Amning

Förberedelser

De flesta gravida har inte någon nytta eller behov av att göra något speciellt under graviditeten för att förbereda sig för amning. Det är en gammal myt att det är en fördel att "härda" bröstvårtorna under graviditeten. I värsta fall får man då sår på bröstvårtorna innan man har börjat amma.

Genom att rådfråga släkt och vänner kan man få goda råd som kan vara till hjälp för att få amningen att komma igång och fungera så bra som möjligt. Tjänsten Amningshjälpen har bra information och där finns också frivilliga som svarar på frågor över telefon. Den som vill kan vara anonym.

De första amningarna

Barnet läggs ofta vid bröstet bara några minuter efter förlossningen. Det tar ändå några dagar innan mjölkproduktionen kommit igång, vilket barnet är förberett på. Det har nämligen med sig näringsämnen från tiden i livmodern vilket utnyttjas innan det får tillräckligt med näring från bröstmjölken. Barnet behöver också lite tid innan det förstår hur det ska suga för att amningen ska bli effektiv. Den första mjölken som modern producerar under de första 72 timmarna efter förlossningen kallas för råmjölk eller kolostrum och den är extra näringsrik och värdefull för det nyfödda barnet.
Att börja amma så tidigt som möjligt efter förlossningen leder också till att livmodern drar ihop sig, och därmed avstannar blödningen i livmodern snabbare.

Amningstekniker

Många av de problem som kan uppstå i samband med amning – som ömma bröstvårtor, otillräckligt med mjölk, känsla av obehag i samband med amning – kan ofta undvikas eller lösas genom rätt teknik. Det handlar om att hitta rätt amningsställning, att barnet har rätt ställning, att bröstet ligger på rätt sätt, att barnet har rätt sug- och andningsteknik under amningen, att ge bröstet stöd och att avsluta amningen så skonsamt som möjligt. 

• Amningsställningen: Antingen man väljer att amma liggande på sidan i sängen eller sitta uppe i en stol är det viktigt med en bra amningsställning. Med hjälp av kuddar eller amningskuddar behöver varken mamma eller barn anstränga sig under amningen.
• Barnets ställning: Särskilt tidigt i barnets liv kan hud-mot-hud-kontakt kännas tryggt, så att barnet kan ha lite eller inga kläder på sig under amningen. Barnet bör ligga så rakt som möjligt, så att det inte måste vrida på sig för att nå bröstvårtan. Man kan experimentera lite med olika ställningar, särskilt barn som är för tidigt födda (men också många andra) kan ha svårt att fästa sig vid bröstet, vilket en ny placering av barnet under amningen kanske kan rätta till.
• Presentera bröstet: Man kan gärna klämma ut några droppar mjölk för att fukta bröstvårtan innan den hålls fram till barnet. Genom att stödja brösten med handen får man avlastning och ser till att bröstets vikt inte blir en belastning för barnet. Allteftersom barnet blir större, blir detta mindre och mindre viktigt.
• Sug- och andningsteknik: Barnets läppar kan beröras lätt med den mjölkvåta bröstvårtan om barnet inte spontant börjar att äta. När barnet öppnar munnen för att ta bröstvårtan, trycks barnet lite närmare så att barnets läppar omsluter det mörka området runt bröstvårtan (areola), och inte bara själva bröstvårtan. Det är viktigt att barnet suger på området runt bröstvårtan, inte bara på själva bröstvårtan. Om bara bröstvårtan omsluts av barnets mun blir brösten fort såriga.
• Avslutning: Man ska undvika att dra ut bröstvårtan medan barnet fortfarande suger. Istället kan man stoppa in ett finger i barnets mun så att trycket upphör, innan bröstvårtan dras ut. Detta för att undvika extra belastning och sårighet på brösten.

Mjölkproduktion

Brösten blir större under graviditeten, detta beror på att mjölkkörtlarna som producerar mjölken växer. Bröststorleken innan graviditeten bestäms först och främst av fettvävnad och inte av mjölkproducerande vävnad. Mödrar med små bröst producerar därför inte mindre mjölk än kvinnor med stora bröst. Ju oftare barnet ammar – om det utförs rätt, desto mer mjölk producerar brösten. Så länge barnet växer normalt finns det ingen anledning att bekymra sig över om man har tillräckligt med mjölk.

Det rekommenderas att det nyfödda barnet inte ska matas med flaska, då det vänjer sig vid det och amningen då kommer igång senare. Denna rekommendation har nog överdrivits. Det har hänt att knappt veckogamla barn blivit utsvultna och intorkade för att de inte har fått någon vätska alls när föräldrarna undvikit flaskmatning.

