Arbets-EKG

EKG

Elektrokardiogrammet (EKG) registrerar de elektriska impulserna som går genom hjärtat. Impulserna kan påvisas/mätas utanför hjärtat, till exempel via armarna, benen och i bröstkorgsväggen. I samband med att EKG tas fästs därför elektroder på armarna, fötterna och bröstkorgsväggen. Om anledningen till att ta EKG bara var att studera den elektriska rytmen hade det räckt med att mäta på endast ett ställe. Men genom att mäta på flera ställen kan läkarna vid skador på hjärtmuskulaturen till exempel påvisa var i hjärtat skadan inträffat.

Ett arbets-EKG används först och främst för att skaffa kunskap om det föreligger tecken på kranskärlssjukdom. Det vill säga om hjärtats blodkärl är så trånga att tillförseln av syre via blodet blir otillräcklig vid fysisk ansträngning. De två viktigaste kranskärlssjukdomarna är kärlkramp (angina pectoris)och hjärtinfarkt.

EKG vid kranskärlssjukdom

Vid kärlkramp har man vanligen inga bröstsmärtor i vila. Även om blodtillförseln i det trånga kranskärlet är nedsatt är det ändå tillräckligt för hjärtats syretillförsel när personen inte anstränger sig (se illustration av angina pectoris). Under ansträngning blir blodtillförseln däremot otillräcklig. För att undersökaren ska kunna bekräfta eller avfärda kärlkramp måste därför EKG tas under ansträngning.

Om ett område av hjärtmuskeln har otillräcklig blodtillförsel ger det förändringar på EKG. Det syns i den delen av EKG som kallas för ST-segmentet. Syrebrist i ett område av hjärtmuskeln visar sig som ett sänkt ST-segment. Genom att granska i vilka avledningar ST-sänkningen förekommer kan undersökaren se var problemet sitter och kanske också vilket kranskärl som är trångt.

Hur går undersökningen till?

Arbets-EKG är ett test där man utsätts för ökande fysisk belastning under EKG-övervakning. Det vanligaste sättet är att cykla på en ergometercykel. Under cyklingen registreras hela tiden EKG, och blodtrycket mäts flera gånger.

Cyklingen startar på mycket låg belastning. Efter hand ökas belastningen med någon eller några minuters mellanrum. Testet fortsätter antingen tills personen blir så trött eller andfådd att den inte orkar mera, tills undersökaren observerar speciella fynd eller tills personen själv berättar att den önskar avbryta.

Är det nödvändigt med särskilda förberedelser?

Nej, undersökningen kräver inga speciella förberedelser. Men eftersom personen ska cykla och anstränga sig är det bra att ha med sig träningskläder och skor att cykla i. Det är viktigt att avhålla sig från rökning och snusning under minst två timmar före undersökningen, och att inte använda hudkräm på överkroppen eftersom elektroderna då kan ha svårt att fästa. Det är också bra att bara äta något lättare före arbetsprovet, eftersom det annars kan vara svårt att anstränga sig.

Vad kan undersökaren hitta?

Det undersökaren först och främst koncentrerar sig på är att leta efter EKG-förändringar i ST-segmentet, som tecken på kranskärlssjukdom. Sådana förändringar är emellertid inte entydiga. Det betyder att resultatet från undersökningen inte är 100 % pålitligt.

För det första räknar man med att testet bara fångar in cirka 65 % av dem med kranskärlssjukdom (= testets sensitivitet). För det andra har bara cirka 65 % av dem med ett onormalt arbets-EKG i själva verket kranskärlssjukdom (= testets specificitet). Det innebär att ett om arbets-EKG är onormalt hos patienter med låg risk för kranskärlssjukdom, så är detta ofta ett uttryck för ett så kallat falskt positivt fynd. Man behöver alltså inte ha kranskärlssjukdom även om arbets-EKG tyder på det. Bland patienter med hög sannolikhet för kranskärlssjukdom är ett onormalt arbets-EKG i de flesta fall ett uttryck för kranskärlssjukdom.

Under belastningen kommer undersökaren också att utvärdera andra saker som arbetskapacitet, hjärtkapacitet, maximal puls, eventuella blodtrycksförändringar och hur snabbt pulsen faller efter avslutat test. Dessa observationer är också viktiga när undersökaren ska dra sina slutsatser.

Är det farligt att ta ett arbets-EKG?

Nej, för de allra flesta av oss är detta en ofarlig undersökning. Men i sällsynta fall händer det att arbetsprovet hos en patient med en allvarlig bakomliggande hjärtsjukdom kan utlösa en allvarlig hjärthändelse. Därför är personal som utför den här typen av undersökning alltid beredda på att ta itu med oväntade händelser. Läkare finns ofta på plats eller är lätta att nå om det skulle uppstå problem.