Typ 2-diabetes, översikt

Vad är typ 2-diabetes?

Det finns flera former av diabetes, huvudsakligen typ 1-diabetes, graviditetsdiabetes och typ 2-diabetes. 

Vid typ 2-diabetes, eller åldersdiabetes, är blodsockerhalten förhöjd på grund av att kroppen är mindre känslig för hormonet insulin som reglerar blodsockerhalten. Detta kallas insulinresistens. Så småningom kan även brist på insulin bidra till förhöjd blodsockerhalt. 

Förhöjd blodsockerhalt under lång tid kan leda till olika former av komplikationer, framför allt hjärt-kärlsjukdomar och skador på fötter, ögon och njurar. Detta sker eftersom små och stora kärl skadas av den förhöjda sockerhalten.

Typ 2-diabetes är den vanligaste formen av diabetes. I Sverige finns cirka 350 000 personer som har typ 2-diabetes. De som insjuknar gör det oftast någon gång efter 40-årsåldern, men sjukdomen kan även uppträda tidigare. Sjukdomen blir vanligare med stigande ålder. 

I hela världen finns i dag cirka 350 miljoner vuxna med typ 2-diabetes och det tillkommer 7 miljoner nya fall varje år. 

Symtom

Det är vanligt att man inte har några symtom i början. Symtom som kan komma vid mer långvarig diabetes kan vara klåda i underlivet, viktminskning eller att man känner sig trött. När blodsockerhalterna blir mycket höga kan man känna sig trött, få försämrad syn och kissa mycket.

Orsak

Övervikt i kombination med begränsad fysisk aktivitet är viktiga orsaker till typ 2-diabetes. Av dem som utvecklar typ 2-diabetes är 60–70 % överviktiga. Ju mer övervikt, desto större risk att utveckla diabetes. Särskilt bukfetma tycks vara en viktig riskfaktor.

Följande faktorer kan också öka risken för typ 2-diabetes:

• Rökning.
• Kost med högt intag av rött kött och läsk.
• Lågt intag av frukt, grönsaker, nötter, fullkornsprodukter och olivolja.

Ärftlighet spelar en stor roll genom att man ärver ett anlag för att få diabetes. Dock är det framför allt livsstilen som avgör om man till slut utvecklar sjukdomen. 

Typ 2-diabetes uppkommer ofta tillsammans med andra livsstilssjukdomar som:

• Fetma.
• Högt blodtryck.
• Höga blodfetter.

En del läkemedel som kortisonpreparat, vissa vätskedrivande läkemedel och vissa typer av hjärtmedicin kan förvärra sjukdomsbilden.

Kvinnor som haft tecken på diabetes under graviditeten eller personer som har haft blodsockervärden som ligger något över de normala värdena (prediabetes) har en ökad risk för att utveckla typ 2-diabetes senare i livet. Cirka 5–10 % av personer med prediabetes utvecklar typ 2-diabetes på ett år. 

Diagnos

Diagnosen ställs genom mätning av blodsockret, plasmaglukos. Dessutom mäts ofta långtidsblodsockret, HbA1c, som visar på vilken nivå blodsockret i genomsnitt har legat de senaste veckorna.

Förutom att mäta blodsockret är det viktigt att mäta andra substanser i blod och urin som kan ge ökad risk, såsom blodfetter.

Det är också viktigt att bedöma om sjukdomen lett till skada, och därför brukar man vid diagnos bestämma njurfunktionen och ta reda på om det läcker proteiner i urinen. Dessutom brukar en undersökning av känseln i fötterna ingå och man kan behöva ta en bild på ögats näthinna för att se om ögonen har tagit skada av de höga sockerhalterna i blodet.

Behandling

Som patient ska en bra behandlig av diabetes leda till att man inte har några symtom och har en god livskvalitet.

Behandlingen ska också förhindra:

• Akuta komplikationer som alltför lågt eller högt blodsocker.
• Följder av sjukdomen som kan komma senare:
  • Framförallt hjärt-kärlsjukdomar
  • Skador på mindre blodkärl i bland annat lever, njurar och ögats näthinna

Behandlingen av typ 2-diabetes syftar till att hålla blodsockret på rätt nivå. Det bedömas utifrån blodsockervärden på morgonen (fastevärden) och genom att bedöma ett "långtidssocker". Långtidssockret, eller HbA1c, ska vanligen hållas under 52 mmol/mol (eller hos unga personer med diabetes under 48 mmol/mol) för att förebygga komplikationer av diabetes på sikt.

För den som har högt blodtryck eller höga blodfettsvärden är det också viktigt att få behandling för detta. 

Sammanlagda risken avgör

Det är den sammanlagda risken för att utveckla hjärt-kärlkomplikationer som har störst betydelse när det avgörs hur diabetessjukdomen ska behandlas hos den enskilde individen. Den sammanlagda risken är summan av olika riskfaktorer som högt blodtryck, högt kolesterol, rökning, övervikt, fysisk inaktivitet och ärftlig belastning i form av hjärt-kärlsjukdom i familjen. 

