Specialistläkarens tips för att lindra oro vid hjärtsvikt

Netdoktors upplysningskampanj harduhjärtsvikt.se visar att drygt tre av fyra med hjärtsvikt känner oro och ångest i varierande grad för att plötsligt drabbas av hjärtsviktssymtom. Ungefär var fjärde person känner ganska eller mycket stor oro.

– Sambandet mellan depression och hjärtsvikt har varit känt sedan tidigare, men nu har man också börjat uppmärksamma det här med ångest som blir ett allt större problem, säger Nasser Ahmadi, specialist i allmänmedicin och kardiologi vid Aleris specialistvård i Göteborg. 

Dock är det svårt att veta vad som utlöser vad, menar Nasser Ahmadi, är det ångest och depressionen som späder på och orsakar mer hjärtproblem, eller är det hjärtproblemen som orsakar ångesten och depressionen? 

”Andfåddheten har en central roll”

Nasser Ahmadi

– Har man till exempel upplevt en hjärtinfarkt kan det bli som ett trauma i personens känsloliv och tillvaro, och samtidigt kan det i efterhand leda till något som liknar posttraumatiskt stressyndrom, säger han.  

Många patienter som har hjärtsvikt drabbas också ofta av andfåddhet och trötthet, något som har en central roll när det kommer till oro, menar Nasser Ahmadi.  

– Jag har själv varit med och gjort en studie på de här andfådda patienterna, där det visade sig att det fanns faktorer som underlättar tillvaron för de här patienterna och så finns det faktorer som förvärrar den subjektiva känslan av andfåddhet.  

Undersökningen var en så kallad kvalitativ studie där 16 deltog och fick skriva dagbok under sju dagar. I dagboken fick deltagarna beskriva sina subjektiva upplevelser av sin andfåddhet i vardagen. Dessa beskrivningar sammanfattades sedan och tolkades av Nasser Ahmadi och tre andra kollegor.  

– Det som förbättrade andfåddheten var att de (deltagarna i studien) hade en solid kontakt och en bra uppföljning på det medicinska planet, till exempel via en distriktsläkare som känner till patienten väl, berättar Nasser Ahmadi.  

Var femte saknar fast vårdkontakt

Netdoktors upplysningskampanj Harduhjärtsvikt.se visar dock att var femte med hjärtsvikt (av de 743 deltagare som svarat i undersökningen) saknar fast vårdkontakt. 

26 procent av hjärtsviktpatienterna hade allmänläkare som fast vårdkontakt, 32 procent hjärtläkare på sjukhus och 14 procent läkare på hjärtsviktsmottagning.

Ensamma patienter upplever andfåddheten mer

En annan sak som Nasser Ahmeds och hans kollegors kunde se i sin undersökning var att ett bra socialt stöd kunde lindra andfåddheten.  

Hade hjärtsviktspatienterna ett socialt liv med mycket aktiviteter tillsammans med närstående och vänner blev patienterna helt enkelt distraherade från sina egna problem och fick något annat att tänka på – vilket i sin tur gjorde att livskvalitén höjdes, menar Nassar Ahmadi. 

– Det här med livskvalitén är oerhört viktigt när det kommer till de här patienterna. Man ska inte bara stirra blint på den farmatalogiska delen med diverse olika mediciner, utan man ska också titta på de individuella förutsättningarna.  

– Är patienten ensam så upplevs andfåddheten mer än om man till exempel lever i tvåsamhet eller har mycket folk runt omkring sig, säger han.  

Därför är det också viktigt för läkare att lära känna sin patient och veta hur personen lever – både när det kommer till det sociala, men också om patienten till exempel är eller har varit rökare, menar Nassar Ahmadi.  

– Har patienten varit rökare så kan det finnas inslag av KOL, så man måste känna till de faktorer som förvärrar symtomen. 

– Och det här bör man sedan ta med i behandlingen, man individualiserar behandlingen för de här patienterna. 

Om man lever med hjärtsvikt är det viktigt att anpassa sig efter sitt tillstånd, då kan även oron och ångesten lindras.  

– Man ska känna till och vara konsekvent med sin medicinering och man ska inte hoppa över tabletter och så, utan man ska lyssna på sin behandlande doktor helt enkelt, säger Nassar Ahmadi. 

Det är också viktigt att försöka minska stressen i vardagen.  

– Ska man till exempel ha en stor fest så måste man planera i förväg och ha hjälp med olika aktiviteter och se till att inte allt faller på en själv. Och ska man resa så ska man planera det långt i förväg.  

Ta hjälp av en psykolog

Och trots att det kan vara mycket svårt så menar Nassar Ahmadi att det är viktigt att tänka positivt, då ångest och rädsla föds i våra tankar. Detta kan man dock behöva hjälp med.  

– En hjärtsviktspatient tänker många gånger i negativa termer, medvetet eller omedvetet, efter som sjukdomen är allvarlig. Och då måste man hjälpa patienterna att tänka klart med hjälp av kognitiv beteendeterapi, så att de kan tänka positiva tankar.  

Så om man som patient känner mycket oro och ångest är ditt råd att man också söker hjälp hos en terapeut eller psykolog? 

– Ja absolut. Jag tror att det i framtiden kommer bli så att vi behandlar hjärtsviktpatienter multidisciplinärt, istället för att det bara ska vara distriktsläkare eller hjärtläkare. Vi måste även ta hjälp av andra sjukvårdskunniga, som terapeuter och psykiatriker.  

– Jag tror att vi måste ha hjärtsviktsmottagningar på vårdcentralerna bestående av en eller två sköterskor, en doktor som är intresserad av hjärtsvikt och helst en psykolog som kan hjälpa till. Jag drömmer om att vi kan ha sådana mottagningar där vi kan ta emot patienterna, kunna ge en helhetsbedömning och anpassa både den medicinska och icke-medicinska behandlingen med hjälp av olika personer i det här nätverket. 

Kardiologens 6 tips för att lindra oro vid hjärtsvikt

• Läs på om hjärtsvikt och försök få en regelbunden vårdkontakt 
• Ta dina mediciner regelbundet 
• Minska stressen i vardagen 
• Var så aktiv du orkar och gör aktiviteter utanför hemmet 
• Umgås med vänner och familj 
• Prata med en psykolog eller terapeut om det behövs 

Så kan du som anhörig vara ett stöd

– Anhörigas uppgift är att vara stödjande, de ska också veta vad hjärtsvikt är och kunna känna igen när patienten är sämre så att de hjälper till då och kanske hjälper till att ta patienten till vårdcentral eller akutmottagning, säger Nassar Ahmadi. 

Varningstecken som kan vara bra att känna till är bland annat: 

• Bröstsmärta 
• Ökad andfåddhet 
• Kraftig hosta 
• Svullna i fotlederna 
• Illamående eller tappar aptit 
• Viktökning   
• Hjärtklappningar 

Och genom att ta del av information och lära sig mer om sjukdomen kan även oron hos dig som anhörig minska, menar Nassar Ahmadi.  

– Oro har man ju när man inte vet något. Men om vi kan ge information till dem så borde det hjälpa till i alla fall.  

Därför kan det vara bra att följa med den drabbade på läkarbesöken till exempel. 

– De anhöriga kan vara med från början, när vi tillsammans med patienten pratar om vad hjärtsvikt är, om planeringen och hur man behandlar och varför. De (anhöriga) ska vara delaktiga i själva processen och vara en del av det här multidisciplinära teamet, tycker jag, säger Nasser Ahmadi.