Bröstinflammation

Vad är bröstinflammation?

Bröstinflammation är inflammation i mjölkgångar och bröstvävnad hos kvinnor som ammar. Bröstinflammation förekommer hos omkring 10 % under de första veckorna efter förlossning bland de kvinnor som ammar.

Symtom

Tillståndet inträffar oftast ett par veckor efter förlossningen. Vanliga symtom är mjölkstockning, att mjölk inte passerar och smärta i bröstet. Huden på bröstet blir hård, röd och svullen.

Om man går i flera dagar med bröstinflammation utan att få behandling kan det också utvecklas en så kallad bröstböld (abscess), vilket är en ansamling av var i ett hålrum. Bröstet blir då svullet och man kan känna en öm knöl inuti bröstet.

Om bröstinflammationen beror på bakterier är det vanligt med feber, frossa, huvudvärk och dålig matlust.

Orsak

Riskfaktorer för bröstinflammation är mjölk som ansamlas i bröstet, tilltäppta mjölkgångar samt sår och spruckna bröstvårtor. Mjölk som blir stående i bröstkörtlarna eller i tilltäppta mjölkgångar kan ge en inflammatorisk reaktion som gör mycket ont och som dessutom är en bra grogrund för bakterier.

Sår eller sprickor på bröstvårtorna ökar också risken för bröstinflammation. Därför är amningstekniken viktig eftersom en felaktig amningsteknik kan leda till sår eller sprickor på bröstvårtorna. Man kan dock få bröstinflammation trots bra amningsteknik. Andra riskfaktorer för bröstinflammation är nedsatt allmäntillstånd, bröstinflammation under tidigare graviditet, åtsittande bh som ger dålig tömning av bröstet, och plötslig ändring av tiden mellan amningarna.

Diagnos

Diagnosen ställs på de typiska symtomen – ett hårt, svullet, ömt, varmt och rött bröst. Även feber, influensakänsla och frossa kan förekomma. Svullna lymfkörtlar i armhålan förekommer, ibland med röda strimmor från bröstet till armhålan. Sår eller sprickor på bröstvårtorna ökar sannolikheten för att det är en bakterieinfektion.

Behandling

Egenbehandling

Man ska försöka fortsätta amma/tömma bröstet efter barnets behov. För att minska smärtan kan man ta smärtstillande läkemedel som ibuprofen och/eller paracetamol. Svala kompresser kan användas för att minska svullnad och smärta, men ska inte användas omedelbart före amning eftersom det kan gör så att det blir svårare för mjölken att drivas ut. Värme, till exempel varma kompresser, precis innan barnet läggs mot bröstet kan däremot lindra och främja utdrivningen av mjölken.

Det är bra att använda en stödjande bh under dagen. Använd gärna amningsskydd för engångsbruk och försök hålla bröstet torrt.

Om ovanstående inte hjälper inom något dygn eller om man känner sig allmänt sjuk och har hög feber kan det tyda på en bakterieinfektion där behandling med antibiotika behövs.

Antibiotikabehandling

Om amning/tömning av bröstet inte har någon effekt och det rör sig om en bakteriell bröstinflammation, kan antibiotika sättas in. Det är viktigt att ta hela antibiotikabehandlingen, som vanligtvis varar tio dagar, för att undvika att inflammationen kommer tillbaka.

Om en varböld, så kallad bröstböld, utvecklas i bröstet utförs kirurgiskt dränage av varet. Många kliniker gör detta med hjälp av ultraljud och lokalbedövning. Man tömmer varbölden med en nål eller tunn slang. Slangen lämnas ibland kvar för spolning. Ibland upprepas punktionen om det behövs.

Förebyggande behandling

För att förebygga nya bröstinflammationer kan man:

• Hålla brösten varma. Detta är särskilt viktigt på vintern.
• Smörja brösten med den sista mjölkdroppen efter amning, och låta brösten lufttorka.
• Se till att bröstvårtorna inte är för fuktiga på grund av läckage genom att byta amningsinlägg ofta.
• På apotek finns bra krämer och salvor som kan användas för att smörja in bröstvårtorna, så att man slipper sprickor och sårbildning, vilket kan vara viktigt för att begränsa bröstinflammationens utveckling.

Prognos

• Många bröstinflammationer läker utan att antibiotika behöver ges. 
• Vid bakteriell bröstinflammation som behandlas antibiotika går symtomen tillbaka efter ett par dagar.