Der finns mycket man själv kan göra för att behandla typ 2-diabetes:

• Lägga om sina kostvanor.
• Gå ner i vikt om man är överviktig.
• Motionera regelbundet.
• Den som röker bör försöka sluta.

Om dessa åtgärder inte räcker för att sänka blodsockernivåerna finns olika läkemedel som ger god effekt.

Kosthållning och viktminskning

Viktminskning är den viktigaste behandlingen vid typ 2-diabetes. Det handlar inte om att börja med en viss diet eller diabeteskost. Målet är att äta bra mat och dessutom ägna sig åt fysisk aktivitet i minst 30 minuter varje dag. Studier har visat att en minskning med 15 procent av kroppsvikten kan göra att vissa får helt normala blodsockervärden. 

Vilken typ av mat som är bra att äta mer respektive mindre av vid diabetes är en mycket omdebatterad fråga. Det tycks ändå vara bra att äta mer av följande livsmedel:

• Fisk
• Grönsaker
• Baljväxter
• Frukt
• Kaffe
• Fullkornsprodukter

För den som är överviktig är det viktigt att dra ner på det totala intaget av energi, att minska på snabba kolhydrater som ljust bröd och socker och att dricka mindre alkohol.

Motion

Fysisk aktivitet sänker blodsockernivån eftersom det får kroppen att ta upp glukos snabbare när man har ätit. Motion är dessutom ofta nödvändigt för att klara av att gå ned i vikt och det förebygger komplikationer i blodkärlen och hjärtat.

Alla som har möjlighet bör utföra någon form av fysisk aktivitet minst 30 minuter om dagen. Även så kallad vardagsmotion som att gå i trappor, städa eller arbeta i trädgården är viktigt.

Rökning och snusning

Cigarettrökning tycks göra insulinet mindre effektivt. Rökning är dessutom en betydande riskfaktor för att få hjärt-kärlsjukdom, som kan följas av diabetes. Den som röker bör därför sluta. 

Enligt en studie där man följt 54 500 svenska män mellan åren 1990 och 2013, är risken för typ 2-diabetes ökad med 70 % om man snusar en dosa eller mer om dagen. Det är samma riskökning som man har sett för den som röker ett paket cigaretter per dag.

Läkemedelsbehandling

Om en förändrad livsstil inte leder till sänkt blodsockernivå, är nästa steg läkemedelsbehandling. Alla läkemedel mot diabetes verkar snabbt men man måste trappa upp dosen långsamt för att hitta rätt nivå. Tillsammans med läkare och diabetessjuksköterska får man hjälp och stöd i sin diabetesbehandling.

Med tiden kan läkemedlens effekt minska och då ger injektionsbehandling med insulin bättre kontroll över sjukdomen.

Uppföljning

En regelbunden uppföljning av långtidssockret, HbA1c, är viktigt för att bedöma om blodsockervärdena ligger på.rätt nivå. Personer med typ 2-diabetes som inte använder insulin behöver sällan själv kontrollera blodsockervärdena. Regelbundna kontroller i sjukvården rekommenderas, med bedömning av de olika riskfaktorerna för hjärt- kärlsjukdom.

Prognos

För att kunna leva ett bra liv med typ 2-diabetes är det viktigt att blodsockret ligger på en bra nivå. Detta för att förhindra komplikationer på kort och lång sikt. Bra kost och viktnedgång kan hos många, under en längre tid, vara tillräckligt. Många behöver också använda diabetesläkemedel och ibland även insulin.

Komplikationer

En akut komplikation vid typ 2-diabetes är för lågt blodsocker (hypoglykemi). Den uppstår bara hos patienter som använder vissa diabetesläkemedel och förekommer oftast vid insulinbehandling. En annan akut komplikation är för högt blodsocker med utveckling av koma. Detta är dock ett sällsynt tillstånd.

På längre sikt kan komplikationer uppstå, som beror på avlagringar på insidan av de små blodkärlen.

Detta ger nedsatt blodtillförsel och kan skada:

• De större blodkärlen.
• Njurarna.
• Ögonen.
• Orsaka hjärt-kärlsjukdom.
• Patienter med diabetes löper dessutom ökad risk att få sår och infektioner i fötterna.

Med åldern brukar också blodsockervärdet stiga. Det beror på att kroppens celler blir mindre känsliga för insulin. Dessutom får bukspottkörteln allt svårare att producera nytt insulin om man under en längre tid har haft höga blodsockervärden.

Vill du veta mer

• Läkemedelsbehandling, typ 2-diabetes
• Insulinbehandling, typ 2-diabetes
• Komplikationer vid diabetes
• Högt blodsocker vid typ 2-diabetes
• Lågt blodsocker vid typ 2-diabetes
• Kontroll av typ 2-diabetes
• Rökstopp, varför och hur
• Bra mat
• Högt blodsocker på morgonen
• Typ 2-diabetes – för vårdpersonal