Lågt blodvärde vid kronisk njursjukdom

Vad är lågt blodvärde (anemi) vid kronisk njursjukdom?

Anemi betyder att det finns för lite hemoglobin i blodet. Hemoglobin är ett ämne som tar hand om syretransporten i blodet och finns inne i de röda blodkropparna. Det är hemoglobin som gör att blod ser rött ut och det är mängden hemoglobin som avses när vi talar om att mäta "blodvärdet". Anemi kallas ofta för "lågt blodvärde" eller "blodbrist". Anemi är ingen sjukdom i sig utan ett fynd som oftast behöver utredas. Om lågt blodvärde bedöms bero på den nedsatta njurfunktionen talas om lågt blodvärde vid kronisk njursjukdom eller renal anemi. 

Kronisk njursjukdom är beteckningen på det tillstånd som medför en gradvis och vanligen varaktig förlust av njurfunktionen med tiden. Detta sker vanligen över en period på månader och år. Kronisk njursjukdom indelas i fem stadier av ökande allvarlighetsgrad (se nedan). Stadium 5, den allvarligaste graden, innebär kronisk njursvikt. Då föreligger det en fullständig eller nästan fullständig förlust av njurfunktionen och man behöver dialys eller njurtransplantation för att överleva.

Lågt blodvärde vid kronisk njursjukdom är vanligare desto sämre njurfunktionen är. Såväl barn som vuxna kan få sämre njurfunktion och lågt blodvärde vid kronisk njursjukdom förekommer därför också i alla åldrar. 

Symtom

Låg syretransportkapacitet kan leda till många olika symtom. Exempel på symtom är trötthet, yrsel, andfåddhet, sömnstörningar, huvudvärk, kraftlöshet, koncentrationssvårigheter, hjärtklappning, nedstämdhet, öronsus, oroliga ben och försämrat sexualliv. Om blodvärdet sjunker långsamt eller har funnits länge kan det dock vara så att man inte upplever några symtom alls.

Kronisk njursjukdom och särskilt kronisk njursvikt kan också leda till symtom som liknar anemi, såsom andfåddhet som följd av vätska i lungorna eller trötthet på grund av ansamling av olika ämnen i kroppen. Det är därför inte alltid enkelt att säga om symtom vid lågt blodvärde är på grund av blodvärdet i sig eller på grund av den bakomliggande njursjukdomen. 

Orsak

Röda blodkroppar bildas i benmärgen och produktionen beror på bland annat tillgång till järn. Om man har järnbrist sjunker ofta blodvärdet. Vid njursjukdom beror det ofta på att det finns en hormonell obalans i kroppen vilket gör att järnet inte tas upp i tarmarna eller görs tillgängligt för cellerna i benmärgen. 

Lågt blodvärde kan också uppstå till följd av att det produceras för lite av ett hormon som heter erytropoetin (EPO). EPO styr produktionen av röda blodkroppar och vid låga blodvärden ökar EPO i normala fall kraftigt för att stimulera benmärgen till att producera fler röda blodkroppar. EPO produceras i njurarna och vid kronisk njursjukdom kan det uppstå en brist på EPO som leder till att det inte produceras tillräckligt med röda blodkroppar. Resultatet är då ett för lågt blodvärde.

Andra orsaker som kan bidra är brist på olika ämnen i kroppen såsom folsyra eller vitamin B12. Orsaken bakom det låga blodvärdet är till stor del densamma som vid så kallad anemi vid kronisk sjukdom.

Diagnos

Diagnosen är inte enkel att ställa eftersom det saknas enkla prover för att bedöma om man verkligen har järnbrist om njurfunktionen är försämrad. Ofta handlar det om en helhetsbedömning av olika prover. 

Behandling av lågt blodvärde (anemi) vid kronisk njursjukdom

Behandlingen vid renal anemi går ut på att behandla eventuell järnbrist och att behandla med läkemedel som liknar EPO. EPO ska dock användas med försiktighet eftersom man har sett att behandling med EPO i vissa fall kan öka risken för bland annat stroke och blodproppar. 

Järn kan ges som tabletter men ofta behövs behandling med järn direkt in i blodet om njurfunktionen har försämrats avsevärt. Det handlar om att järnet inte tas upp från tarmarna och därmed inte kommer till cellerna i benmärgen som ska producera röda blodkroppar. 

Prognos

Kronisk njursjukdom är ofta en sjukdom som blir långsamt sämre med tiden. I samband med försämringen ökar risken för att det ska uppstå komplikationer i form av lågt blodvärde. 

Behandling kan i vissa fall minska symtomen och minska behov av blodtransfusioner. Studier pågår för att se om behandling minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar.