Infektionskänslighet, symtomguide

Vad är infektionskänslighet?

• Infektionskänslighet innebär ökad förekomst av infektionssjukdomar – eller att en person har nedsatt immunförsvar.

Förekomst

• Det är vanligt att små barn har infektioner ofta, och det är svårt att sätta en gräns mellan vad som är normalt och onormalt.
• Detsamma gäller för urinvägsinfektioner hos kvinnor, där frekventa infektioner kan uppstå hos i övrigt helt friska personer.
• I de flesta fall med upprepade infektioner på samma ställe i kroppen är orsaken lokal – till exempel att trång passage i näsan gör att man lättare får bihåleinflammation.

Immunbrist

• Immunbrist innebär att det finns en allvarlig, underliggande sjukdom i kroppen som har medfört att immunförsvaret fungerar sämre.
• Immunförsvaret finns i kroppens blodceller (blod och benmärg) och lymfceller (blod, lymfa, lymfkörtlar, mjälte).
• De här cellerna angriper främmande bakterier eller virus som tränger in i kroppen.
• Immuncellerna tillverkar också antikroppar mot "inkräktarna", vilket ger ett effektivt försvar om samma mikroorganismer angriper kroppen vid ett senare tillfälle.
• De mest kända orsakerna till immunbrist är HIV/AIDS och cancersjukdomar samt behandling med cellgifter.

Vad är orsaken till infektionskänslighet?

Vanliga orsaker

• Småbarn:
  • Efter cirka sex månaders ålder avtar mängden antikroppar i blodet som barnet fått av sin mamma. Barnet måste klara sig på egen hand och utveckla egna antikroppar. Det innebär att barnet ofta har infektioner. Ett normalt barn kan ha många infektionssjukdomar det första levnadsåret.
• Återkommande infektioner i ett organ:
  • Öroninflammationer beror exempelvis nästan alltid på lokala förhållanden i det aktuella organet och är beskedliga. Barnet växer i regel ifrån problemet.
• Försämrat allmäntillstånd:
  • Försämrat allmäntillstånd vid olika sjukdomar kan öka infektionskänsligheten.

Sällsynta orsaker

• Användning av läkemedel som hämmar immunförsvaret, exempelvis vid reumatiska sjukdomar, eller cellgifter.
• Lymfom:
  • Non-Hodgkins lymfom och Hodgkins lymfom
• Leukemier:
  • Akut lymfatisk leukemi, akut myelogen leukemi, kronisk lymfatisk leukemi, kronisk myelogen leukemi
• HIV/AIDS:
  • Avmagring och nedsatt allmäntillstånd
  • Ofta lite speciella infektioner
• Medfödd immunbrist.

Vad kan man göra själv?

• Upprepade luftvägsinfektioner är normalt hos småbarn. Förskolebarn smittas lätt av andra barn. Men det är normalt, och det är på det sättet som barnen bygger upp sitt immunförsvar så att de blir mindre sjuka senare i livet.
• Behandlingsmässigt finns det lite att göra utöver allmänna åtgärder – som att klä barnen förnuftigt så att de inte fryser när de är ute och inte är för varma när de är inne. Hälsosam kost och fysisk aktivitet bidrar också till ett stärkt immunförsvar.

När ska man söka vård?

• Vid återkommande infektioner som gör en orolig kan man kontakta läkare, om inte annat för att få bekräftat att det inte finns någon underliggande sjukdom.

Utredning

Sjukdomshistorien

Vanliga frågor

• Hur ofta förekommer infektionerna?
• Vilka infektioner har du/barnet haft det senaste året?
• Har du/barnet tagit antibiotika det senaste året, hur många gånger i så fall?
• Har du/barnet några andra sjukdomar?
• Har du/barnet fullföljt vaccinationsprogrammet och fått alla vaccinationer?
• Hur växer barnet?
• Har du/barnet opererats någon gång?
• Äter du/barnet någon medicin regelbundet?
• Röker du eller utsätts barnet för rök i hemmet?
• Kan du vara hiv-smittad?
• Finns immunbristsjukdom i släkten?

Undersökningar

• Om det är tydligt att det inte är onormal infektionskänslighet, finns det ingen anledning att göra någon omfattande undersökning.
• Vid osäkerhet gör läkaren en allmän kroppsundersökning och kommer då att särskilt bedöma lymfsystemet.
• Om de infektionerna återkommer på samma ställe, till exempel öron eller bihålor, genomförs en grundlig undersökning av det aktuella organet.
• Enskilda blodprov som hemoglobin (Hb), sänka (SR) och CRP tas ofta.
• Mer omfattande utredning med blodprov blir aktuellt om det finns misstanke om underliggande sjukdom.
• Eventuellt kan röntgenundersökning av lungorna bli aktuellt.
• Eventuellt hiv-test.

Remiss

• Vid stor oklarhet om möjlig underliggande sjukdom eller eventuellt fynd som ger stark misstanke om allvarlig sjukdom blir man hänvisad till specialist inom lämpligt område (till exempel öron-näsa-hals-läkare, reumatolog eller kardiolog) eller inlagd på sjukhus.
• Vid lokaliserade, upprepade infektioner på samma ställe (till exempel öron) kan bedömning av specialist inom det specifika området ibland behövas.