Att hjälpa en familjemedlem med diabetes
Det kan göra livet enklare för den som har typ 1-diabetes om de anhöriga skaffar sig kunskap om sjukdomen och ställer raka frågor om hur de kan hjälpa till på bästa sätt.
Vad är diabetes?
Diabetes är en livslång sjukdom som innebär att kroppen inte producerar tillräckligt med insulin. Insulin är ett hormon som spelar en viktig roll i kroppens sockeromsättning. Brist på insulin leder till dålig reglering av blodsockret (plasmaglukos). Behandlingen av diabetes medför omställningar och förändringar i personens livsföring. Men övergången till att leva med diabetes behöver inte bli så stor om man ser till att anpassa livet runt omkring.
Det finns två typer av diabetes, typ 1 och typ 2. Typ 1-diabetes debuterar i regel i ung ålder och medför att personen måste behandlas med insulin. Typ 2-diabetes kan förekomma länge utan att man märker något. De som drabbas är vanligtvis över 40 år och de flesta klarar av att reglera blodsockret med hjälp av rätt kost.
Varför behöver en diabetespatient hjälp?
Att få reda på att man har diabetes kommer mycket oväntat för de flesta. I början kan det kännas som att livet vänds upp och ner och att man måste förändra sitt liv fullständigt. Det är en stor överdrift. Men för vissa personer kan övergången kännas svår. Under den här fasen är det viktigt att vänner, bekanta och andra runt omkring försöker hjälpa personen att underlätta situationen.
De flesta som har diabetes lever sitt liv på samma sätt som alla andra. Den stora skillnaden är att man måste tänka mer på vad man äter och när man äter. Personer som har diabetes som kräver behandling måste förstås även se till att komma ihåg att ta sina läkemedel. Personer som tidigare levde sitt liv utan att tänka så mycket på kost och måltider blir tvungna att sätta sig in i sjukdomen. Detta är en övergång, och efterhand blir patienten mer bekant med sin situation och får mer kunskap om den.
Om en person med diabetes ignorerar sin sjukdom eller har dålig kontroll på sitt blodsocker kan detta leda till allvarliga komplikationer senare i livet.
Lever du med typ 2-diabetes?
Då vi vill bjuda in dig att delta i en enkätundersökning. Vi vill öka förståelsen om hur personer med typ 2-diabetes upplever sin behandling och vilka behov som finns.
Hur kan jag hjälpa?
Som släkting, nära vän eller kollega är det viktigt att du provar att sätta dig in i sjukdomen så mycket som möjligt. Ju mer du vet, desto bättre är det. Detta kommeratt underlätta både för dig och den som har diabetes. Prova att sätta dig in i personens situation så blir det lättare för dig att förstå honom/henne.
Prata öppet med den som har diabetes och fråga hur han eller hon vill att du ska bete dig. Detta gäller särskilt i samband med måltider, inköp av livsmedel och liknande. Som huvudregel kan det vara bra att försöka äta samma saker som den som har diabetes, så att vederbörande slipper att bli "frestad" mer än nödvändigt, särskilt i början. I allmänhet ska personer med diabetes följa principerna för vanlig god och nyttig kost, så förändringen är sannolikt bra för dig också. Uppmuntra personen att röra på sig, och utför gärna fysiska aktiviteter tillsammans om han/hon vill det. Det viktigaste är att ni är överens om hur saker och ting ska skötas och att ni kan prata öppet med varandra om eventuella problem.
Finns det något mer jag kan göra?
Eftersom du kommer att leva tillsammans med en person som har diabetes är det viktigt att du känner till en del symtom som kan uppstå vid onormal plasmaglukosnivå. I allmänhet får personer med diabetes symtom på högt plasmaglukos om man har ätit för mycket eller har använt för lite insulin. Lågt plasmaglukos beror på att man har ätit för lite mat eller har tagit för mycket insulin. Symtomen är:
Högt plasmaglukos
- Måste ofta gå på toa för att kissa.
- Svaghet.
- Illamående.
- Ovanligt stor törst.
- Otydlig syn (dimsyn).
- Acetondoft och allmänpåverkan kräver sjukhusvård.
Lågt plasmaglukos
- Skakningar.
- Hjärtklappning/hög puls.
- Svettning.
- Trötthet och slapphet.
- Irritabilitet.
- Yrsel.
- Krampanfall eller medvetandepåverkan kräver sjukhusvård.
Det tar tid att lära sig att leva med diabetes. Man har alltid bättre och sämre dagar, och stressiga dagar är oftast de värsta. Det är då svårare att kontrollera blodsockret ordentligt och det kan uppstå problem. Det är bra om man då försöker hjälpa till genom att äta regelbundet och att inte stressa i onödan.