Experten Anders G Olsson kommenterar nya studier om kolesterol

Fråga: Hej Anders! Hur vill du kommentera Uffe Ravnskovs kritik av gjorda studier och därav dragna slutsatser samt den utbredda medicineringen med simvastatin trots dess många biverkningar?
Vänligen
Rickard

Anders G Olsson: Hej Rickard! Ravnskovs argumentation går helt stick i stäv med en övertygande vetenskaplig litteratur. Få medicinska behandlingar är bättre dokumenterade än effekten av statinbehandling på sjuklighet och dödlighet i hjärtkärlsjukdom, vilket faktiskt Ravnskov och medförfattare medger i DN-artikeln från i våras. Biverkningsfrekvensen av statiner är låg i jämförelse med många andra läkemedel. Den vanligaste biverkan är muskelsmärtor, som uppträder i 7-8 procent av de behandlade. Denna biverkan är ofarlig och försvinner då man slutat med statin. I vissa mycket sällsynta fall kan patienten drabbas av muskelpåverkan, som kan vara allvarlig. Detta inträffar mest i vissa situationer t.ex. kombination med andra läkemedel, vid annan allvarlig sjukdom eller allmän nedkommenhet. Satiner bör undvikas i dess fall.

Fråga: Hej Anders! Jag undrar vad din kommentar till den svenska studien, som publicerades för ett par veckor sedan, är. Den visade ju att blodfetterna INTE påverkades av mängden fett man åt: "....enligt en ny svensk studie som bygger på analyser av 4 301 personer. I studien, som publiceras i British Journal of Nutrition, hade personerna som åt mest socker sämre blodfetter. Däremot påverkades inte blodfetterna av hur mycket fett personerna konsumerade."

Anders G Olsson: Studien är mycket intressant eftersom den kastar ljus över betydelsen av kolhydratintaget i form av socker (disackarid) på blodfettsmönstret. Det rör sig om "finlir" i blodfettsbranschen, där man delar upp blodfetterna eller de s.k. lipoproteinerna i små undergrupper och finner att ett minskat sockerintag tenderar att förbättra de åderförkalkningsframkallande s.k. små, täta onda lipoproteindelarna (LDL). Mättade fetter ökar i stället de stora onda lipoproteindelarna (också LDL), som vissa anser är mindre farliga. Inom sjukvården gör man inte sådana sofistikerade analyser utan man nöjer sig med att dela upp lipoproteinerna i de onda (LDL), som gynnar uppkomsten av hjärtkärlsjukdom och de goda (HDL), som synes skydda mot sjukdomen. I förlängningen kan dessa fynd komma att förklara varför diabetiker så lätt fåt kärlsjukdom trots att deras onda LDL-kolesterol ofta inte är förhöjt. Omfattande analyser har gjorts om effekterna både på risken för kärlsjukdom och säkerhet om man når mycket låga blodfetter med hjälp av läkemedel eller livsstil. För det första ett mycket lågt kolesterol minskar risken för hjärtkärlsjukdom ytterligare än om man bara når måttliga effekter av en kolesterolsänkande behandling. I vissa studier har man noterat en ökad risk för hjärnblödning vid låga kolesterolvärden, vilket skulle kunna vara ett resultat av statinbehandling eftersom statinerna i viss mån förhindrar blodet att levra sig och därmed skulle kunna försämra ett skydd mot hjärnblödning. Detta är sällsynt men man kanske ska undvika statinbehandling om man haft hjärnblödning. Man noterar ingen ökad risk för t.ex. cancer med mycket låga kolesterolvärden. Vi föds med ett kolesterol på c:a 2 mmol/L och det kan tas som intäkt för att den koncentrationen är OK.