En av tio nyblivna mammor kan ha ätstörningar

Gravida och nyblivna mammor med ätstörningar får dålig uppmärksamhet, både inom vården och forskningen. Enligt forskare på Karolinska institutet, som nu har gjort en studie på ämnet, har man helt enkelt haft för dålig koll på gruppen och därför har det inte heller funnits tillräcklig med intresse.

I den nya studien uppgav 5,3 procent av 426 kvinnor som var i gravidvecka 10-12 att de led av ätstörningar. Och av de 345 kvinnor som tillfrågades 6–8 månader efter förlossningen uppskattade 12,8 procent att de hade en allvarlig ätstörning, skriver SvD.

Och resultatet förvånar forskarna.

– Ja. Att den var så kraftig överraskade oss. Det pekar på att problematiken är mer utbredd än vi tidigare trott och att vi måste ta den på största allvar, säger David Clinton, docent vid Kunskapscentrum för ätstörningar till SvD.

Återfallsrisken stor hos mammor med ätstörningar

Det stora fokuset på mat som finns i samband med en graviditet, i vad man får och inte får äta, kan trigga igång ätstörningen igen, menar näringsfysiologen Cecilia Brundin Pettersson. Dessutom kan andra saker som att förlora kontrollen över sin egen kropp och vägning hos barnmorska vara jättejobbigt för dessa mammor, menar hon.

Även tiden efter graviditeten kan vara svår.

– Tiden efter förlossningen verkar vara en särskilt svår tid för många. Pressen är stor på så många plan. Man ska äta rätt, träna rätt, mata rätt – och vara jättelycklig dessutom, säger Cecilia Brundin Pettersson, till SvD.

En eftersatt patientgrupp

Forskarna anser dessa kvinnor är en eftersatt patientgrupp. Kunskap finns, men problemet är att olika instanser ofta arbetar parallellt, menar forskarna. Därför behövs bättre samordning. Dessutom är det viktigt att man inom vården, barnmorskor och andra som har kontakt med mamman, vågar fråga om eventuella ätstörningar.

– Det är viktigt att barnmorskan inte bara frågar generellt om psykisk ohälsa, utan specifikt om ätstörningar, precis som alltid görs om till exempel alkoholvanor och tobak. Om man får frågan, ges möjligheten att svara, säger Cecilia Brundin Pettersson, till SvD.