Amnings-te innehållande fänkål har sagts ha mjölkstimulerande egenskaper. Livsmedelsverket avråder dock ammande kvinnor från sådant te på grund av att det innehåller ett svagt cancerframkallande ämne (estragol).

Mjölkstockning och bröstinflammation

Det är inte ovanligt att det blir stopp i mjölkgångarna. Detta märks genom att det uppstår små ömma knölar som kan vara röda. Vanligtvis beror detta på mjölkrester eller annat som täpper till mjölkgångarna. Om detta inte rättas till, kan det leda till bröstinflammation. Det bästa sättet att rätta till detta är att öka genomströmningen i mjölkkanalerna. Det kan göras på olika sätt, exempelvis kan man försöka amma oftare. Då börjar man med att ge mjölk från bröstet med mjölkstockningen. Om barnet inte tömmer bröstet, bör man pumpa ut den sista resten. Se till att det inte finns press på bröstet så att mjölkgångarna kläms ihop, exempelvis genom att behån är för trång. Upphör inte att amma under denna period, då det kan förvärra besvären.

En åtgärd som ofta är effektiv, är att lägga en varm, fuktig handduk eller liknande runt bröstet. Packa gärna in en värmeflaska i den blöta handduken så att värmen håller sig längre. Värmen leder till ökad blodgenomströmning i området, samt att mjölkgångarna kan utvidga sig lite. En varm dusch där brösten masseras, kan också vara effektivt.

Ibland kan barnet neka att suga på det ömma bröstet. Mjölken kan helt enkelt bli lite sur på grund av de tilltäppta mjölkgångarna. Pumpa då ur detta bröst och töm det så bra som möjligt. Fortsätt att pumpa bröstet tills problemet löser sig, och barnet åter ammar också från det problematiska bröstet.

Sjukvården bör kontaktas om det utvecklas tilltagande smärtor från bröstet, feber, frossa eller svettningar, ökande svullnad eller rodnad på bröstet. Det kan då bli nödvändigt med antibiotika för att få infektionen att gå över. Det är bra att ändå fortsätta amma så mycket som möjligt med det inflammerade bröstet, och gärna pumpa ur bröstet för att det så snabbt som möjligt ska läka. Detsamma gäller för användning av varma omslag och varm dusch, helst fler än fyra gånger om dagen. I vissa fall kan det utveckla sig en så kallad bröstböld som kanske måste tömmas. I sådana fall är det naturligt att avsluta amningen från det påverkade bröstet. Det är ändå viktigt att pumpa ur bröstet så att amningen kan återupptas när symtomen går tillbaka.

Ömma bröstvårtor

Såriga eller ömma bröstvårtor bör luftas så mycket som praktiskt möjligt. Vissa har god hjälp av att torka bröstvårtorna med hårfön (på lägsta styrka) efter att ha ammat. Brösten bör också bara tvättas med vatten, inte med tvål eller alkoholbaserade våtservetter. Vissa oparfymerade krämer kan användas om det finns en uttalad uppsprickning av bröstvårtorna. Kosmetiska och parfymerade produkter bör undvikas.

Positiva effekter av amning

Med undantag för vitamin D innehåller modersmjölken allt som barnet behöver näringsmässigt för att utvecklas normalt under de första sex månaderna. Amning har också en positiv inverkan på immunförsvaret, bland annat innehåller mjölken antikroppar från modern som skyddar barnet från infektioner. Dessutom kan amning påverka utveckling och mognad av barnets eget immunförsvar och ha andra positiva långtidseffekter för hälsan. Amning kan också ha betydelse för moderns hälsa – bland annat finns det starka belägg för att amning ger minskad risk för bröstcancer före klimakteriet.

Huruvida amning skyddar barn mot att utveckla allergier är en kontroversiell fråga. Flera studier har visat att särskilt barn till allergiska föräldrar får mindre besvär om de ammats, men det finns också rapporter som säger emot detta.

Bröstuppfödda barn har en lägre viktökning från 2–3 månaders ålder och under resten av det första levnadsåret, än barn som får modersmjölksersättning. Det finns dessutom belägg för att amning minskar risken för senare övervikt.

Pappa eller partner och amning

Det är viktigt att komma ihåg att även om amning är ett exklusivt privilegium för mamman, så har pappan eller partnern en viktigt stöttande roll. När pappan eller partnern stöder mamman, fungerar amningen bättre. Hans eller hennes tilltro till kvinnans förmåga att amma, hans eller hennes stöd och praktiska insatser kommer att underlätta möjligheterna att amma.