Diabetes och kost

Kost vid typ 2-diabetes

För diabetiker är kostbehandling ofta den viktigaste delen av behandlingen. Kostbehandling innebär att man anpassar energiintaget och förbättrar sina mindre bra matvanor. 

Kostbehandling kan ha följande mycket positiva effekter på typ 2-diabetes:

• Det kan påverka vikten:
  • Att gå ner i vikt kan göra att insulinresistensen minskar – kroppen blir mer känslig för insulinet man producerar vilket i sin tur leder till bättre blodsockernivåer.
  • Övervikt och fetma ger högre risk för skador i hjärta och kärl.
  • Övervikt och fetma kan göra det svårare att motionera, vilket är en annan viktig del av diabetesbehandlingen.
• Det kan påverka blodtrycket:
  • För högt blodtryck leder till en ökad risk för skador i hjärta och kärl.
• Det kan påverka blodfetterna:
  • Förhöjda blodfetter kan ge en ökad risk för skador i hjärta och kärl.
• Det kan minska risken för mycket höga eller mycket låga blodsockernivåer, som kan leda till symtom och i sällsynta fall vara farliga.

Kostråd för diabetiker

Eftersom diabetes ibland kallas för "sockersjuka" är många rädda för att inte kunna äta socker alls. Detta är ett missförstånd eftersom kroppen behöver socker för att kunna fungera. Det handlar om att kroppen har sämre förmåga att ta hand om ett stort intag av kolhydrater (sockerarter). Därför är det viktigt att med eftertanke välja att äta den föda som innehåller "långsamma" kolhydrater med lågt GI (glykemiskt index). Förslagsvis kan man minska på "snabba" kolhydrater som till exempel sackaros, glukos, fruktos, maltos och dextros, som finns i många sötade produkter omkring oss.

Man behöver dock inte helt ändra sina matvanor när man har diabetes. Ofta räcker det mycket väl med små ändringar i kosten. Det är viktigt att man tycker om det man äter, eftersom det är få som klarar av att fortsätta att äta mat som man inte gillar. 

Följande kan vara fullt tillräckligt som kostbehandling vid diabetes:

• Att äta mer frukt, grönsaker, rotfrukter, baljväxter, fullkornsprodukter, nötter/jordnötter och fisk.
• Att byta till andra fettsorter, såsom rapsolja och olivolja istället för smör. Mellan-, lätt- och minimjölk snarare än fullmjölk och grädde.
• Att inta fler produkter som är rika på kolhydrater vilka har ett lågt GI, i stället för de med ett högt glykemiskt index. Livsmedel med högt glykemiskt index är mat som snabbt omvandlas till glukos (blodsocker). Saker som man kan minska eller byta ut är till exempel: 
  • Vitt bröd, vanlig pasta, kakor, pommes frites och potatismos
• Att äta mer müsli (utan socker), gröt, fullkornsbröd och knäckebröd.

Andra råd kring kost vid diabetes 

Det kan också vara bra att känna till följande:

• Kaffe, fler än två koppar per dag utan socker, har i vissa studier visat sig ha en positiv effekt på blodsockernivån.
• Sötningsmedel kan minska det totala energiintaget och man har inte kunnat visa att de är farliga för hälsan.
• Högt intag av salt kan leda till högt blodtryck och skador i hjärta och kärl. Därför rekommenderas maximalt 6–7 gram salt per dag. 
• Extrem lågkolhydratkost (LCHF) har ingen bevisad positiv effekt för diabetiker och kan i vissa fall ge njurskador och höga blodfetter. 
• Det finns ett flertal studier som visar att högt intag av fibrer leder till bättre diabeteskontroll och minskad överdödlighet till följd av diabetes. 

Särskilda kostalternativ

Traditionell diabeteskost

Traditionell diabeteskost består av:

• Ett dagligt intag av 500 gram frukt och grönsaker.
• Fisk 2–3 gånger i veckan.
• Flytande margarin eller olja till matlagningen.
• Fullkornsvarianter av bröd, flingor, gryn, pasta och ris.
• Mestadels nyckelhålsmärkta livsmedel.

Traditionell diabeteskost har visat sig ha positiva effekter på långtidsblodsocker, blodfetter och vikt. För de som har övervikt kan man överväga att byta till kolhydrater som innehåller mindre energi.

Traditionell diabeteskost med lågt GI

Traditionell diabeteskost med lågt GI består av:

• Rikligt med bönor och linser.
• Pasta, klibbfritt ris, korngryn och bulgur.
• Bröd med hela korn och lösliga fibrer.
• Grönsaker och frukt med lågt glykemiskt index (äpple, apelsin och päron).

Traditionell diabeteskost med lågt GI har visat sig ha positiva effekter på långtidsblodsocker och blodfetter. En nackdel kan vara att det innehåller mer energirik mat (såsom nötter, torkad frukt). Högt intag av bönor, linser och hela korn kan ge obehag/gaser i magen.

Måttlig lågkolhydratkost

Måttlig lågkolhydratkost består av:

• Kött, fisk, skaldjur och ägg.
• Grönsaker, baljväxter och vegetabiliska proteiner.
• Fett från olivolja och smör.

Kosten innehåller bland annat mindre socker, bröd, flingor, potatis, rotfrukter och ris än traditionell diabeteskost.

Måttlig lågkolhydratkost har visat sig ha positiva effekter på långtidsblodsocker, blodfetter och vikt. En nackdel kan vara att kosten kan innehålla en högre grad av fett, såsom ost och charkprodukter, som innehåller mycket energi. Vegetabiliska fetter medför en lägre risk för hjärt- och kärlskador än animaliska fetter (smör).

Medelhavskost

Medelhavskost består av:

• Frukt, baljväxter och grönsaker.
• Fisk och sparsamt med rött kött.
• Hög andel av enkelomättade fetter från olivolja och nötter är stort.

Kosten innehåller bland annat mindre socker, bröd, flingor, rotfrukter och ris än traditionell diabeteskost.

Medelhavskost har visat sig ha positiva effekter på långtidsblodsockret, blodfetter och vikt. En nackdel kan vara att det innehåller mer energi. 

Strategi

Följande strategi kan underlätta en framgångsrik förändring av kostvanorna för diabetiker:

• Det är viktigt att man väljer mat som man tycker om att äta.
• Det kan vara bra att pröva olika saker för att se hur det påverkar blodsockernivåerna och vikten.
• På vårdcentralen kan man ofta få god hjälp med att hitta rätt kost. 

Vill du veta mer

• Typ 2-diabetes, översikt
• Nyupptäckt typ 2-diabetes
• Typ 2-diabetes – för vårdpersonal 
• Kost vid diabetes – en vägledning till hälso- och sjukvården (Socialstyrelsen, 2011)
• Kostråd från Livsmedelsverket