Järnbrist och lågt blodvärde

Vad är järnbrist och järnbristanemi?

Järn är nödvändigt för många olika processer i kroppen och en viktig funktion av järn är att kroppen ska kunna tillverka proteinet hemoglobin (Hb). Hemoglobin är proteinet som transporterar syre i blodet vilket är viktigt för att alla kroppens celler ska fungera som de ska.

Järnbrist betyder att kroppens järnlager är tömda eller att kroppen har svårt att använda järnet som finns. Järnbrist kan leda till olika symtom, och om järnbristen är tillräckligt uttalad kan kroppen ha svårt att producera hemoglobin. Det gör att hemoglobinvärdet sjunker, vilket kallas för anemi eller lågt blodvärde. Anemi som beror på järnbrist kallas för järnbristanemi.

Järnbrist är ett vanligt tillstånd, det är den vanligaste undernäringsbristen i världen. Järnbrist och järnbristanemi är betydligt vanligare hos kvinnor än hos män. Järnbrist förekommer hos cirka 10 till 30 procent av kvinnor och 4 till 14 procent har järnbristanemi. Hos män förekommer järnbrist hos 0 till 3 procent och järnbristanemi förekommer hos 0 till 2 procent. 

Symtom

Järnbrist och lågt blodvärde till följd av järnbrist kan ge liknande symtom men symtomen är mer uttalade om man har lågt blodvärde till följd av järnbrist. Vanliga symtom är:

• Trötthet och orkeslöshet samt nedsatt mental och fysisk prestationsförmåga.
• Andfåddhet, särskilt i samband med träning. Vid kraftig järnbristanemi kan det även märkas i vila genom att man andas snabbare.
• Lågt blodvärde kan leda till blek hudfärg och snabb hjärtfrekvens. Särskilt hos personer med förträngningar i hjärtats blodkärl kan det leda till bröstsmärtor vid ansträngning – kärlkramp.
• Järnbrist kan leda till diffust håravfall, torr hud och nagelförändringar.
• En viktig orsak till restless legs (RLS) (kallas även för Willis-Ekboms sjukdom) är järnbrist.
• Andra symtom är huvudvärk och yrsel.
• Tungförändringar där tungan blir röd/rosa, slät/glatt med ibland ytliga sår (atrofisk glossit).

Orsak

Kroppen förlorar hela tiden järn. En genomsnittlig förlust är cirka 1 mg järn per dygn. Menstruerande kvinnor förlorar av naturliga skäl mer järn än män. Vanlig kosthållning ger ett näringsupptag på 10–20 mg per dag, där cirka 1–2 mg tas upp. Järnbrist uppstår när kroppens järnbehov överstiger järnupptaget från kosten, eller om kroppen blir av med järnet genom till exempel blödningar.

Orsaker till järnbristanemi är:

• Bristfällig kosthållning (vid till exempel vegankost eller anorexi).
• Nedsatt upptag i tarmen till följd av sjukdomar i magsäck eller tarm (celiaki, efter tarmkirurgi, infektion med H. pylori, atrofisk gastrit, ulcerös kolit eller Crohns sjukdom).
• Normala och rikliga menstruationsblödningar hos kvinnor i fertil ålder. 
• Blodförlust (till exempel cancer i mag-tarmkanalen, magsår, blod i urinen, näsblödningar, blodgivare).
• Graviditet.
• Läkemedel som ökar blödningsbenägenheten som till exempel NSAID, aspirin, nya antikoagulantia och warfarin samt läkemedel som hämmar syraproduktionen i magsäcken.
• Patienter med kroniska sjukdomar, som till exempel inflammatorisk tarmsjukdom, kronisk hjärtsvikt, kronisk njursvikt, cancer, reumatoid artrit och fetma.
• Kraftig fysisk ansträngning.

Diagnos

Symtomen ovan kan ge misstanke om järnbrist. Det är också vanligt att man har upptäckt ett lågt blodvärde, hemoglobinvärde, i samband med utredning av ett annat tillstånd. Det kan göra att man misstänker järnbrist.

