Diabetisk ketoacidos

Vad är diabetisk ketoacidos?

Om blodsockret på grund av insulinbrist blir för högt sker det stora förändringar i kroppens förbränning. Bland annat leder en ökad och ofullständig förbränning av fett till att sura ämnen, syror och ketoner, ansamlas i kroppen. Om detta tillstånd inte behandlas kan det leda till koma och till och med till döden. Tillståndet drabbar främst personer med typ 1-diabetes. Det uppstår endast i undantagsfall hos patienter med typ 2-diabetes.

Diabetisk ketoacidos är inte vanligt.

Orsak

Cellerna i kroppen får energi från det socker som finns i blodet. För att kroppens celler ska kunna tillgodogöra sig blodsockret måste det transporteras från blodet in i cellerna. Utan insulin fungerar inte denna transport.

Diabetisk ketoacidos uppstår när det är brist på hormonet insulin i kroppen. Det gör att blodsockret stiger, men samtidigt förlorar kroppen sin förmåga att tillgodogöra sig energin i sockret. För att få energi måste kroppen börja förbränna fett. Det medför att syra ansamlas i kroppen (blodet blir surt, pH sjunker). Ett högt blodsocker leder till en kraftig ökning av urinproduktionen, vilket leder till att kroppen förlorar vätska (dehydrering, eller uttorkning). Socker i urinen drar ut vätska ur kroppen (osmotisk diures).

Symtom och tecken

Uttalad törst och stora urinmängder samt trötthet kan vara tecken på att man håller på att utveckla diabetisk ketoacidos. Det är i synnerhet barn med typ 1-diabetes som utvecklar diabetisk ketoacidos, men det kan undantagvis förekomma hos personer med typ 2-diabetes eller vid graviditetsdiabetes. Gravida med diabetes bör testas avseende ketoner om blodsockret är högre än 11,1 mmol/l. Om man finner ketoner eller om blodsockervärdena är konstant höga ska gravida alltid kontakta läkare.

Efter hand leder diabetisk ketoacidos till dehydrering (vätskebrist i kroppen). Detta för med sig symtom som illamående, kräkningar, magont, yrsel, andnöd/förändrat andningsmönster, fruktdoftande andedräkt och kanske torra och spruckna läppar eller tunga.

Vad utlöser tillståndet?

Den vanligaste orsaken till att ketoacidos uppstår är att man av en eller annan anledning slutar ta insulin.

Infektion är en annan vanlig orsak till ketoacidos. Om man har haft feber i några dagar eller diarré eller kräkningar i mer än sex timmar finns det risk för att ketoacidos utvecklas. Infektioner ökar kroppens insulinbehov. Om man då inte höjer insulindosen kan ketoacidos uppstå.

Hur kan man förebygga diabetisk ketoacidos?

Om man har typ-1 diabetes måste man tillsammans med sin läkare ta fram en plan för hur man ska hantera om blodsockret blir för högt. Hur mycket ska insulindosen ökas? Om en sådan situation uppstår och man inte vet hur man ska hantera den måste man snarast kontakta sin läkare för att få veta vad man ska göra.

Man måste vara särskilt uppmärksam på sitt blodsocker om man är sjuk. Då måste man mäta blodsockret oftare än vanligt, minst var fjärde timme (och ännu oftare om blodsockret ändrar sig mycket).

Det är särskilt viktigt att man är noga med detta om man bor ensam, för att förhindra att man får diabetisk ketoacidos. En sådan episod kan ofta börja med en vanlig magtarminfektion, som i sig själv ger högre blodsocker. Eftersom man inte äter är det lätt att tro att man bör minska insulindosen eller låta bli att öka dosen. Symtomen på ketoacidos blir då efter hand väldigt lika den ursprungliga maginfektionen och man kan lätt förväxla dessa. Det hela kan utveckla sig så att man måste läggas in på sjukhus för behandling.

Vad ska man göra?

Om man har typ 1-diabetes eller enbart tar insulin för att behandla typ 2-diabetes är det extra viktigt att man är uppmärksam på höga blodsockervärden. Risken för diabetisk ketoacidos är framför allt vanligt för patienter med typ 1-diabetes och råden nedan kan minska risken att få diabetisk ketoacidos:

• Kontrollera blodsockret minst var tredje till fjärde timme om man är sjuk. Kontrollera blodsockret en gång i timmen eller varannan timme om man har höga blodsockervärden. Fråga behandlande läkare vad som betraktas som högt blodsocker. De flesta patienter bör kontrollera blodsockret oftare när det ligger över 14 mmol/l. Testa även blodsockret minst var fjärde timme på natten.
• Testa urinen för ketoner var fjärde timme om blodsockret ligger över 14.
• Man får INTE sluta ta insulin även om man inte äter för att man är sjuk. Kroppen behöver insulin även om man inte äter. Kontakta läkare om det är oklart hur man ska ändra insulindosen.
• Om blodsockret är högt ska man ta extra insulin för att få det under kontroll. Kontakta läkare om extradosen inte får ner blodsockervärdet.
• Drick mycket sockerfri och koffeinfri vätska. Ta några klunkar vätska med ett par minuters mellanrum vid illamående.
• Om blodsockret är högre än 14 bör man inte äta eller dricka något som innehåller mycket kolhydrater.
• Om blodsockret är högre än 15–16 bör man avstå från träning.

Diabetisk ketoacidos utan förhöjt blodsocker

Personer med diabetes som ätit dåligt under längre tid, till exempel efter en operation eller i samband med en infektion, kan i sällsynta fall få diabetisk ketoacidos utan att blodsockret är förhöjt, så kallad normoglykemisk ketoacidos. Detta kan ske framförallt om man tar diabetesläkemedlet SGLT-2 hämmare. Trots att man då inte har förhöjt blodsocker har man de typiska symtomen vid diabetesketoacidos och det är viktigt att man kontaktar vården.

När bör man kontakta vården?

• Om man kräks flera gånger.
• Om man har ont i magen.
• Om man har diarré mer än fyra gånger under sex timmar.
• Om man mäter upp ett blodsockervärde som är högre än 18.
• Om man har ett blodsockervärde som understiger 4 som man inte kan reglera själv, eller om man har symtom på lågt blodsocker.
• Om man har problem med andningen.
• Om man finner måttliga eller stora mängder ketoner när man testar urinen med sticka.

Om man har tecken på infektion som feber, hosta, ont i halsen eller smärtor när man kissar bör man ta kontakt med läkare för att höra om man behöver någon annan behandling.

Om man använder insulinpump bör man se till att man har såväl snabbverkande som långtidsverkande insulin och nålar hemma ifall pumpen inte skulle fungera ordentligt. Om man misstänker att insulinpumpen inte fungerar som den ska bör man använda sprutor tills pumpen har kontrollerats. Man bör ha ett akutnummer tillgängligt som man kan ringa om man får problem med pumpen.