Revolution inom diabetesvården
Forskarna identifierar allt fler gener för typ 2-diabetes, en sjukdom som påverkar hela kroppen och individanpassad vård för diabetespatienter blir allt viktigare. De nationella riktlinjerna försvårar dock situationen då de uppdateras allt för sällan, menar debattpanelen under ett seminarium vid Lund universitets monter.
Diabetes är en allvarlig kronisk sjukdom som ger en förhöjd risk att utveckla en rad komplikationer, till exempel nervskador, njursjukdomar och åderförkalkning i hjärta och blodkärl som kan leda till hjärtinfarkt och stroke. I Sverige lever omkring 400 000 personer med typ 2-diabetes, medan siffran för typ 1-diabetes ligger på 50 000.
På senare år har forskarna på ett revolutionerande sätt kunnat identifierar allt fler genvarianter för typ 2-diabetes. Det förklarar Marju Orho-Melander, professor vid Lunds universitet, på ett seminarium och poängterar vikten av individanpassad diabetesbehandling.
– Diabetes påverkar hela kroppen och därför kan inte alla patienter behandlas på samma sätt, säger hon.
Läs även: Diabetes - symtom och fakta om diabetes typ 2 »
Minskad mortalitet med rätt behandling mot diabetes
I de flesta fall inleds behandlingen mot diabetes typ 2 med livsstilsåtgärder där patienten till exempel ska lägga om sin kost och motionera regelbundet. Men för många räcker dock inte det på längre sikt och behandling med läkemedel, i form av insulin eller tabletter, kan vara till och med vara livsavgörande.
– Det har gjorts en studie på patienter med typ 2-diabetes där de fick ett läkemedel eller placebo. Läkemedlet minskade mortalitet till följd av diabetes med hela 30 procent vilket är mycket positivt. Alla bör inte ha dessa läkemedel men det passar in på många patienter, säger Björn Eliasson, professor vid Göteborgs universitet.
Felaktiga rekommendationer kring behandling
Idag finns det åtta olika behandlingstyper mot diabetes typ 2 och i takt med att fler behandlingar kommer blir det lättare att skräddarsy behandling för patienten. Där kommer Socialstyrelsens nationella riktlinjer in i bilden.
– Behandlingsriktlinjerna är inte anpassade för individnivå och uppdateras allt för sällan.
De läkemedel som visade goda resultat i studien prioriteras enligt riktlinjerna som ”bör ej rekommenderas” till ”kan rekommenderas”, säger Björn Eliasson.
Han menar att riktlinjerna kom innan studiens resultat, vilket därför inte togs hänsyn till.
– Riktlinjer måste uppdateras oftare och man kanske inte enbart ska luta sig emot dessa vid val av behandling.
Kommentera denna artikel
Inga har kommenterat på denna sida ännu