Författarna till ”Hjärtinfarkten” skrev boken de själva ville läsa

Boken är en blandning av fakta, råd och berättelser från olika personer som upplevt en eller flera hjärtinfarkter. I en av berättelserna får man följa en av författarna, Martin. Han är då 44 år och har precis hoppat upp på cykeln för att åka hem från ett träningspass. 

Ur boken ”Hjärtinfarkten”:

”När jag cyklar upp för den flacka men sega Banhusbron får jag en oväntad känsla i bröstkorgen. Lätt brännande, som att andas in iskall luft en vinterdag. Jag försöker slå bort känslan, men det går inte. I stället tilltar den i styrka. Det är svårt att fylla lungorna med luft och det blir jobbigare att cykla. Mycket jobbigare. Jag kan inte andas in ordentligt, det tar liksom stopp, och den kalla vinterluftkänslan ligger kvar i bröstet”.

Vad som hände sedan sparar vi till de som ska läsa boken. Men Martins hjärtinfarkt ledde faktiskt fram till att själva boken skapades. Efter händelsen ville Martin läsa på om hjärtinfarkter, men han kunde inte hitta en ”vanlig” bok i ämnet. Det han hittade var personliga berättelser eller medicinska texter, och det var inte riktigt vad Martin sökte efter. Han ville ha en bok som riktade sig till en lekman eller en anhörig. En bok som kunde svara på frågor som: ”Vad händer vid en hjärtinfarkt?” och ”Hur känns det?”. 

– Ska jag vara helt ärligt så trodde jag inte riktigt på honom, säger Martins bror Jakob. 

– Hjärtinfarkt är ju så enormt vanligt så det måste ju finnas sådana böcker, tänkte jag. Men jag hittade inte heller några sådana böcker, inte ens på engelska, säger han.

Bröderna tog därför saken i egna händer och skrev boken själva. 

Ville belysa upplevelsen av en hjärtinfarkt

I arbetet med boken har författarna läst forskningsrapporter, pratat med forskare, läkare, fysioterapeuter och psykologer. Men mest har de pratat med patienter. 

– Den forskning som vi tar upp i boken är inte någon revolutionerande forskning, vi kommer inte med några nya rön eller så. Det vi istället har varit intresserad av är att förmedla det vi idag vet om hjärtinfarkter och att belysa upplevelsen av hur det är att drabbas, säger Jakob. 

– Jag är ju intensivvårdsläkare så den basala anatomin, fysiologin och hur man behandlar hjärtinfarkt vet jag. Däremot vet jag inte hur det känns att få en hjärtinfarkt. Och Martin som haft en hjärtinfarkt vet ju bara hur hans hjärtinfarkt kändes.

Frågan: ”Hur känns en hjärtinfarkt?” är nämligen ganska svår att svara på. Det kan skilja sig mycket från person till person, vilket berättelserna i boken visar, menar Jakob. De som drabbas av hjärtinfarkt behöver inte upplever samma symtom, eller få lika tydliga symtom. Hur en hjärtinfarkt upplevs kan även skilja sig mellan kvinnor och män. 

Ju snabbare man får behandling och hjälp vid en hjärtinfarkt desto lägre blir risken för bestående skador på hjärtmuskeln. 

– Förlorad tid är förlorad hjärtmuskel, säger Jakob. 

Ring därför 112 om du misstänker att du eller någon annan har drabbats av en hjärtinfarkt. 

Här är några typiska symtom på hjärtinfarkt:

• Obehag till smärtor bakom bröstbenet som beskrivs som åtsnörande, tryckande eller stramande. Smärtan kan även stråla ut till armar, hals, övre mage, rygg eller käkarna.
  

Symtom som kan förekomma:

• Illamående

• Andningssvårigheter 

• Svettningar

• Extrem trötthet 

• Yrsel

• Ångest- eller oroskänslor

”Det tycker jag själv känns lite läskigt”

Vissa personer kan få en hjärtinfarkt utan att de upplever smärta. Det kallas då för en tyst infarkt. Tysta infarkter ger oftast inte några typiska symtom, utan bara vaga symtom som andnöd eller stark trötthet. De upptäcks ofta efter att de inträffat, till exempel vid en rutinundersökning. En tyst infarkt kan ibland upptäckas med  EKG eller en ultraljudsundersökning.

Hur många av alla hjärtinfarkter som är tysta hjärtinfarkter är lite svårt att svara på, menar Jakob, det skiljer sig en del från studie till studie. 

– Men åtminstone en tredjedel av alla hjärtinfarkter är en sådan där folk inte har förstått att de har haft en hjärtinfarkt, säger han. 

Ur boken ”Hjärtinfarkten”:

”Vissa delar i boken kommer kanske att lugna dig, annan information kanske till och med gör dig mer orolig”.

Så skriver författarna i inledningen till boken, och tysta infarkter är ett exempel på sådant som kan göra folk oroliga, menar Jakob. 

 – Det tycker jag själv känns lite läskigt, säger han.

Saker som kanske kommer lugna läsaren är att fler överlever hjärtinfarkter och klarar sig betydligt bättre än förr, tack vare dagens behandlingar. En annan sak som kan lugna är att man faktiskt kan minska risken för hjärtinfarkter genom att göra några livsstilsförändringar. Exempel på det kommer du få lite längre ner i den här artikeln, men först ska vi ta ett titt på hur en hjärtinfarkt uppstår. 

Så uppstår en hjärtinfarkt

Ditt hjärta är en stor muskel som är ungefär lika stor som din knutna hand. Hjärtats uppgift är att pumpa ut syrerikt blod och näring till kroppens alla organ. 

