Akut hjärtinfarkt

Vad är akut hjärtinfarkt?

Hjärtat är en stark muskel som pumpar ut blod i blodkärlen och som ser till att blodet cirkulerar i kroppen. Hjärtat får näring och syre från blodkärl utanpå hjärtat, de så kallade kranskärlen eller koronarartärerna. En hjärtinfarkt uppstår när ett blodkärl täpps till. Detta innebär att hjärtat får för lite blod och skadas. Eftersom det är flera blodkärl som försörjer hjärtat med syre beror omfattningen och placeringen av skadan på vilket blodkärl som är tilltäppt, var det är tilltäppt och i vilken utsträckning andra blodkärl kan ta över blodförsörjningen.

År 2015 fick närmare 27 000 personer en akut hjärtinfarkt i Sverige. Hjärtinfarkt är vanligare hos män än hos kvinnor, män står för cirka 60 % av fallen. Endast fyra procent av alla fall av akut hjärtinfarkt som inträffade under 2015, drabbade en person som var yngre än 50 år. Antalet personer som drabbas av en akut hjärtinfarkt sjunker när utbildningsnivån ökar. 

Symtom

Symtomen kommer snabbt och beskrivs som en tryckande eller stramande smärta i bröstet, som ofta strålar ut mot vänster arm, hals, underkäke eller utåt ryggen. Du kan få svårt med andningen och känna dig illamående, och det är vanligt att du kallsvettas. Smärtorna lindras inte med nitroglycerin. Hos närmare 90 % av såväl kvinnor som män är de typiska symtomen enligt ovan de vanligast förekommande.

Vid misstanke om hjärtinfarkt bör man alltid söka akut vård – ring 112!

Orsak

Den omedelbara mekanismen vid en akut hjärtinfarkt är vanligtvis att det uppstår en reva i ett plaque, och att det bildas en blodpropp (trombos) som leder till att kranskärlen täpps igen. Den muskelvävnad som får sin blodförsörjning från det här blodkärlet dör och ombildas på några dagar eller veckor till ärrvävnad, och förlorar förmågan att dra ihop sig. Efter en hjärtinfarkt blir därför hjärtat försvagat. Omfattningen av försvagningen beror på hur mycket muskelvävnad som gått förlorad.

Det finns flera faktorer som ökar risken för att utveckla sjukdomen:

• Rökning är den viktigaste orsaken till sjukdomen.
• Högt kolesterol.
• Brist på motion.
• Högt blodtryck.
• Stress.
• Män får sjukdomen tidigare än kvinnor som dock tar igen detta vid högre åldrar.

Diagnos

Diagnosen ställs med hjälp av blodprover och olika tekniker för att avbilda blodflödet i hjärtats kärl:

• Ett EKG, elektrokardiogram, kan visa typiska förändringar som talar för hjärtinfarkt.
• Så kallade troponiner är enzymer som släpps från olika celler när de skadas. Det finns specifika troponiner för hjärtceller, vilket gör det möjligt att i tidigt skede upptäcka skador på hjärtceller. 
• Med hjälp av kontrastmedel som spruts in i blodet kan man avbilda kärlen kring hjärtmuskeln med syfte att upptäcka områden med tilltäppta kärl. Denna undersökning kallas för koronarangiografi eller kranskärlsröntgen. 
• Eventuellt kan ultraljud eller magnetkameraundersökning användas för att påvisa en hjärtinfarkt. 

Behandling

Patienter med akut hjärtinfarkt blir snabbt inlagda på sjukhus. Det kortsiktiga målet med behandlingen är att minimera skadan på hjärtat. På lång sikt försöker läkarna att minska faran för nya hjärtinfarkter.

Akut läkemedelsbehandling

Vid misstanke om hjärtinfarkt ges läkemedel som vidgar blodkärlen (till exempel glycerylnitrat), syrgas om syremättnaden i blodet är för låg, läkemedel som sänker hjärtfrekvensen, acetylsalicylsyra (läkemedel som hämmar blodplättarnas funktion) och morfinpreparat mot smärta. Läkemedelsbehandling mot illamående och ångest/oro kan ges. 

På sjukhuset ges ytterligare blodförtunnande läkemedel och man sätter in blodfettsänkande behandling. Ibland ges vätska direkt in i blodet.

Om sjukhuset är långt borta ges ibland läkemedel som löser upp blodproppen, så kallad trombolytisk behandling. Detta kan ges var som helst och tidigt i förloppet. 

Annan akutbehandling

På de större sjukhusen utförs ofta perkutan koronar intervention (PCI) vid akut hjärtinfarkt. Som en fortsättning av kranskärlsröntgen görs en så kallad ballongvidgning och eventuellt inläggning av ett metallnät (så kallad stent). Det trånga partiet "sprängvidgas" och en stent (ett slags armering) lämnas kvar på det trånga stället för att hålla artären öppen. Blodtillförseln förbättras, skadan på hjärtmuskeln begränsas och långtidsutsikterna blir bättre.

Det är bara de största sjukhusen som kan göra PCI. PCI har visat sig vara effektivare än trombolys.

Prognos

Hjärtinfarkt är ett allvarligt tillstånd som utvecklar sig snabbt. Över 70 % överlever ändå en akut hjärtinfarkt. Blir du inlagd på sjukhus är chanserna ännu bättre: över 90 % överlever då. Ju yngre du är, desto bättre är prognosen. En farlig komplikation är rytmrubbningar i hjärtat. Detta förekommer oftast i akutfasen. Därför övervakas du noggrant och behandlas under sjukhusvistelsen.

Med modern behandling och anpassning av ohälsosamma levnadsvanor finns det goda möjligheter att undvika en ny infarkt efter att den akuta hjärtinfarkten är över:

• Det allra viktigaste är att sluta röka.
• Sund kosthållning med mindre fett, mer fibrer och grönsaker är också viktigt för att minska kolesterolet. Allra bäst är den så kallade medelhavskosten (Minst 500 g frukt och grönsaker dagligen, fisk minst 3 ggr i veckan). Begränsa intag av kaffebröd, godis, chips, läsk och saft.
• Daglig fyskisk aktivitet är viktigt för hjärtat och blodkärlen. Studier visar att motion sannolikt kan förebygga komplikationer i hjärta och kärl lika effektivt som läkemedel. Måttlig fysisk aktivitet >30 minuter minst 5 gånger/veckan rekommenderas hos alla.
• Läkemedel som sänker kolesterolet rekommenderas till alla efter en hjärtinfarkt. Även detta har visat sig ha en förebyggande effekt mot ny infarkt.

Man kan utveckla hjärtsvikt efter en infarkt. Det betyder att hjärtat inte pumpar tillräckligt bra för att upprätthålla en tillfredsställande blodcirkulation. Detta visar sig som sämre fysisk prestationsförmåga och tung andning.