Kolesterol bör inte vara ett laddat ämne

– Kolesterol förtjänar inte att vara ett kontroversiellt ämne. Framstående forskare är överens om att ett högt kolesterolvärde kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar och död, säger Anders G Olsson, professor emeritus i invärtes medicin vid Hälsouniversitetet i Linköping.

Anders G Olsson är verksam som kardiolog vid Stockholm Heart Center, och han har ägnat många år till forskning åt förebyggande av hjärtsjukdomar och då främst behandling av höga blodfetter. Han berättar för Netdoktor att kolesteroldebatten rasade som värst på 1980-talet då vi ännu inte hade studier som klart visade att risken för att drabbas minskar om man sänker sitt kolesterolvärde. Många forskare uppmärksammade sambandet mellan kolesterolnivåerna i blodet och hjärtsjukdom, men det var också då som många ifrågasatte detta samband.
– Fram till 1994 fanns det inte många vetenskapliga studier som sambandet grundades på. Men då en stor studie genomfördes samma år kunde forskare konstatera att kolesterolsänkande läkemedel som gavs till hjärtsjuka patienter innebar stora förändringar. Och inom loppet av fem år kunde man se att dödligheten minskade med en tredjedel och risken för hjärt-kärlsjukdomar minskade även den med en tredjedel, tack vare att kolesterolet sänktes.

Han berättar att det under de senaste drygt 15 åren har kommit nya studier som undersöker sambandet mellan kolesterol och risken för hjärt-kärlsjukdomar.
– Det har gjorts studier på&nbspen rad&nbspolika grupper medelålders kvinnor och män, gamlingar samt&nbspdiabetiker. Och samtliga pekar på samma sak, nämligen att lägre kolesterolvärden innebär en kraftigt minskad risk att dö i förtid eller drabbas av kranskärlssjukdom, det vill säga sjukdomar som betingas av åderförfettning i kranskärlen, de kärl som försörjer själva hjärtmuskeln med blod. Det är en etablerad sanning båda bland patienter och inom vården, säger Anders G Olsson.

Men trots det så framstår det som att kolesterolfrågan är ett relativt laddat ämne, vad beror det på?
– Det finns en överbyggnad av mediala händelser och det gäller att hålla isär dessa. Vi lever ju tack och lov i ett samhälle där man får tycka och tro vad man vill. Sen är det väl så att den etablerade sanningen inte är särskilt intressant för media. Men är det däremot någon som säger motsatsen till vad majoriteten tycker blir det lätt upphaussat och får oförtjänt mycket uppmärksamhet. Den mediala bilden stämmer helt enkelt inte alltid överens med verkligheten, säger professor Anders G Olsson.

De som ställer sig kritiska till att kolesterolet skulle vara en riskfaktor pekar på studier som visar att infarktpatienter har lägre kolesterolvärden än normalbefolkningen samt att dödligheten är högre vid låga värden. Anders G Olsson påpekar dock att det är viktigt att komma ihåg att hjärtkärlsjukdom beror på flera faktorer, och inte bara kolesterol. Samtidigt vill han även framhäva vikten av ett kritiskt tänkande och menar att det är en nödvändighet för forskare att ifrågasätta så kallade etablerade sanningar, vilket även gäller kolesterol. Majoriteten av dagens forskare och läkare lutar sig mot resultaten av mellan tio och tjugo välkontrollerade studier som visar att kolesterolvärdet spelar en stor roll och bör hållas inom en låg nivå.
– Trots den här mediala uppmärksamheten att kolesterol inte skulle vara en riskfaktor har jag ännu inte träffat en hjärtpatient som inte vill sänka sitt kolesterolvärde efter att de haft exempelvis en hjärtinfarkt.

Slutligen pekar Olsson på det som är allra viktigaste för att undvika förtida död och hjärt-kärlsjukdomar.
– Det allra viktigaste är människans förändrade livsstil. Hjärtdödligheten har ju faktiskt halverats på 20 år och det beror på att vi har blivit väldigt mycket bättre på att äta rätt sorts fetter, som till exempel olivolja i stället för smör. Dessutom har vi blivit väldigt mycket bättre på att äta grönsaker och kunskaperna är generellt sett väldigt goda när det kommer till hälsa och kost, avslutar Anders G Olsson, professor emeritus i invärtes medicin vid Hälsouniversitetet i Linköping.