Järnbrist påvisas genom mätning av ferritin (ett värde som avspeglar järnförråden). Ferritinvärdet är det värde som minskar tidigt när man har för lite järn. Järnvärdet i blodet varierar kraftigt och rekommenderas inte som prov vid utredning av järnbrist. En nackdel med ferritin är att det kan stiga vid inflammation i kroppen, vilket gör att värdet kan vara svår att tolka hos personer som har kronisk inflammation i kroppen, exempelvis reumatoid artrit. I sådana fall krävs andra prover. 

Oftast behövs andra prover för att bedöma möjliga orsaker:

• Sänka (SR) och CRP kan påvisa inflammation i kroppen och ge information om ferritin verkligen avspeglar kroppens järnförråd. Om det visar sig att man har kraftig inflammation i kroppen ska man utreda detta vidare. 
• Andra prover tas ofta för att göra en viss översikt av kroppens funktioner, som till exempel njurfunktionen. Vid njursvikt kan man också utveckla lågt blodvärde. Andra vanliga prover är nivåer av vitamin B₁₂ och folat.
• Avföringsprov kan upptäcka små blödningar som är osynliga för ögat. Sådana blödningar kan vara tecken på magsår, eller i vissa fall cancer i mag-tarmkanalen. 
• Om det inte är tydligt varifrån järnbristen kommer är det vanligt att mag-tarmkanalen undersöks med gastroskopi och/eller koloskopi för att se om det finns någon blödningskälla. 

Behandling av järnbrist och järnbristanemi

Vad kan jag göra själv?

Man bör själv se till att få i sig tillräckligt med järn genom en järnrik kost. Järn finns främst i inälvs- och blodmat som lever och blodpudding. Det finns även i ägg och skaldjur. I vegetabiliska livsmedel finns järn i fullkornsprodukter, nötter, frön, torkad frukt och baljväxter. 

Om man har kraftiga menstruationsblödningar kan man söka vård för att få behandling för att minska blodförlusten. 

Läkemedel

Om man har järnbrist kan man få behandling med järn som tabletter eller droppar. Det ska helst tas innan måltider eller mellan måltider eftersom mat gör att järn tas upp sämre. Man bör vara återhållsam med samtidigt intag av ämnen som kan minska upptaget av järn, såsom kalcium (mejeriprodukter), fytinsyra (framför allt i fullkornsmjöl, mindre mängder i surdegsbröd, bröd som jäser länge eller skållat mjöl), tanniner (kaffe och te) och läkemedel som höjer pH-värdet i magsäcken (magsyrehämmande läkemedel). 

Biverkningar som illamående, förstoppning, magsmärtor och diarré är vanliga vid behandling med järn. För att undvika biverkningar kan man börja med en låg dos som sprids ut över dagen. Man kan också ta järntabletter varannan dag istället för varje dag. Det ger mindre biverkningar men påverkar inte effekten av behandlingen. Om biverkningarna inte blir bättre kan man testa att ta tabletten till måltider eller försöka byta preparat för att se om det ger mindre biverkningar.

Om biverkningarna är problematiska eller när tablett-/droppbehandling inte har förväntad effekt kan man ge järn direkt i blodet. Det har ofta mycket god effekt och kan också ges när kroppen har svårt att ta upp järn. Järn som ges direkt i blodet kan i mycket sällsynta fall ge allergiska reaktioner och det är därför viktigt att man berättar för sin läkare om man tidigare har haft en allergisk reaktion av ett järnpreparat direkt i blodet. Det är också viktigt att man meddelar om man haft vissa sjukdomar som påverkar immunsystemet (såsom reumatoid artrit, astma, eksem eller andra allergier), eftersom det då är mer sannolikt att man får en allergisk reaktion av järnpreparat som ges direkt i blodet.

Prognos

Förloppet är helt beroende på varför man har utvecklat järnbrist. Vanligen är järnbristanemi i sig lätt att behandla med extra järntillskott.