Fostertillväxt och tillväxtavvikelser

Vad är fostertillväxt och fosteravvikelser?

• Ultraljud:
  • Under fosterstadiet kan fostrets tillväxt hämmas eller öka av olika skäl. Tillväxtavvikelsen bedöms som vikt i förhållande till den vikt man förväntar sig utifrån graviditetens längd. Vikten beräknas genom mätningar vid ultraljudsundersökning.
• SF-mått (symfys-fundus mått):
  • Ett vanligare, men mer ospecifikt sätt att beräkna tillväxtavvikelsen på, är att mäta avståndet från blygdbenet (symfysen) till den övre kanten av livmodern (fundus)
  • SF-måttet mäts rutinmässigt vid varje mödravårdskontroll hos barnmorska efter graviditetsvecka 24. Om mätningarna visar dålig eller anmärkningsvärt hög tillväxt remitteras mamman till ultraljudsundersökning

Vad räknas som normal födelsevikt?

• Genomsnittlig vikt för levande födda svenska barn är omkring 3 500 gram. WHO har följande definitioner för födelsevikt:
  • Hög: över 4500 g
  • Normal: 2500–4500 g
  • Låg: under 2500 g
  • Mycket låg: under 1500 g
  • Extremt låg: under 1000 g

Förekomst

• Tillväxthämning hos fostret förekommer i 3–10 procent av alla graviditeter.
• För stort SF-mått kan bero på tvillingar, fel datering, stort foster eller mycket fostervatten (polyhydramnion).
• För lågt SF-mått kan bero på fel datering, litet foster eller lite fostervatten (oligohydramnion).
• Avplanande SF-kurva kan bero på upphörande av fostrets tillväxt (tillväxthämning).
• En SF-kurva som stiger alltför snabbt kan bero på tilltagande fostervatten (polyhydramnion).

Möjliga konsekvenser

• Stora barn:
  • Barn som väger mer än 4500 g, löper ökad risk för skador vid förlossningen. Syrebrist, lungskador, frakturer och nervskador är vanligare
  • Mödrar som föder stora barn riskerar ökad blödning och vävnadsskador i samband med förlossningen
• Små barn:
  • Om fostret växer mindre än normalt ökar risken för komplikationer hos barnet i samband med graviditet och förlossning. 

Vad kan vara orsaken?

Vanliga orsaker till höga SF-mått:

• Arv:
  • Ärftlig orsak att få stora barn
• Diabetes typ 1:
  • Mödrar med dåligt reglerad diabetes mellitus kan få stora barn med ökade fettdepåer under huden, vätskeansamling i kroppen, instabilt blodsocker, andningsproblem och hjärnblödningar
• Övervikt hos mamman:
  • Ökar sannolikheten för hög födelsevikt hos barnet. 
• Tvillinggraviditet:
  • SF-kurvan börjar stiga brantare än den normala kurvan runt graviditetsvecka 20
  • Vid ultraljud i graviditetsvecka 12–20, som de allra flesta kvinnor genomgår, upptäcks tvillinggraviditeter

Mer sällsynta orsaker till höga SF-mått:

• Ökad mängd fostervatten (polyhydramnios):
  • Orsakerna kan vara missbildningar i centrala nervsystemet, missbildningar i mag-tarmkanalen, flera missbildningar (hjärtfel, njurcysta), förändringar i moderkakan, sjukdom hos mamman eller fostret, men i vissa fall upptäcks ingen orsak
  • Ger ökad risk för förtidig förlossning, risk för navelsträngskomplikationer vid vattenavgång. Mamman har ofta besvär av den utspända magen och andnöd

Vanliga orsaker till låga SF-mått

• Arv:
  • Många nyfödda som är små för sin ålder, är små på grund av ärftliga faktorer. Mammans egen födelsevikt och syskonens födelsevikt ger en bra indikation på det nya barnets tillväxt och vikt
  • Ärftliga sjukdomar, kromosomförändringar och njursjukdom
• Havandeskapsförgiftning (preeklampsi och graviditetshypertoni):
  • Är en vanlig orsak till låg födelsevikt och beror på försämrad moderkaksfunktion
• Sjukdom hos mamman:
  • Upp till 10 procent av låg födelsevikt beror på infektioner som urinvägsinfektion utan symtom, röda hund, cytomegalovirusinfektion, toxoplasmos eller parvovirusinfektion
  • Andra sjukdomar som cystisk fibros, diabetes mellitus (typ 1 och typ 2), inflammatoriska sjukdomar som till exempel Crohns sjukdom, ulcerös kolit och systemisk lupus erythematosus (SLE) samt hjärtkärlsjukdom och njursjukdom kan också orsaka tillväxthämning av foster
• Rökning eller användning av droger hos mamman:
  • Kan ge tillväxthämning hos barnet
• Mammans näringstillstånd:
  • Kan ha viss betydelse vid svåra problem med graviditetsillamående
• Tvillingar?
  • Tvillingar har lägre födelsevikt. Efter graviditetsvecka 30–32 börjar tillväxten plana av

Mer sällsynta orsaker till låga SF-mått

• För lite fostervatten (oligohydramnion):
  • Orsaker kan vara cirkulationssvikt hos fostret som ger minskad urinproduktion eller för tidig vattenavgång
  • Konsekvenserna av för lite fostervatten för fostret kan bli sämre lungmognad och felställningar i muskel-/skelettsystemet. Detta gäller framförallt vid för tidig vattenavgång tidigt i graviditeten före vecka 20

Vad kan man göra själv?

• I de flesta fall med avvikelser i fostrets tillväxt, finns det inte mycket man kan göra själv, men om man röker eller dricker alkohol bör man definitivt sluta med det.
• Hälsosam kost och mycket motion är alltid viktigt.

Utredning

Sjukdomshistorien

Vanliga frågor

• Akuta sjukdomar under graviditeten?
• Kroniska sjukdomar?
• Matvanor?
• Användning av tobak, alkohol och droger?
• Tidigare graviditeter? Tidigare barns tillväxt och längd?
• Ärftliga sjukdomar i familjen? Preeklampsi, graviditets hypertoni hos mor eller systrar?

Undersökningar

• Vanligen mäts blodtrycket, SF-mått och vikten hos mamman och man lyssnar på fostrets hjärtljud.
• Andra undersökningar är ett urinprov från mamman för att bedöma eventuell förekomst av glukos och/eller protein. En urinodling beställs vid misstänkt urinvägsinfektion.
• Ibland kontrolleras blodprover som blodvärde, glukosvärde i blodet eller infektionsprover hos mamman.

Remiss 

• Vid misstanke om tillväxtavvikelse – för höga eller för låga SF-mått – remitteras mamman till ultraljudsundersökning.
• Vid misstanke om tillväxthämning kan upprepade ultraljudsundersökningar ge en mer exakt bedömning av fostrets tillstånd.
• Det är vanligen mödravården och obstetriker (gynekologer) som bedömer tillståndet.