Gallstas under graviditeten
Vid en graviditet sker många förändringar i kroppen. En viss påverkan av levern sker hos många, men hos vissa uppstår ett tillstånd med förhöjda nivåer av gallsyror som kan ge klåda och ökad risk för tidig födsel.
Vad är gallstas under graviditet?
Gallstas under graviditet är ett tillstånd där det uppstår en ansamling av gallsyror i blodet under den senare delen av graviditeten. Tillståndet kan leda till klåda och ibland till risk för komplikationer hos fostret, såsom tidig födsel eller syrebrist i samband med förlossningen.
På fackspråk kallas tillståndet för intrahepatisk kolestas under graviditet, graviditetshepatos, gravidetskolestas och förkortas ofta som ICP eftersom tillståndet kallas för intrahepatic cholestatis in pregnancy på engelska.
Klåda av olika orsaker är vanligt och förekommer i 20 till 25 procent av alla gravida. Gallstas under graviditet är inte lika vanligt och uppstår vid cirka en till två av hundra graviditeter.
Symtom
Vid gallstas under graviditet uppstår klåda utan hudutslag under den senare delen av graviditeten, vanligen efter vecka 30. Klådan kan finnas över hela kroppen men är oftast med uttalad i handflator och fotsulor. Klådan är vanligtvis som värst på natten. Även om det initialt inte finns utslag kan rivning ge rivmärken och andra hudförändringar. Hos 10 till 20 procent av alla fall uppstår gulsot.
Orsak
Gallvätska med gallsyror bildas i levern och utsöndras via leverns gallgångar till lagring i gallblåsan, eller direkt ut i tunntarmen. I tarmen är gallan viktig för nedbrytning av fett. Vid gallstas under graviditeten uppstår en ansamling av gallsyror i blodet eftersom gallsyrorna inte kommer till gallvägarna. Ökade mängder av gallämnen i blodet kan ge upphov till klådan som är central vid sjukdomen.
Forskare har inte hittat den exakta orsaken men ökade hormonnivåer, ärftlighet och miljöfaktorer tycks spela en roll. Risken för tillståndet är högre om man har närstående som också haft gallstas under graviditet.
HAR DU KOLL PÅ PATIENTLAGEN? Lär dig mer om vårdens skyldigheter gentemot dig som patient och anhörig!
Diagnos
Om man misstänker tillståndet kan man mäta nivåer av gallsyror i blodet. Vid klåda utan utslag hos en gravid kvinna i senare delen av graviditeten, med förhöjda värden på gallsyror, behöver man inte göra någon ytterligare undersökning. I vissa fall tas prover för att bedöma om blodets förmåga att levra sig har påverkats eller om det kan föreligga en kronisk infektion i levern, särskilt hepatit C.
Behandling
Behandlingen syftar till att lindra symtomen för modern och minska risken för komplikationer hos fostret.
Symtomlindring kan bestå av behandling med kylbalsam, antihistaminer och särskilda läkemedel som kan sänka nivån av gallsyror i blodet (ursodeoxikolsyra). Effekten är dock måttlig och det är inte klart om den behandlingen också leder till minskad risk för komplikationer hos fostret.
Mödrar med gallstas erbjuds extra övervakning och fosterövervakning. I fall med mycket höga gallsyrenivåer kan det vara nödvändigt att påskynda förlossningen. Detta diskuteras individuellt mellan den gravida och förlossningsavdelningen.
Prognos
Vid höga nivåer av gallsyror i blodet finns en liten ökning av risken för plötslig fosterdöd, så kallad intrauterin fosterdöd. Andra komplikationer som är något vanligare är för tidig födsel, syrebrist innan eller under förlossningen och tarmtömning i livmodern.
För modern är sjukdomen i det akuta skedet ofarlig. Klådan försvinner och blodproverna normaliseras några dagar till veckor efter förlossningen. Man har dock sett en ökad risk för diabetes under graviditeten, havandeskapsförgiftning och leversjukdomar senare i livet. Därför görs vanligen en kontroll av proverna efter genomgången graviditet.