För att hjärtmuskeln själv ska kunna arbeta behöver även hjärtat syrerikt blod och näring, vilket det får från de tre kranskärlen som sitter på hjärtats utsida (se bilden här nedan). Hjärtats förmåga att ständigt jobba och pumpa är helt beroende av blodtillförseln som det får via kranskärlen.

Åderförkalkning, åderförfettning och ateroskleros 

Friska blodkärl är töjbara och elastiska och inne i “rörets” väggar är ytan glatt, vilket bidrar till att blodet kan forsa fram lätt och effektivt. Men med tiden kan fett, celler och bindväv börja lagra sig i blodkärlens väggar och bilda plack. Det gör att blodkärlen som transporterar syrerikt blod blir tjocka, stela och trånga. Det gör i sin tur att blodflödet i ”rören” blir sämre. 

Tillståndet kallas på medicinskt språk för ateroskleros, i vardagslivet brukar man prata om åderförkalkning eller åderförfettning (se bilderna 1, 2, 3 och 4 här ovan). 

Placket kan bli instabilt och brista eller spricka, och då kan blod börja levra sig i skadan. En blodpropp kan då bildas och korkar igen blodkärlet. Om blodtillförseln stryps i ett kranskärl (alltså blodkärlen som hjärtat får sin blodförsörjning ifrån) får hjärtats muskelceller syrebrist. Syrebristen märks vanligen genom att det uppstår obehag eller smärtor i bröstet. 

Om blodtillförseln är avstängd tillräckligt länge kommer den delen av hjärtmuskeln att dö. Och det är alltså det här som är en hjärtinfarkt.

– Det blir som ett ärr i hjärtat, som gör att den delen av hjärtat inte längre kan dra ihop sig. Och om det är ett stort område som drabbas så får hjärtat svårare att pumpa ut den mängden blod som det tidigare gjort, säger Jakob. 

Graden av försvagning beror alltså på skadans omfattning. Av det skälet är det viktigt att behandlingen kommer igång snabbt så att infarktens storlek kan begränsas. Förutom den försämrade pumpfunktionen kan ärret också leda till rytmrubbningar, som kammarflimmer. Kammarflimmer är den vanligaste orsaken till plötsligt hjärtstopp. 

Minska risken för åderförkalkning

Resan till hjärtinfarkt börjar alltså oftast med åderförkalkning. Åderförkalkning är något som nästan alla människor mer eller mindre drabbas av, beroende på ålder, ärftlighet och livsstil. Det är dock svårt att veta om man har skadlig åderförkalkning. När symtomen dyker upp är det oftast på grund av att vissa delar av kroppen får för lite blod. 

Däremot finns det sådant som kan skynda på processen med åderförkalkning, exempelvis höga kolesterolvärden, högt blodtryck, rökning, diabetes, övervikt, brist på fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Men också hög ålder, ärftlighet,och stress.

Så varför fick Martin en hjärtinfarkt, han var ju en frisk och aktiv 44-åring?

– Vi vet inte helt hållet vad som orsakade hans hjärtinfarkt. Hjärtinfarkt beror ju nio av tio fall på åderförkalkning och de sista tio procenten kan till exempel bero på olycksfall, missbruk eller läkemedelsbiverkan. Men nio av tio fall orsakas alltså av åderförkalkning, som är en kronisk och progressiv process. Hos vissa människor börjar den redan i 20 årsåldern. 

– Men Martin har inte någon av de klassiska riskprofilerna, så i hans fall är det nog en genetisk komponent som orsakat åderförkalkningen som i sin tur orsakade hjärtinfarkten, säger Jakob. 

I framtiden vet vi förhoppningsvis mer om varför man får åderförkalkning och då kanske det visar sig att det finns andra faktorer som gjort att Martin har högre risk för hjärtinfarkt, menar Jakob. 

Så om Martins hjärtinfarkt berodde på ärftlighet kan det också betyda att du har ökad risk för att drabbas?

– Ja, min egen risk är ju alldeles säker förhöjd den också. Men den enda skillnaden mellan Martin och mig är att han måste ta mediciner varje dag. Alla andra livsstilsförändringar, som att vara fysisk aktiv, äta bra, sova ordentligt och inte stressa, är ju samma för mig som vill undvika min första hjärtinfarkt, som för Martin som vill undvika sin andra, säger Jakob.

– Men jag tycker också att man får ha lite pragmatisk syn på det. Jag har ju absolut varit orolig för det, och är det fortfarande. Men jag kan inte göra så mycket mer åt det än vad jag redan gör, säger han.

Så minskar du risken för hjärtinfarkt

Här är några livsstilsförändringar du kan gör för att minska risken för hjärtinfarkt, oavsett om du redan haft en eller vill minska risken för din första: 

• Ta hand om dina sjukdomar och ta de mediciner som du fått utskrivna. Högt blodtryck, högt kolesterol och diabetes är exempel på tillstånd som kan påskynda åderförkalkningen och därmed öka risken för hjärtinfarkt.

• Sluta röka - du minskar både risken för hjärtinfarkt men även många andra sjukdomar. 

• Ha en sund kosthållning och ha ett högst måttligt intag av alkohol. Läs mer om bra mat här.

• Gå ner i vikt om det behövs - övervikt ökar belastningen på hjärtat och blodkärlen. 

• Rör på dig och var fysiskt aktiv. Alla fysisk aktivitet räknas, men det är bra om det är mer än endast promenader. Man bör helst träna 45 minuter, tre gånger i veckan. Bäst är om du blir andfådd, trött och svettig. Läs mer om varför motion är bra för hjärtat här.

• Prioritera din sömn. Läs mer om hur du får bättre sömn här.

Provläs boken

Här kan du hitta ett läsprov från boken Hjärtinfarkten.