Förbjudna miljögifter kan ligga bakom demenssjukdom
Forskare har sedan tidigare kunnat konstatera att det finns en koppling mellan långlivade bekämpningsmedel och diabetes, åderförkalkning och stress. Det mest kända av dessa ämnen heter DDT och förbjöds i industrialiserade länder för 20-30 år sedan eftersom det är giftigt och stannar kvar i vår fettvävnad under lång tid.
Miljögifter i blodet ökade risk för demens
I den aktuella studien som kallas PIVUS-studien vid Uppsala universitet har forskarna under lång tid mätt halterna av tre olika bekämpningsmedel (s.k. OCPs) i blodet hos cirka 1000 kvinnor och män i 70-årsåldern som är bosatta i Uppsala.
Forskarna kan nu konstatera att individer som hade höga halter av dessa tre OCPs löpte tre gånger så hög risk att få en diagnos som innefattade kognitiv störning, som till exempel demens, jämfört med de individer som vid studiens början hade låga nivåer av miljögifterna i blodet. Risken att utveckla kognitiv störning blev däremot inte högre för att testpersonerna rökt, haft diabetes, gått upp eller ner i vikt eller haft högt blodtryck.
Påverkar hjärnan negativt
Lars Lind, professor i medicin vid Uppsala universitet, säger i ett pressmeddelande att studien är intressant eftersom den är den första som görs på den generation som varit utsatta för de numera förbjudna klorerade långlivade bekämpningsmedlen.
- Även om denna typ av bekämpningsmedel är kända för att påverka hjärnfunktionen i laboratorieexperiment, är det intressant att se detta samband då nivåerna i blodet idag är ganska låga i befolkningen. Men individerna i PIVUS-studien är den första generation som har exponerats för dessa ämnen under större delen av sitt liv. Så, vi ser en koppling mellan lågdos, men kronisk, exponering för vissa långlivade bekämpningsmedel och framtida negativ påverkan på hjärnan hos människor, säger Lars Lind i pressmeddelandet.
Lever du med typ 2-diabetes?
Då vi vill bjuda in dig att delta i en enkätundersökning. Vi vill öka förståelsen om hur personer med typ 2-diabetes upplever sin behandling och vilka behov som finns.
Kommentera denna artikel
Inga har kommenterat på denna sida ännu