För hög stressnivå påverkar kroppen

På stenåldern behövdes full fysisk beredskap om vi utsattes för faran av till exempel en attack från en isbjörn.

I dag förbereder sig kroppen lika omsorgsfullt inför "faran" att till exempel inte hinna klart på jobbet.

Det är då en negativ stress skapas.

Psykiskt eller fysiskt hot

- Vid stress regagerar kroppen som om den var utsatt för ett fysiskt hot eller fara. Den förbereder sig på att fly, kämpa eller spela död, berättar Jenny Danielson. Hon är legitimerad psykolog och doktorand på Preventiv Medicin/Samhällsmedicin på Karolinska Institutet i Stockholm. Där studerar man bland annat effekten av ett stresshanteringsprogram för hjärtsjuka kvinnor.

Kroppen vet inte skillnaden

På stenåldern behövdes full fysisk beredskap om vi utsattes för livsfara. I dag förbereder sig kroppen lika omsorgsfullt inför "nutidsfaror" som att inte kunna betala sina räkningar eller att bilkön går för sakta. Resultatet blir en stressreaktion. Kroppen kan inte skilja på fysisk och psykisk stress.
- Kroppen mår inte bra av att vara i full beredskap utan vilopauser samtidigt är det normalt med flera stresspåslag per dag. Det är när vi aldrig kopplar av som det blir farligt, berättar Jenny Danielson.

Stressens olika ansikten

Stress och utbrändhet kan ha en rad olika ansikten och det är svårt att vara säker på orsak och verkan. Genetiska ryggsäcken spelar också en stor roll för vilka symptom du får.
- Har du till exempel anlag för ångest kan stress vara en utlösande faktor till att du utvecklar en ångeststörning som paniksyndrom. Bär du på anlag för migrän och spänner dig kommer du kanske att få allt tätare migränanfall.

Jenny Danielsson berättar att när kroppen tror att det är fara på gång är det många fysiska funktioner som ställs på sparlåga. Vi behöver vår styrka men till exempel matsmältningen är inte speciellt intressant om vi skulle behöva kämpa för vårt liv. Magen och tarmarna saktar av sin aktivitet.

Magen fungerar inte bra

Andra funktioner får extra mycket energi i stället då det behövs för strid eller flykt. Fettsyror frigörs från levern för att ge musklerna näring. Det fettet snurrar sedan runt i kroppen till ingen nytta eftersom vi sällan behöver så mycket fysisk energi i verkligheten. Grundtanken är att ge armar och ben energi för att du ska kunna slåss och springa effektivt.
- Blodet levrar sig också lättare och blodkärlen drar ihop sig för att du inte ska blöda så mycket om du skulle bli skadad. Andningsfrekvensen ökar och förflyttas från magen till bröstet, berättar Jenny Danielson.

Bröstsmärtor

Överandningen bidrar till att blodkärlen drar ihop sig vilket kan resultera i stickningar i fingrarna och bröstsmärtor. Sinnena skärps och du kan uppleva att du fokuserar lättare, ser och hör bättre. Under stark stress känner vi inte våra behov för kroppen har ingen anledning att sända signaler om att vi behöver gå på toaletten när den tror att vi kanske måste fly. Det gör att vi äter dåligt, slarvar med toalettbesök och ofta har svårt att sova när vi är stressade

En del av hjärnan krymper också ihop vid stress. Där lagras inlärda minnen och kortidsminnet vilket kan orsaka att vi blir glömska.

Faran över

Om du ligger på högt varv behövs det bara en liten händelse för att falla över kanten. Då kryper du över symtomtröskeln vilket kan ge flera olika symtom bland annat sömnsvårigheter och panikångest.

Symtomen visar sig gärna på semestern. Det är då du börjar slappna av och kroppen förstår att nu är faran över. Genast ger sig alla behov till känna som du inte känt tidigare när du var på ett högt stressvarv.

Planerad vila

- De som stressar har problem att koncentrera sig. Därför klarar de mindre på jobbet. De är ofta också oförmögna att hantera att de inte gjort klart allt de tänkt sig. Det gör att många väljer att sitta kvar ännu längre när de egentligen behöver gå hem och vila för att kunna vara kreativa nästa dag.

- Det här skapar en ond cirkel och en sak är säker, all stress även den vi kallar positiv stress, tar ut sin rätt om den pågår för länge. Därför är det viktigt är att bli uppmärksam på kroppens signaler och planera för vila och rekreation, berättar Jenny Danielson.

Är du sjukvårdspersonal? Läs mer om stressyndrom på NetdoktorPro »