Amning och läkemedel
Läkemedelsanvändning bör om möjligt undvikas under den tid ett barn ammas. Ibland kan det dock hända att man inte har något val och behöver ta läkemedel. Vad kan vara riskabelt för barnet och hur stor är i så fall risken?
Nyblivna mammor kan behöva läkemedel när de ammar. En del läkemedel går bra att kombinera med amning, andra kräver att amningen och tidpunkten då läkemedlet tas anpassas till varandra och en del är oförenliga med amning. Användning av läkemedel vid amning bör därför alltid diskuteras med läkare. Om den som ammar får intrycket att behandlingen påverkar barnet, bör detta tas upp med en läkare.
Kan läkemedlet passera över till bröstmjölken?
De flesta läkemedel som en ammande kvinna äter passerar över till bröstmjölken, men i de flesta fall i mycket små mängder. I praktiken är det sällsynt att läkemedel i så små mängder påverkar barnet. Ett fåtal läkemedel kan vara skadliga för spädbarn vid normal dosering till mamman, särskilt innan barnets njur- och leverfunktion har kommit igång ordentligt. Detta sker normalt under den första månaden efter förlossningen. Det finns läkemedel som inte alls passerar över till bröstmjölken, men också de som påverkar barnet på sådant sätt att de inte ska kombineras med amning.
Läkemedelsanvändning under amningsperioden
De allra flesta receptfria läkemedel anses säkra att använda i normala doser under amningsperioden. Undantaget är till exempel vissa medel mot hösnuva och åksjuka. Medel mot halsbränna går bra att använda, liksom smärtstillande medel för kortvarigt bruk.
De flesta läkemedel som tas i större doser, eller under en längre tid, kan påverka barnet. Vid köp av läkemedel medföljer alltid en bipacksedel där eventuella riktlinjer för graviditet och amning beskrivs. Det är bra att läsa detta innan man tar läkemedlet för första gången.
Läkemedel som smörjs in på kroppen, inhaleras eller bara tillförs visa delar av kroppen (nässpray, astmaspray, hudkrämer och liknande) är som regel säkra att använda. Läkemedel som smörjs in direkt på brösten bör du som regel undvika under amningsperioder.
De flesta blodtrycksläkemedel är säkra att använda under amning, men så kallade betablockerare kan orsaka långsam hjärtrytm eller lågt blodtryck hos barnet. Man bör också vara försiktig med ACE-hämmare, angiotensin II-antagonister och reninhämmare under barnets första levnadsmånader.
Om mamman har epilepsi måste hon som regel använda läkemedel också under amningsperioden. En del av de här läkemedlen kan leda till att barnet blir slött. Epileptiker bör inte avbryta sin medicinering. Att ändra dos eller behandling kan vara mer skadligt än att fortsätta använda läkemedlet. I många fall kan kvinnan ändå fortsätta amma, men då måste barnet observeras noggrant och i vissa fall behöver koncentrationen av läkemedlet i barnets blod kontrolleras. Några få epilepsimedel är olämpliga vid amning.
Vissa antibiotika kan överföras till modersmjölken i mängder som är tillräckligt stora för att ändra det naturliga bakterieinnehållet i barnets tarm. Typiska besvär som detta orsakar är torsk eller diarré hos barnet. I sådana fall kan man behöva byta till en annan typ av antibiotika. Om det inte är möjligt bör barnet få alternativ kost under en period. Vid blåskatarr hos mamman är det dock vanligt med diarré hos barnet, men sällan nödvändigt att byta ut mammans behandling.
Teofyllin används för att behandla astma, men det finns också i te och är nära besläktat med koffein. Teofyllin och koffein kan passera över till bröstmjölken. De här ämnena kan göra barnet irritabelt, men de är inte skadliga för barnet. Astmamediciner i sprayform går bra att använda.
Om en ammande kvinna använder lugnande läkemedel som bensodiazepiner kan detta ge slöhet hos ammade barn. Under de första levnadsmånaderna utsöndrar barnet denna typ av läkemedel mycket långsammare än mamman. Vid regelbunden användning kan det leda till en ansamling och höga koncentrationer i barnets kropp.
Som tidigare nämnts bör all användning av läkemedel under amningsperioden diskuteras med en läkare. Vissa läkemedel är säkra att använda under amningsperioder så länge de hanteras på rätt sätt och ges i rätt dos. Dos, när läkemedlet tas i förhållande till amning, behandlingens varaktighet, hur mycket barnet ammas, samt barnets ålder och vikt, är faktorer som kan påverka läkarens bedömningar av läkemedelsanvändning under amningsperioder.
Efter nyföddhetsperioden ammas många barn på ganska regelbundna tider och då kan tidpunkten för medicineringen ibland anpassas efter detta. Koncentrationen i mammans blod är som regel högst under de första timmarna efter att hon tagit medicinen och då är även koncentrationen av läkemedlet i bröstet störst.
Läkemedel som inte bör användas
Läkemedel som tillhör amfetamingruppen, cellgifter, vissa former av antibiotika, ergotamin (migränläkemedel) och litium (används vid vissa former av depression), samt radioaktiva ämnen är inte förenliga med amning.
Vissa läkemedel kan också påverka mjölkproduktionen och bör undvikas under amningsperioder. Detta gäller läkemedel som till exempel bromokriptin, kvinnliga könshormoner som östrogen och progesteron (finns bland annat i p-piller) och levodopa (parkinsonmedicin).
HAR DU KOLL PÅ PATIENTLAGEN? Lär dig mer om vårdens skyldigheter gentemot dig som patient och anhörig!
Skadliga läkemedel under amningsperioden
Ibland måste mamman använda läkemedel som kan skada barnet via bröstmjölken. Detta kan leda till att amningen måste avslutas. I andra fall är behandlingen bara nödvändig under en period och mamman kan åter börja amma barnet när behandlingen har avslutats. I sådana fall måste mamman pumpa ut bröstmjölk för att kasta den, så att mjölkproduktionen hålls igång.
Det är en bra regel att ha lite modersmjölk nedfrusen hemma, så att man har ett krislager om mamman måste avstå från att amma i en kortare period.
