Normalt graviditetsillamående

Vad är normalt graviditetsillamående?

Graviditetsillamående börjar vanligtvis under graviditetsvecka fyra till sex. Besvären brukar öka mot graviditetsvecka nio till tio, för att sedan minska och gradvis försvinna. Under graviditetsvecka 12 till 15 försvinner besvären helt hos de flesta. I vissa fall kan illamåendet hålla i sig in i den sista delen av graviditeten.

Normalt graviditetsillamående upplevs av de allra flesta gravida i varierande grad. Extremt graviditetsillamående drabbar cirka en av hundra gravida.

Symtom

För många är illamåendet särskilt besvärande på morgonen, men det varierar och en del besväras under hela dagen. Det är inte ovanligt att graden av illamående varierar från dag till dag.

Extremt graviditetsillamående, hyperemesis gravidarum, kännetecknas av så kraftigt illamående och kräkningar att allmäntillståndet påverkas i betydligt. Symtomen kan vara så uttalade att man varken kan äta eller dricka och konsekvenserna kan bli viktnedgång och uttorkning.

Orsak

Många förklaringar till graviditetsillamående har föreslagits – förändringar i samspelet mellan nervsystemet och hormoner, förändrad funktion i binjurarna och hypofysen, med förhöjda nivåer av metabola hormoner och obalans i könshormoner, anses alla ha betydelse för utveckling av graviditetsillamående.

Illamående vid tidigare graviditeter ger en något ökad risk för graviditetsillamående vid en ny graviditet. Illamåendet är också ofta mer uttalat vid flerbördsgraviditeter. Även ärftlighet verkar spela en roll.

Diagnos

Beskrivning av symtomen och viktkurva ger en uppfattning om hur svårt graviditetsillamåendet är. Om illamåendet är så uttalat att det leder till bristande viktuppgång – eller till och med viktnedgång – finns anledning till extra noggrann uppföljning och behandling. I svåra fall, om man inte får i sig näring och går ner i vikt, kan sjukhusvistelse bli nödvändig.

Behandling av normalt graviditetsillamående

Det övergripande målet är att genomföra graviditeten med minsta möjliga obehag för modern och minsta möjliga risk för barnet.

Koständringar

Att undvika faktorer som utlöser illamående är det viktigaste. Tung luft, starka dofter, värme, hög luftfuktighet, höga ljud, ljus i rörelse eller egen rörelse (köra bil) är exempel på saker som kan skapa illamående, men viktigast är att man själv känner in vad som påverkar en och undvika det.

Den som är gravid kan prova att äta små täta måltider, där den första måltiden kan intas i sängen. Man bör helst äta något innan man blir hungrig, då en tom mage förvärrar illamåendet när man väl äter.

Vissa kvinnor tycks vara mindre besvärade av mat som är lite kryddad, salt mat och måltider som är rika på proteiner. Undvik mat som utlöser eller förvärrar illamående. Livsmedel med låg fetthalt har en kortare passagetid genom magen, och kan därför vara mindre illamåendeframkallande för vissa.

Läkemedel

Läkemedel som kan ha effekt vid graviditetsillamående är meklozin (Postafen) och prometazin (vanligast Lergigan comp.):

• I första hand rekommenderas Postafen 25 mg tabletter (receptfritt). Tabletterna kan tas två gånger om dagen. 
• I andra hand, vid kraftigare besvär, rekommenderas i regel behandling med Lergigan Comp 10/50mg (receptbelagt). Man kan ta en tablett två till fyra gånger per dag.

Ett annat läkemedel som kan ges är metoklopramid, ett läkemedel mot illamående. Det ska dock tas med försiktighet under senare delen av graviditeten, särskilt under tredje trimestern. Andra medel, inklusive B-vitaminer och ingefära, kan prövas men rekommenderas inte rutinmässigt vid extremt graviditetsillamående.

Om illamåendet är mycket besvärligt kan det ibland bli aktuellt med anpassningar på arbetsplatsen eller i sällsynta fall sjukskrivning. Vid extremt graviditetsillamående behövs ibland sjukhusvård under en kortare tid för att undvika uttorkning.

Prognos

Graviditetsillamående är vanligt och i de flesta fall försvinner symtomen efter cirka 12 veckors graviditet. I de mer uttalade fallen kan det finnas behov av hjälp och behandling. Prognosen är mycket god för både mamma och barn. Även om illamåendet kan vara jobbigt för mamman så påverkas inte fostrets tillväxt och utveckling. De rekommenderade medicinerna mot illamående är säkra att använda och orsakar inte fosterskador.