhålsmärkta produkter
• Alkohol:
  • Begränsning av intaget
• Fysisk aktivitet:
  • Pulshöjande fysisk aktivitet 150–300 minuter/vecka på måttlig intensitet eller 75–150 minuter/vecka på hög intensitet, kan kombineras och spridas över veckan
  • Minska stillasittande
• Midjemått och BMI:
  • Midjemått, önskvärt:
    • Män <94 cm
    • Kvinnor <80 cm
  • Midjemått, ökad risk:
    • Män ≥102 cm
    • Kvinnor ≥88 cm
  • BMI:
    • Önskvärt 18,5–24,9 kg/m2
    • Ökad risk ≥30,0 kg/m2
• Fysisk träning inom hjärtrehabilitering:
  • Minst 3 gånger i veckan, 30–60 minuter per tillfälle (måttlig–hög intensitet)
  • Styrketräning minst 2 gånger i veckan, 8–10 övningar i 1–3 set

Läkemedel efter hjärtinfarkt

• Blodfetter:
  • Blodfetterna ska sänkas med hjälp av läkemedel
  • Primärt mål:
    • LDL-kolesterol <1,4 mmol/L och minst 50 % sänkning från utgångsvärdet
  • Sekundärt:
    • Triglycerider <1,7 mmol/L
    • Non-HDL-kolesterol <2,2 mmol/L
• Blodtryck (på mottagning):
  • Ofta behövs läkemedel om personen har förhöjt blodtryck
  • Personer <70 år:
    • Systoliskt (övertryck) 120–129 mmHg, diastoliskt (undertryck) <80 mmHg
  • Personer ≥70 år:
    • Systoliskt 130–139 mmHg, diastoliskt <80 mmHg
• Diabetes:
  • Vid diabetes kan läkemedelsbehandling behövas för att minska blodsockernivåerna
  • Generellt målvärde för långtidssocker (HbA1c) är 53–69 mmol/mol
• Blodförtunnande läkemedel:
  • Dagligt intag av läkemedel som gör att blodplättarna har sämre förmåga att klumpa ihop rekommenderas. Ett vanligt läkemedel är acetylsalicylsyra
  • Det första året efter en hjärtinfarkt ges ibland två blodförtunnande läkemedel samtidigt

Övrig behandling

Vaccination mot säsongsinfluensa, pneumokocker och covid-19 rekommenderas hos alla som har haft en hjärtinfarkt. 

Vid psykisk ohälsa och stress kan stresshantering, konditionsträning, KBT, psykologisk behandling och kontakt med kurator övervägas.

Sömnapnésyndrom kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar och bör behandlas.